Industriarbetarnas tidning

Brotten som kom bort i valet

21 november, 2018

Skrivet av

Helle Klein, chefredaktör,

Ledare”Industriarbetarnas oro för att skadas på jobbet måste tas på lika stort allvar som oron för gängskjutningar”, skriver Helle Klein.

Brott och straff dominerade valrörelsen. Politikerna pratade engagerat om att gängkriminaliteten skulle bekämpas. Medierna hakade på med ideliga rapporteringar om det dödliga våldet i utsatta områden.

Men stämmer den politiska bilden och mediebilden med verkligheten? Institutet för mediestudier har kommit med en intressant rapport. Medieforskarna Johan Hammarlund och Jonas Andersson Schwarz pekar på att det inte finns någon självklar överensstämmelse mellan antalet brott och antalet artiklar. Däremot skrivs det fler artiklar per fall av dödligt brott i dag. Samtidigt ökar oron i samhället. Vad som leder till vad är svårt att veta. Men kurvan för antalet artiklar stämmer ganska väl med kurvan över oron i samhället, konstaterar Lars Truedson i förordet.

Forskarna visar att det finns fler artiklar om dödsskjutningar än om dödande med kniv, trots att det i verkligheten är fler som knivmördas. Spektakulära våldsbrott som gärna kan kopplas till förortsproblem och migration får i dag mer medial uppmärksamhet än andra typer av våldsbrott.

För oss som granskar arbetsmarknaden blir krocken mellan verklighet och mediebild uppenbar. Det är betydligt fler som dör på jobbet i arbetsplatsolyckor än som dör i gängskjutningar. Förra året dog en arbetare på jobbet, nästan varje vecka. De stora braskande tidningsrubrikerna saknades dock – liksom de heta politiska debatterna. Även döden tycks ha blivit en klassfråga.

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark publicerar nu ett starkt bildreportage om döden på jobbet. Sedan 2016 har han rest runt bland landets industrier och fotograferat platsen där olyckan med dödlig utgång skedde.

”Platsen finns kvar men en människa är borta”, skriver Lundmark.

Arbetsplatsolyckorna leder väldigt sällan till rättsliga processer. De flesta olyckor kunde ha undvikits om arbetsmiljöarbetet hade stått i fokus. Arbetsmiljön blev ingen stor valfråga men den berör alla som har ett arbete. Arbetsmiljöbrotten måste ut ur medieskuggan.

För fackligt aktiva inom industrin är frågan avgörande. Industrin går på högvarv vilket är glädjande. Samtidigt finns det brist på arbetskraft vilket leder till att pressen på industriarbetarna ökar. De som har jobb får arbeta ännu mer. Vår granskning av fordonsindustrin visar att det uppdrivna tempot på fabrikernas monteringslinor leder till allvarliga belastningsskador. Ofta är det unga människor, främst kvinnor som drabbas.

Industriarbetarnas oro för att skadas på jobbet måste tas på lika stort allvar som oron för gängskjutningar.

En kommentar till “Brotten som kom bort i valet

  • Man kan inte köpa tillbaka en person tillbaka till livet, men ordentliga skadestånd underlättar för de efterlevande och är även ett erkännande av lidandet. Vi måste röra oss från symboliska belopp till samma storleksordning som företagsboten.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Döds­olyckorna måste få ett slut

Döds­olyckorna måste få ett slut

Självklart ska inte arbetare behöva oroa sig för att dö på jobbet. Både arbetsgivare och politiker måste visa att de menar allvar med nollvisionen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

Debatt Regeringspartierna har lagt allt fokus på gängvåld och har varken koll på hur situationen ser ut eller en politik för att lösa alla de stora problem arbetslivet står inför, skriver Arvid Vikman Rindevall, (S). Om skribenten: Arvid Vikman Rindevall är heltidspolitiker i Stockholms stadshus med ansvar för arbetsmarknads-, personal-, och jämställdhetsfrågor. När den nya […]

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

Ali Esbati och Ciczie Weidby: Det behövs en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp kring dödsolyckor i arbetslivet

L: Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

L: Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Det måste bli lättare att att rapportera in brister anonymt, skriver Liberalernas Arman Teimouri och Malin Danielsson.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Kamrat­stödet behövs – mer än någonsin

Kamrat­stödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Åklagaren: Viktigt med individuellt ansvar om man gör fel

Åklagaren: Viktigt med individuellt ansvar om man gör fel

En blå knapp och en grön. En stressig eftermiddag. En ljusbom som inte fick brytas. Det var huvudfrågorna under rättegången mot mannen står åtalad för att ha vållat sin arbetskamrats död på Scania i Södertälje för nästan exakt två år sedan.

”Alla måste stå upp för en nollvision mot dödsolyckor”

”Det är provocerande och nonchalant att en del partier i Sveriges riksdag väljer att rösta emot en nollvision mot dödsolyckor.” Det skriver representanter för sex IF Metall-avdelningar i norra Sverige.

Ge er inte på skydds­ombuden!

Trygga och säkra ­arbetsplatser är viktigast av allt – och nu gäller det att vi försvarar det systematiska arbets­miljöarbetet, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.