Industriarbetarnas tidning

”Jag trivs jättebra”

28 september, 2018

Skrivet av

Då. Hussein Oubaid kom till Sverige 2012, jobbade som pizzabagare och utbildade sig till svetsare. Hösten 2015 fick han ett nystartsjobb på Dala Kommunalteknik.
Nu.Fast anställd sedan snart tre år och nybliven husägare.

Ur: DA nr 4/2016
Ur: DA nr 4/2016

”Jag är kvar på Dala Kommunalteknik och trivs jättebra. Jag tycker om mitt jobb och framför allt människorna jag jobbar med. De hjälper mig med mycket. Att köpa hus till exempel.

Vi hyrde en bostad, men ägaren behövde huset. Ett tag hade vi ingenstans att bo. Jag berättade på jobbet och de började genast att leta efter hus och hittade det här. De pratade med ägaren, hjälpte mig med alla papper som behövs. Jag visste inte hur det går till att köpa hus i Sverige.

Vi flyttade in i somras och trivs jättebra med våra grannar. Vi pratar mycket med varandra. Vi bjuder på middag ibland och de bjuder oss. Jag tycker inte att det är svårt att få svenska vänner. Vi måste försöka förstå varandra bara. Jag kommer från Syrien och kan inte leva här som jag levde där. Jag måste byta. Inte allt men lite. Nu ska jag betala så mycket jag kan på huset. Sakta blir allt mycket bättre.”

Berättat för Marie Edholm

Läs också:  Vägen till jobbet

Foto: Privat
Foto: Privat

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Det är stort att få göra det lilla”

”Det är stort att få göra det lilla”

Vi återvänder till Erica Selander, som 2016 drog i gång gympapass i asylboendets idrottshall. Hon träffade Rasha, som blev en vän för livet, men det var ovisst om hon skulle få stanna i Sverige. Läs om hur det gått.

”Jag hade tänkt ta det lugnt”

”Jag hade tänkt ta det lugnt”

Då ägnade Simon Lindh fritiden åt att övningsköra med två utländska tjejer. Han tänkte ta det lugnt efter ett diskbråck men nu är i gång med ideellt arbete igen.

”Jag tackade ja till fast anställning”

”Jag tackade ja till fast anställning”

Så gick det för Sofia Hansemyr som sade upp sig från Sandvik och startade egen salong som fransstylist i Storvik strax innan pandemin drog igång.

”Långsiktigt är det bra för vilket företag som helst”

”Långsiktigt är det bra för vilket företag som helst”

De anställda på Svenska Manometer­fabriken i Leksand avstod löneökningar mellan 2017 och 2020 i utbyte mot sex timmars arbetsdag. Läs om hur det gick sen.

I migranternas spår

I migranternas spår

I läckande gummibåtar lyckades mer än en miljon människor ta sig över Medelhavet till Europa under flyktingkrisen 2015. Fem år senare anlände färre än 100 000 personer, och EU-ledare utropade triumferande krisen över. Men vad döljer sig bakom de låga siffrorna?

”Ingenting sker av sig självt”

”Ingenting sker av sig självt”

Grafikern Bertil Mårtensson tecknade och intervjuade sina arbetskamrater när DA träffade honom 2018. Nu har projektet växt – ”en budkavle mellan arbetare från skilda yrken”.

”Det är slut med kolbrytning”

”Det är slut med kolbrytning”

För två år sedan reste DA till Asturien i Spanien, där kolbrytningen höll på att fasas ut. Vi stämmer av med kolbrytaren Rafael, som fick jobb på ett värmeverk i en omvandlad kolgruva, om hur det går.

”Älskade mamma kallar jag den”

”Älskade mamma kallar jag den”

Pappersarbetaren Rainer Paakkinen fortsätter teckna, ge ut böcker, och har tagit sitt livs första högskolepoäng.

”Jag är en mycket gladare skit”

”Jag är en mycket gladare skit”

Plastarbetaren Tony Fridh i Mellerud slogs ut av stressen som skiftarbetare, och av sin egen ambition. I dag mår han mycket bättre.

Vilka krav ska man ställa på den som inte orkar leva?

Vilka krav ska man ställa på den som inte orkar leva?

”Vi tog inte ansvar för Aref eller Ali, utan de dog, Morgan Johansson”, skriver Elisabet Rundqvist.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.