”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

I gruvornas land

Det finns över 66 miljoner boskapsdjur i Mongoliet. Kameler är inte så vanliga, förutom i Gobiöknen. Nomadernas barn får tidigt lära sig att hjälpa till. Foto: David Lundmark.
Lekpaus från kamelerna. Foto: David Lundmark.
Orkhon och hennes familj tvingades flytta från sin gamla vinterboplats när gruvan Oyu Tolgoi etablerades. Hon är inte nöjd med kompensationen de fick. Foto: David Lundmark.
Orkhan hade bättre betesmark till sina getter förut, säger hon. Dessutom kunde de dricka direkt ur vattendraget. Nu måste de gå långt för att dricka ur brunnen som gruvbolaget har borrat. Foto: David Lundmark.
Alla djur strövar fritt i Mongoliet. Landet är glest befolkat med stora tomma ytor. Foto: David Lundmark.

”Vi ville inte flytta”

Koppargruvan Oyu Tolgoi etablerades mitt i en öken i ett av världens mest glesbefolkade länder. Trots det var området inte obebott. Nära 100 nomadfamiljer påverkades. Missnöjda med gruvans kompensation tog de strid.

Sommaren bjöd på ovanligt mycket regn i Gobiöknen. Kanske en oväntad men välkommen effekt av klimatförändringarna. Nomaderna i södra Mongoliet, som är vana att trotsa torka, har haft relativt gott om bete för boskapen det senaste året.

I världens mest glesbefolkade land finns det 20 gånger så många boskapsdjur som människor. De stora landytorna används i allt större utsträckning till bete för fritt strövande får, getter, kor, hästar och kameler. Mongolerna är från början ett nomadfolk och fortfarande lever en tredjedel av befolkningen mer eller mindre som nomader.

Trots stora tomma ytor är det inte ovanligt att den traditionella livsstilen kommer i konflikt med gruvnäringen. Sedan Mongoliet gick över till marknadsekonomi är det gruvorna som i perioder har fått landets ekonomi att växa mycket snabbt.

Ändå räknas en tredjedel av befolkningen fortfarande som fattig, och regeringen vill använda landets stora rikedomar av kol, guld och koppar för att fortsätta lyfta ekonomin och levnadsstandarden.

Inte minst ställs hoppet till en av världens största koppargruvor – Oyu Tolgoi i Gobiöknen. Sedan starten 2013 har gruvan utvunnit lika mycket koppar ur sitt dagbrott som landets andra stora gruva har gjort totalt på 40 år. När Oyu Tolgoi inom något år dessutom öppnar sin underjordsgruva kommer produktionen att tredubblas.

Fyndplatsen i Gobiöknen var dock inte obebodd. Där hade tio nomadfamiljer sina vinterbetesmarker. En kort bilresa från gruvområdet har Orkhon och hennes familj sin nya vinterboplats. Det har gått 14 år sedan de tvingades lämna sin gamla mark.

– Vi ville inte flytta. Det var en fin plats där vi hade tillgång till vatten. Det var de bästa betesmarkerna i regionen. Vi är fortfarande inte nöjda med betet här. Den här platsen går inte att jämföra med vår gamla.

Det finns totalt 380 nomadfamiljer i kommunen. Tio av dem tvingades flytta och ytterligare 80 har påverkats på annat sätt, till exempel av damm från gruvan, förlorade vattendrag eller av staket som hindrar djuren att gå fritt. De måste också dela betesmark med de familjer som flyttades från gruvområdet.

Gruvbolaget har redan från början kompenserat nomaderna, men missnöjet var stort för några år sedan. Många ansåg att deras traditionella livsstil hotades av gruvverksamheten och att ersättningen varit för dålig. 2012 gick de samman och lämnade in ett gemensamt klagomål till CAO (Compliance Advisor Ombudsman), som medlar, förhandlar och söker lösningar när stora världsbanksfinansierade projekt påverkar lokalbefolkningen.

I maj 2017 nådde man en omfattande överenskommelse. Gruvan ska bland annat borra nya brunnar och underhålla de som finns, utveckla en plan för hållbara betesmarker och se över den ekonomiska kompensationen så att fler familjer kan få ersättning. Det finns också en plan för att stärka nomadfamiljernas möjligheter att leva på sin boskap genom att utveckla en lokal marknad för kött- och mjölkprodukter, bygga ett slakthus och återupprätta en fungerande veterinärverksamhet.

Nomaderna i Gobiöknen har lyckats få ett ovanligt bra avtal, säger de som har erfarenhet av liknande konflikter. Orkhon som tvingades flytta är ändå inte helt nöjd. Hon säger att hon hör till dem som ännu inte har fått någon extra ekonomisk kompensation och hon vet inte om hennes ansökan kommer att beviljas.

Hon tycker att det är bra att gruvbolaget borrar brunnar, men den närmsta ligger långt från deras boplats. Förr kunde djuren gå och dricka direkt ur vattendragen, berättar hon, och hon undrar hur mycket vatten gruvan egentligen använder.

I dagsläget behöver gruvan 12 000 kubikmeter vatten i timmen. 88 procent återanvänds, men fortfarande är det stora mängder grundvatten som pumpas upp dygnet runt.

Oyu Tolgoi tar sitt vatten från en underjordisk reservoar som fylls på mycket långsamt när de ovanliga regnen faller i Gobiöknen. Det ska finnas 6,8 miljarder kubikmeter vatten i reservoaren och gruvan har fått tillstånd att använda en femtedel av det vattnet. Men vattensituationen måste hållas under noggrann uppsikt, konstaterade utredarna i en rapport förra året.

Livet har förändrats radikalt för Orkhons familj sedan gruvan etablerades. Hennes man var en av de som tidigt fick anställning i gruvan. Själv hade hon jobb som lokalvårdare, men när gruvan bytte underentreprenör blev hon av med jobbet.

Trots att de tvingats lämna sina gamla betesmarker och inte fått den kompensation de räknat med tycker hon att livet har förbättrats.

– Inte fullt så mycket bättre som gruvbolaget vill beskriva det. Men det är bättre att det finns möjlighet att få arbete i stället för att enbart försörja sig som nomader.

Läs mer: DA rekommenderar


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Metallerna ska lyfta Mongoliet

Mongoliets jord rymmer enorma metallfyndigheter, förhoppningen är att de ska få landet att resa sig ur fattigdom. DA har besökt en av världens största koppargruvor, men också kooperativa gruvor och illegala guldvaskare. Läs eller lyssna på reportaget här.

 

Ninjorna samlar Mongoliets guldskärvor

Tiotusentals mongoler försörjer sig som ninja miners, illegala gruvarbetare som letar kol eller guld i nedlagda gruvor. DA har mött Oyuna och Lkhagvaa som förlorade sina jobb som vägarbetare för 15 år sedan.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

1
Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Sandra hittar de glömda försäkringspengarna

DA MÖTERSandra Särnholm älskar att prata försäkringar och hitta glömda pengar åt medlemmar. Det är inte alltid hon är välkommen till arbetsplatserna, men det gör henne bara mer beslutsam.

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

DEBATTKontroller, sanktionsmöjligheter och bättre myndighetssamverkan måste till för att komma åt arbetslivskriminaliteten. Men att strama åt den legala arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson på Svenskt Näringsliv.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

2

Industrin och klimatet

Drönarbild över marken som förbereds för bygget av Northvoltfabriken

Vägen till en ny bilindustri

OmvandlingenI elbilssamhället är det de nya företagen som driver utvecklingen. Men vad händer med de tusentals anställda som är beroende av den gamla förbränningsmotorn?

Gustav Gustafsson med stor pappersrulle

Jakten på en fossilfri chipspåse

Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Micke Holm

”Lite pirrigt känns det”

MusikJulen närmar sig och nu tändas alla julshower igen. En av dem har premiär i Göteborg på fredagskvällen – med industriarbetaren Micke Holm på scenen.

Kängor

Ta hand om kängorna i vinter

Proffset tipsarEtt par läderkängor kan hålla i många år om du sköter dem rätt. Hovets stövelmakare Mark Beabey förklarar vad som krävs för att de ska överleva snö, slask och lera. 

Dagens Arbete skrev om Mark Beabey och hans arbete med hovets drabantstövlar i nummer 1 2016.

”Ärligt talat hade jag nog tröttnat lite”

Vad hände senMark Beabey arbetade som CNC-operatör och tillverkade stövlar till hovets drabanter hemma i källaren.

Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Debatt arbetsmiljö

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

DEBATT | ARBETSMILJÖDet finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1
Susanna Alakoski. Foto: Lisa Arfwidson

Mormors liv i bomullsfabriken

KVINNORNA I FOKUSFörfattaren Susanna Alakoski visste att hennes mormors liv var en stor, oberättad historia. Ändå tog det henne flera decennier att skriva om de tusentals kvinnor som arbetade i bomullsfabriken.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Här är striderna vi måste utkämpa

KRÖNIKAVåra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Då och då blixtrar sorgen till

KRÖNIKASaknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Foto: Anders Hansson

Den sista torsken

BildreportagetFotografen Anders Hansson skildrar torskfiskarnas vardag i Östersjön.

Se alla bildreportage

”Det är stort att få göra det lilla”

Vad hände sen?Vi återvänder till Erica Selander, som 2016 drog i gång gympapass i asylboendets idrottshall. Hon träffade Rasha, som blev en vän för livet, men det var ovisst om hon skulle få stanna i Sverige. Läs om hur det gått.

Battlefield 3

När fabriken invaderas av fiender

Industrin i tv-spel.Smältugnar, kraftstationer och maskinverkstäder. Ibland hämtar tv-spelen inspiration från välkända fabriksmiljöer.

Får de tala om vem som är sjuk?

FRÅGA DA | INTEGRITETVad säger GDPR om att en arbetsgivare skickar ut e-post till alla avdelningar på arbetsplatsen med diverse information, exempelvis frånvaro? Juristen Henrik Ask reder ut.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.