Industriarbetarnas tidning

Brotten som kom bort i valet

21 november, 2018

Skrivet av

Helle Klein, chefredaktör,

Ledare”Industriarbetarnas oro för att skadas på jobbet måste tas på lika stort allvar som oron för gängskjutningar”, skriver Helle Klein.

Brott och straff dominerade valrörelsen. Politikerna pratade engagerat om att gängkriminaliteten skulle bekämpas. Medierna hakade på med ideliga rapporteringar om det dödliga våldet i utsatta områden.

Men stämmer den politiska bilden och mediebilden med verkligheten? Institutet för mediestudier har kommit med en intressant rapport. Medieforskarna Johan Hammarlund och Jonas Andersson Schwarz pekar på att det inte finns någon självklar överensstämmelse mellan antalet brott och antalet artiklar. Däremot skrivs det fler artiklar per fall av dödligt brott i dag. Samtidigt ökar oron i samhället. Vad som leder till vad är svårt att veta. Men kurvan för antalet artiklar stämmer ganska väl med kurvan över oron i samhället, konstaterar Lars Truedson i förordet.

Forskarna visar att det finns fler artiklar om dödsskjutningar än om dödande med kniv, trots att det i verkligheten är fler som knivmördas. Spektakulära våldsbrott som gärna kan kopplas till förortsproblem och migration får i dag mer medial uppmärksamhet än andra typer av våldsbrott.

För oss som granskar arbetsmarknaden blir krocken mellan verklighet och mediebild uppenbar. Det är betydligt fler som dör på jobbet i arbetsplatsolyckor än som dör i gängskjutningar. Förra året dog en arbetare på jobbet, nästan varje vecka. De stora braskande tidningsrubrikerna saknades dock – liksom de heta politiska debatterna. Även döden tycks ha blivit en klassfråga.

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark publicerar nu ett starkt bildreportage om döden på jobbet. Sedan 2016 har han rest runt bland landets industrier och fotograferat platsen där olyckan med dödlig utgång skedde.

”Platsen finns kvar men en människa är borta”, skriver Lundmark.

Arbetsplatsolyckorna leder väldigt sällan till rättsliga processer. De flesta olyckor kunde ha undvikits om arbetsmiljöarbetet hade stått i fokus. Arbetsmiljön blev ingen stor valfråga men den berör alla som har ett arbete. Arbetsmiljöbrotten måste ut ur medieskuggan.

För fackligt aktiva inom industrin är frågan avgörande. Industrin går på högvarv vilket är glädjande. Samtidigt finns det brist på arbetskraft vilket leder till att pressen på industriarbetarna ökar. De som har jobb får arbeta ännu mer. Vår granskning av fordonsindustrin visar att det uppdrivna tempot på fabrikernas monteringslinor leder till allvarliga belastningsskador. Ofta är det unga människor, främst kvinnor som drabbas.

Industriarbetarnas oro för att skadas på jobbet måste tas på lika stort allvar som oron för gängskjutningar.

En kommentar till “Brotten som kom bort i valet

  • Man kan inte köpa tillbaka en person tillbaka till livet, men ordentliga skadestånd underlättar för de efterlevande och är även ett erkännande av lidandet. Vi måste röra oss från symboliska belopp till samma storleksordning som företagsboten.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

Debatt Regeringspartierna har lagt allt fokus på gängvåld och har varken koll på hur situationen ser ut eller en politik för att lösa alla de stora problem arbetslivet står inför, skriver Arvid Vikman Rindevall, (S). Om skribenten: Arvid Vikman Rindevall är heltidspolitiker i Stockholms stadshus med ansvar för arbetsmarknads-, personal-, och jämställdhetsfrågor. När den nya […]

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

Ali Esbati och Ciczie Weidby: Det behövs en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp kring dödsolyckor i arbetslivet

L: Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

L: Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Det måste bli lättare att att rapportera in brister anonymt, skriver Liberalernas Arman Teimouri och Malin Danielsson.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Åklagaren: Viktigt med individuellt ansvar om man gör fel

Åklagaren: Viktigt med individuellt ansvar om man gör fel

En blå knapp och en grön. En stressig eftermiddag. En ljusbom som inte fick brytas. Det var huvudfrågorna under rättegången mot mannen står åtalad för att ha vållat sin arbetskamrats död på Scania i Södertälje för nästan exakt två år sedan.

”Alla måste stå upp för en nollvision mot dödsolyckor”

”Det är provocerande och nonchalant att en del partier i Sveriges riksdag väljer att rösta emot en nollvision mot dödsolyckor.” Det skriver representanter för sex IF Metall-avdelningar i norra Sverige.

Ge er inte på skydds­ombuden!

Ge er inte på skydds­ombuden!

Trygga och säkra ­arbetsplatser är viktigast av allt – och nu gäller det att vi försvarar det systematiska arbets­miljöarbetet, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Du ska inte behöva dö på jobbet

Industrin är en särskilt farlig bransch att jobba inom. Nollvisionen mot dödsolyckor är bra men den räcker inte. Inför valet kräver vi mer än så, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.