Industriarbetarnas tidning

GS-facket stäms för lönetvist

7 november, 2018

Skrivet av

Kan en person som har jobbat för Skogsstyrelsen i sju år räknas som oerfaren? Det anser Skogsstyrelsen som vill sätta lönen 5 000 kronor lägre än vad facket anser är rätt. Nu vill myndigheten pröva frågan i domstol.

Tvisten mellan Skogsstyrelsen och GS-facket rör en person som har haft olika former av anställningar på Skogsstyrelsen i sammanlagt sju år. Senast jobbade han i det så kallade SAFT-projektet, där deltagarna efter sex månaders praktik fick ett års anställning på Skogsstyrelsen.

När medlemmen tidigare i år fick en ny anställning på Skogsstyrelsen i projektet Gröna Jobb ansåg myndigheten att han ska ha en ingångslön på drygt 17 000 kronor. Enligt avtalet gäller den lönen för personer som saknar erfarenhet av den öppna svenska arbetsmarknaden.

GS-facket hävdar att medlemmens tidigare erfarenhet måste räknas och att lönen ska ligga på drygt 23 000 kronor. Facket kräver ett skadestånd för kollektivavtalsbrott och att medlemmen ska få ut mellanskillnaden retroaktivt.

Tvisten gäller en relativt ny skrivelse i kollektivavtalet mellan Skogsstyrelsen och GS-facket. En ny lägstalön infördes 2017 med syfte att få fler nyanlända och långtidsarbetslösa närmare arbetsmarknaden. I avtalet står att praktik och sysselsättningar med olika former av arbetsmarknadsstöd inte kan tillgodoräknas som en merit för en högre ingångslön.

Enligt Skogsstyrelsen är all form av arbete i de olika arbetsmarknadsprojekt som drivs via dem en sysselsättning med anställningsstöd. GS-facket anser att när en praktik övergår i en anställning måste det räknas som arbetslivserfarenhet på den svenska arbetsmarknaden.

Nu vill Skogsstyrelsen pröva frågan rättsligt och stämmer via Arbetsgivarverket GS-facket inför Arbetsdomstolen.

En kommentar till “GS-facket stäms för lönetvist

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

”Utan hjälp hade jag aldrig fått ut pengarna”

”Utan hjälp hade jag aldrig fått ut pengarna”

Misstänker du att arbetsgivaren har betalat ut för lite i lön eller slarvat med semesterersättningen? Klaga, man kan få ersättning flera år efteråt! Jouko Riihijärvi fick ut 80 000 kronor i obetald lön.

Så kan lönerna bli rättvisare

Utbildning, kvotering och rätt till heltid. Att minska löneskillnader mellan män och kvinnor är inte lätt, men det finns idéer. Vi frågade avdelningsordförandena för IF Metalls, GS och Pappers vad som borde göras. Här är några av svaren.

Konflikten ställdes in på Annahus-Tunastugan

Varslet om blockad behövde aldrig verkställas. GS-facket har nu tecknat kollektivavtal med Annahus-Tunastugan.

Bonusmiljonerna berör inte bara några chefer

Bonusmiljonerna berör inte bara några chefer

117 miljoner kronor extra till Volvocheferna. En liten del av helheten, men en stor fråga för ett företag som vill gå i takt med tiden, skriver Harald Gatu.

GS tar strid för kollektivavtal

Efter snart två års försök att teckna kollektivavtal med ett företag varslar nu fackförbundet GS om blockad.

Individuella löner – då lyftes kvinnorna

Individuella löner – då lyftes kvinnorna

Först var facket skeptiskt.
Men utvecklingen mot individuella löner på Uponor har ökat löneglidningen och kvinnorna har gynnats.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.