Industriarbetarnas tidning

Leslie prisas för sina industribilder

6 december, 2018

Skrivet av

Genom sin kamera fångade han fabriken – därför får Leslie Dobbing från Holmsund i dag Pappers kulturstipendium för medlemmar.

Film, foto, intervjuer

Pappers delar varje år ut två kulturstipendium, ett till en medlem och ett till en person utanför förbundet. I år blir det dock bara en medlem som blir belönad – kulturkommittén kunde inte hitta en kandidat att enas om till stipendiet för icke-medlemmar.

Stipendiet som Leslie Dobbing får är på 15 000 kronor. Han får också statyetten ”Cellulosaarbetaren” av Per Nilsson-Öst. Priserna delas ut under Obbolas skyddsombudsdag den 6 december i Obbola Folkets hus.

Så här lyder motiveringen:

”Leslie har genom sin lins lyckats fånga en fabrik och hembygds själ. Vi imponeras särskilt av filmen, Linerprojektet, som beskriver hur Obbola bruk transformeras om från ett rent massabruk till ett linerbruk. Filmen bygger först och främst på Leslies fotografier, filmklipp och intervjuer han gjort under sitt yrkesverksamma liv på Obbola fabriken – en film helt i Hans Villius och Olle Hägers anda! I filmen skildras arbetarnas och fabrikens utveckling från 1970-talets början fram till slutet av 1990-talet. Det är emellertid bara en av flera filmer och dokument på hemsidan skullhasitt.”

Massafabriken i Obbola har funnits i över hundra år. De åren har instrumentmakaren Leslie Dobbing dokumenterat med hjälp av tidningsklipp, fotografier och intervjuer med äldre arbetskamrater.

– Jag har inte trott att det skulle bli så omfattande som det skulle bli, men det ena gav det andra.

Han säger att han alltid varit intresserad av bilder och film. Bilderna i dokumentationen är både hans egna och andras.

– Jag känner mig visserligen som hundra år, skrattar han. Men jag är inte upphovsman till alla bilderna.

I dag får han ta emot Pappers kulturstipendium på 15 000 kronor.

– Det är väldigt roligt, framför allt att det jag gjort blivit så uppskattat av medarbetarna.

Dokumentationen finns samlad på hemsidan skullhasitt.se. ”Vad sa du att den hette?” frågar alla som inte kommer från Umeå-trakterna. Leslie Dobbing ville ha ett domännamn som hade med bild eller film att göra, men allt han kom på var upptaget.

– Jag tänkte, varför inte använda ett uttryck på dialekt?

Skull ha sitt betyder helt enkelt ”Skulle ha sett”.

Vad är du mest stolt över?

– Jag blir nog aldrig riktigt nöjd, jag vill alltid få det bättre. Egentligen finns inget slut, jag fortsätter.

Vid årsskiftet går han i pension. Men han har redan dragit sig tillbaka, som han säger, sedan den 1 december tar han ut sparad semester.

– Det känns overkligt. Nu känns det som jag gått på julledighet.

Vad har du för råd till andra som vill dokumentera sin arbetsplats?

– Själv ångrar jag att jag inte startade tidigare. Fabriken har förändrats så mycket under de 49 åren jag jobbade där.

När han började som 17-åring var dokumentationen inte så intressant, det har kommit med åren.

– När jag började jobbade det personer som varit här sedan 1923 och 1925. Tänk om jag hade pratat med dem!

Han kan också önska att han hade tagit fler vardagsbilder genom åren.

– De där tillfällena när man säger ”Det här är väl inget”. Det är det som blir det värdefulla sedan.

Nu finns det planer på att bygga ut Obbola igen, även om det inte är spikat.

– Jag hoppas att dokumentationen fortsätter, också av det, även när jag har slutat.

 

En kommentar till “Leslie prisas för sina industribilder

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Ny panna ska rädda Frövi

Ny panna ska rädda Frövi

Ibland tycker processoperatören Pär Frankesson att det är extra skoj att kolla ­aktiekurserna.

24 sägs upp på Hylte bruk

24 sägs upp på Hylte bruk

”Man lider med dem som får gå hem”, säger Pappers avdelningsordförande Esa Huttu.

Vem äger ditt bruk?

Vem äger ditt bruk?

Över hälften av företagen på
Pappers område är numera utlandsägda, visar DA:s undersökning.

Här sköljs oron bort

Här sköljs oron bort

Rädslan för att bli uppsagd. Coronapandemin. Den grå vardagen. Alla tankar på sådant löses upp och försvinner så fort Roger Broman kliver ner i det iskalla vattnet.

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

Utan en stabil kraftkälla, exempelvis kärnkraft, riskerar elbrist att bli ett nytt normaltillstånd, skriver Industriarbetsgivarna och Pappers i ett gemensamt debattinlägg.

Svanskogs bruk läggs ner

Svanskogs bruk läggs ner

Svanskogs bruk i Värmland – som tillverkar hälften av världens ölunderlägg – ska läggas ned. ”Det känns väldigt dystert”, säger Pappers avdelningsordförande Peter Wikström.

Finfint till bordet

Finfint till bordet

Klockan är 12.58 på Klippans bruk.

Över 200 pappers­arbetare sjuka i covid-19

Över 200 pappers­arbetare sjuka i covid-19

Nästan alla massa- och pappersbruk i Sverige har haft en eller flera anställda som insjuknat i covid-19.
”Det var inte helt oväntat”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson, som själv drabbats av sjukdomen.

Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

Coronapandemin har slagit hårt mot bruken som producerar fin-, bok-, och tidningspapper.

Så är dagsformen på bruken

Så är dagsformen på bruken

Hitta din arbetsplats i årets genomgång av Sveriges pappersbruk.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.