Industriarbetarnas tidning

GS-facket stäms för lönetvist

7 november, 2018

Skrivet av

Kan en person som har jobbat för Skogsstyrelsen i sju år räknas som oerfaren? Det anser Skogsstyrelsen som vill sätta lönen 5 000 kronor lägre än vad facket anser är rätt. Nu vill myndigheten pröva frågan i domstol.

Tvisten mellan Skogsstyrelsen och GS-facket rör en person som har haft olika former av anställningar på Skogsstyrelsen i sammanlagt sju år. Senast jobbade han i det så kallade SAFT-projektet, där deltagarna efter sex månaders praktik fick ett års anställning på Skogsstyrelsen.

När medlemmen tidigare i år fick en ny anställning på Skogsstyrelsen i projektet Gröna Jobb ansåg myndigheten att han ska ha en ingångslön på drygt 17 000 kronor. Enligt avtalet gäller den lönen för personer som saknar erfarenhet av den öppna svenska arbetsmarknaden.

GS-facket hävdar att medlemmens tidigare erfarenhet måste räknas och att lönen ska ligga på drygt 23 000 kronor. Facket kräver ett skadestånd för kollektivavtalsbrott och att medlemmen ska få ut mellanskillnaden retroaktivt.

Tvisten gäller en relativt ny skrivelse i kollektivavtalet mellan Skogsstyrelsen och GS-facket. En ny lägstalön infördes 2017 med syfte att få fler nyanlända och långtidsarbetslösa närmare arbetsmarknaden. I avtalet står att praktik och sysselsättningar med olika former av arbetsmarknadsstöd inte kan tillgodoräknas som en merit för en högre ingångslön.

Enligt Skogsstyrelsen är all form av arbete i de olika arbetsmarknadsprojekt som drivs via dem en sysselsättning med anställningsstöd. GS-facket anser att när en praktik övergår i en anställning måste det räknas som arbetslivserfarenhet på den svenska arbetsmarknaden.

Nu vill Skogsstyrelsen pröva frågan rättsligt och stämmer via Arbetsgivarverket GS-facket inför Arbetsdomstolen.

En kommentar till “GS-facket stäms för lönetvist

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

”Utan hjälp hade jag aldrig fått ut pengarna”

”Utan hjälp hade jag aldrig fått ut pengarna”

Misstänker du att arbetsgivaren har betalat ut för lite i lön eller slarvat med semesterersättningen? Klaga, man kan få ersättning flera år efteråt! Jouko Riihijärvi fick ut 80 000 kronor i obetald lön.

Så kan lönerna bli rättvisare

Utbildning, kvotering och rätt till heltid. Att minska löneskillnader mellan män och kvinnor är inte lätt, men det finns idéer. Vi frågade avdelningsordförandena för IF Metalls, GS och Pappers vad som borde göras. Här är några av svaren.

Får han sitta med vid förhandling?

Är det okej att klubbordföranden även sitter med när hans egen lön förhandlas? Juristen Henric Ask reder ut.

Kan jag ta ut semesterdagarna i pengar?

Finns det stöd i semesterlagen för att man måste ta ut dagarna i ledighet? Juristen Henric Ask reder ut.

”Sårat och sargat inom LO”

”Sårat och sargat inom LO”

Pappers och GS: Exceptionellt agerat av IF Metall och Kommunal i las-uppgörelsen.

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Avtalet landade ok utifrån omständigheterna. Det säger tre industriarbetare Dagens Arbete pratat med.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.