Industriarbetarnas tidning

Regeln som räddat Perstorp

11 juni, 2018

Skrivet av

Torgny Ströbeck, huvudskyddsombud. Foto: David Lundmark
Torgny Ströbeck, huvudskyddsombud. Foto: David Lundmark

Sätter stopp Perstorp har en egen gyllene regel som alla ska känna till.
– En fråga om att inte chansa med säkerheten, säger huvudskyddsombudet Torgny Ströbeck.

Jobbet började under finanskrisen

Modellen för arbetsmiljöarbetet på Perstorp är inspirerat av det amerikanska företaget Milliken. I skånsk tappning kallas det Perstorp Performance System. Arbetet kom i gång 2008 – de dåliga tiderna gav utrymme att satsa på säkerhet.

PRODUKTER

Du hittar produkter från Perstorp bland annat i:

Skumplast,
Skosulor
Billack
Surfbrädor
Tvättmedel
Glas
Smörjmedel
Vita strecken på vägar
Ensilagebollarna på åkrarna (myrsyra som konserveringsmedel)
Produkter till livsmedelsindustrin.

Mikael  Grimvinge sitter i kontroll-rummet i anläggningen för kemikalierna TMP och Neo. Han sträcker sig efter kortet som ligger på bordet.
– Det här har vi i huvudet hela tiden, säger han.

På kortet står Perstorps egen gyllene regel, den lyder så här:

”Alla, även du, förväntas avbryta arbetet så fort det finns beteenden eller förhållanden som är riskabla.”

Formuleringen finns också på skärmar runt om i fabriken.
– Grundtanken är att alla är ansvariga, säger huvudskyddsombudet Torgny Ströbeck.

Han tycker att folk är bra på att säga ifrån. Kanske känns pumpen du ska reparera varm, då ska du kolla med kontrollrummet att den verkligen är avstängd.  Känns det inte bra ska du säga stopp.
– Det har räddat oss flera gånger.

Det har hänt att pumpen inte varit av – med högt tryck och skållhett material i rören hade det kunnat leda till brännskador.

Grundtanken är att alla är ansvariga.”

Torgny Ströbeck,huvudskyddsombud.

Mikael Grimvinge och hans jobbarkompisar säger att de jobbar efter tanken att alla är ansvariga hela tiden. Samtidigt, jobbet kan vara stressigt, och de är mitt uppe i en omorganisation. Det är mycket att hålla i huvudet, utöver säkerhetstänket.
– Men det är ju ingen på det här jobbet som vill skada någon, säger Mats Olsson.

Mikael Grimvinge, Mats Olsson och Daniel Ettorsson övervakar tillverkningen av specialkemikalierna TMP och Neo. Foto: David Lundmark
Mikael Grimvinge, Mats Olsson och Daniel Ettorsson övervakar tillverkningen
av specialkemikalierna TMP och Neo. Foto: David Lundmark

I ett kontrollrum i andra änden av området sitter Ola Dahlgren och kollar på en skärm att nödduscharna i formalinfabriken fungerar. Han kan vittna om att säkerhetstänket är ett helt annat än när han började på fabriken för 18 år sedan. Att säga till om något känns fel är inte svårt.
– Man kanske säger ”du ska nog ta ett steg tillbaka”. Om man ser någon stoppa in en skruvmejsel för att bända säger man ”så bråttom är det inte”.

Dan Månsson vid skärmen bredvid fyller i:
– Det är ju inte hallonsaft i rören. Allt är farligt här: Ånga, höga temperaturer.>

På baksidan av kortet med ”Den gyllene regeln” finns tio ”Life Saving Rules”. Det handlar om riskbedömningar, att det behövs tillstånd för arbete på hög höjd, i värme och i slutna utrymmen.

En viktig regel är att om en säkerhetsanordning kopplas bort måste det alltid skrivas upp.

Säkerhetstänkandet har enligt Torgny Ströbeck lett till färre hierarkier. Alla ska dra åt samma håll. Olyckor, tillbud och risker följs noga upp. Det finns en databas där folk kan rapportera om de tycker något är fel.
– Vi är inte nöjda, men vi har haft betydligt färre hemska olyckor. Folk förlorar inte fingrarna längre.

På Dan Månssons skärm dyker texten ”Nöddusch Ättikan” upp. Det är Emma Davidsson som gått ut för att testa duschen vid den gamla ättiksfabriken. Hon säger att tanken med den gyllene regeln kommer naturligt.
– Det blir en del av det dagliga arbetet, det handlar om sunt förnuft.

Dan Månsson. Foto: David Lundmark
Dan Månsson. Foto: David Lundmark

Det är inte bara på kroppen arbetet kan tära. Jargongen kan vara rå, arbetsdagarna långa och jobbet stressigt. Nästa steg i Perstorps arbetsmiljösatsning är den psykosociala arbetsmiljön. Det ser Emma Davidsson fram emot.
– Det psykiska blir lätt bortprioriterat.

Torgny Ströbeck berättar att alla chefer och skyddsombud har gått kurser i ämnet. Det har också gjorts ett försök med sittande psykosociala skyddsronder, som kommit av sig. Han tycker att chefer måste bli bättre på att fråga hur de anställda mår. Det är viktigt, inte minst i en mansdominerad arbetsmiljö.
– Män är extremt duktiga på att dölja saker. De gråter hemma i stället.

130 år i Skåne
Företaget har funnits i över 130 år. Fabriken är kanske mest känd för sin ättika, sin laminatplatta och Pergo laminatgolv. Inget av detta tillverkas här längre.
”Vi gör material som förändrar andra material”, förklarar Torgny Ströbeck.  Resultatet kommer ofta ut i form av pulver i säckar, och säljs till andra tillverkare.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Var femte skyddsrond digital under pandemin

Var femte skyddsrond digital under pandemin

När många arbetsplatser inom industrin stängde för fysiska besök fick IF Metalls regionala skyddsombud ta till digitala verktyg. Var femte skyddsrond genomfördes digitalt förra året.

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Alla jobbar hemma, eller? Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek vill få en bredare bild av hur vi har det under pandemin. Därför efterlyser de fler berättelser från de som jobbar inom LO:s område.

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Dagens Arbete hörde av sig till tre av dem vi mötte under pandemins början. Vad har påverkat mest under coronaåret?

Samhall: Vi följer noga myndigheternas rekommendationer

Samhall väljer att svara skriftligt på kritiken, med hänvisning till coronapandemin. ”Vi värnar om våra medarbetare”, skriver HR-strategen Liza Radon.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers. Angelika Lang, IF Metall: Måste bli lättare att få skadan godkänd Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, […]

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Jag lägger mig i lite överallt”

”Jag lägger mig i lite överallt”

Möte med Jobbet på Berendsens tvätteri i Ockelbo ska bli roligare och mer varierat. Marianne Sund leder ett projekt för att arbetskamraterna ska hålla hela arbetslivet. Redan för några år sedan gjordes ett försök att införa rotation mellan arbetsuppgifter på tvätteriet, men den gången gick projektet i baklås. − Jag tror att det gick för […]

”Alla vill inte vara med i facket”

”Alla vill inte vara med i facket”

Svenskt Näringsliv vill skrota dagens system med regionala skyddsombud och frikoppla lokala skyddsombud från facket. Enligt organisationens arbetsmiljöexpert Amelie Berg skulle det stärka det lokala skyddsarbetet.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.