”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”Jan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

I gruvornas land

Det finns över 66 miljoner boskapsdjur i Mongoliet. Kameler är inte så vanliga, förutom i Gobiöknen. Nomadernas barn får tidigt lära sig att hjälpa till. Foto: David Lundmark.
Lekpaus från kamelerna. Foto: David Lundmark.
Orkhon och hennes familj tvingades flytta från sin gamla vinterboplats när gruvan Oyu Tolgoi etablerades. Hon är inte nöjd med kompensationen de fick. Foto: David Lundmark.
Orkhan hade bättre betesmark till sina getter förut, säger hon. Dessutom kunde de dricka direkt ur vattendraget. Nu måste de gå långt för att dricka ur brunnen som gruvbolaget har borrat. Foto: David Lundmark.
Alla djur strövar fritt i Mongoliet. Landet är glest befolkat med stora tomma ytor. Foto: David Lundmark.

”Vi ville inte flytta”

Koppargruvan Oyu Tolgoi etablerades mitt i en öken i ett av världens mest glesbefolkade länder. Trots det var området inte obebott. Nära 100 nomadfamiljer påverkades. Missnöjda med gruvans kompensation tog de strid.

Sommaren bjöd på ovanligt mycket regn i Gobiöknen. Kanske en oväntad men välkommen effekt av klimatförändringarna. Nomaderna i södra Mongoliet, som är vana att trotsa torka, har haft relativt gott om bete för boskapen det senaste året.

I världens mest glesbefolkade land finns det 20 gånger så många boskapsdjur som människor. De stora landytorna används i allt större utsträckning till bete för fritt strövande får, getter, kor, hästar och kameler. Mongolerna är från början ett nomadfolk och fortfarande lever en tredjedel av befolkningen mer eller mindre som nomader.

Trots stora tomma ytor är det inte ovanligt att den traditionella livsstilen kommer i konflikt med gruvnäringen. Sedan Mongoliet gick över till marknadsekonomi är det gruvorna som i perioder har fått landets ekonomi att växa mycket snabbt.

Ändå räknas en tredjedel av befolkningen fortfarande som fattig, och regeringen vill använda landets stora rikedomar av kol, guld och koppar för att fortsätta lyfta ekonomin och levnadsstandarden.

Inte minst ställs hoppet till en av världens största koppargruvor – Oyu Tolgoi i Gobiöknen. Sedan starten 2013 har gruvan utvunnit lika mycket koppar ur sitt dagbrott som landets andra stora gruva har gjort totalt på 40 år. När Oyu Tolgoi inom något år dessutom öppnar sin underjordsgruva kommer produktionen att tredubblas.

Fyndplatsen i Gobiöknen var dock inte obebodd. Där hade tio nomadfamiljer sina vinterbetesmarker. En kort bilresa från gruvområdet har Orkhon och hennes familj sin nya vinterboplats. Det har gått 14 år sedan de tvingades lämna sin gamla mark.

– Vi ville inte flytta. Det var en fin plats där vi hade tillgång till vatten. Det var de bästa betesmarkerna i regionen. Vi är fortfarande inte nöjda med betet här. Den här platsen går inte att jämföra med vår gamla.

Det finns totalt 380 nomadfamiljer i kommunen. Tio av dem tvingades flytta och ytterligare 80 har påverkats på annat sätt, till exempel av damm från gruvan, förlorade vattendrag eller av staket som hindrar djuren att gå fritt. De måste också dela betesmark med de familjer som flyttades från gruvområdet.

Gruvbolaget har redan från början kompenserat nomaderna, men missnöjet var stort för några år sedan. Många ansåg att deras traditionella livsstil hotades av gruvverksamheten och att ersättningen varit för dålig. 2012 gick de samman och lämnade in ett gemensamt klagomål till CAO (Compliance Advisor Ombudsman), som medlar, förhandlar och söker lösningar när stora världsbanksfinansierade projekt påverkar lokalbefolkningen.

I maj 2017 nådde man en omfattande överenskommelse. Gruvan ska bland annat borra nya brunnar och underhålla de som finns, utveckla en plan för hållbara betesmarker och se över den ekonomiska kompensationen så att fler familjer kan få ersättning. Det finns också en plan för att stärka nomadfamiljernas möjligheter att leva på sin boskap genom att utveckla en lokal marknad för kött- och mjölkprodukter, bygga ett slakthus och återupprätta en fungerande veterinärverksamhet.

Nomaderna i Gobiöknen har lyckats få ett ovanligt bra avtal, säger de som har erfarenhet av liknande konflikter. Orkhon som tvingades flytta är ändå inte helt nöjd. Hon säger att hon hör till dem som ännu inte har fått någon extra ekonomisk kompensation och hon vet inte om hennes ansökan kommer att beviljas.

Hon tycker att det är bra att gruvbolaget borrar brunnar, men den närmsta ligger långt från deras boplats. Förr kunde djuren gå och dricka direkt ur vattendragen, berättar hon, och hon undrar hur mycket vatten gruvan egentligen använder.

I dagsläget behöver gruvan 12 000 kubikmeter vatten i timmen. 88 procent återanvänds, men fortfarande är det stora mängder grundvatten som pumpas upp dygnet runt.

Oyu Tolgoi tar sitt vatten från en underjordisk reservoar som fylls på mycket långsamt när de ovanliga regnen faller i Gobiöknen. Det ska finnas 6,8 miljarder kubikmeter vatten i reservoaren och gruvan har fått tillstånd att använda en femtedel av det vattnet. Men vattensituationen måste hållas under noggrann uppsikt, konstaterade utredarna i en rapport förra året.

Livet har förändrats radikalt för Orkhons familj sedan gruvan etablerades. Hennes man var en av de som tidigt fick anställning i gruvan. Själv hade hon jobb som lokalvårdare, men när gruvan bytte underentreprenör blev hon av med jobbet.

Trots att de tvingats lämna sina gamla betesmarker och inte fått den kompensation de räknat med tycker hon att livet har förbättrats.

– Inte fullt så mycket bättre som gruvbolaget vill beskriva det. Men det är bättre att det finns möjlighet att få arbete i stället för att enbart försörja sig som nomader.


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Metallerna ska lyfta Mongoliet

Mongoliets jord rymmer enorma metallfyndigheter, förhoppningen är att de ska få landet att resa sig ur fattigdom. DA har besökt en av världens största koppargruvor, men också kooperativa gruvor och illegala guldvaskare. Läs eller lyssna på reportaget här.

 

Ninjorna samlar Mongoliets guldskärvor

Tiotusentals mongoler försörjer sig som ninja miners, illegala gruvarbetare som letar kol eller guld i nedlagda gruvor. DA har mött Oyuna och Lkhagvaa som förlorade sina jobb som vägarbetare för 15 år sedan.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Robotiseringen av arbetslivet

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

PapperLarmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Vi förväntar oss att skulden betalas

KRÖNIKAVi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

Döden på jobbet

Villkorlig dom efter dödsolyckan på Scania

RättegångEn 59-årig man döms för vållande till annans död efter dödsolyckan på Scania där hans närmaste arbetskamrat omkom i en robotcell. Domen är villkorlig och han slipper böter.

Robotcellen där dödsfallet inträffade

Åklagaren: Viktigt med individuellt ansvar om man gör fel

RättegångEn blå knapp och en grön. En stressig eftermiddag. En ljusbom som inte fick brytas. Det var huvudfrågorna under rättegången mot mannen står åtalad för att ha vållat sin arbetskamrats död på Scania i Södertälje för nästan exakt två år sedan.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Per-Olof Sjöö

Ikea kritiseras i öppet brev

Facklig kritikIkea Industry kritiseras för att ha brutit mot internationella riktlinjer vid nedläggningen av sin fabrik i Danville, USA. Internationella trä- och byggarbetarfacket efterlyser en bättre social dialog.

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som någon positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Vi har mycket att lära av Ludvika

LEDARECivilsamhället är avgörande i motståndet mot nazism. Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar, skriver Helle Klein i sin ledare.

40 år av bombhot, mord och politik

Tidslinje Högerextremismen har tagit olika former de senaste 40 åren. Här är några händelser som präglat Sverige.

Avtal 2020

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Pappers sätter press på LO

PerspektivDet var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan, skriver DA:s Harald Gatu.

1
Pontus Georgsson

Pappers kräver rejäla lönelyft

Kickstartar avtalsrörelsenEtt lönepåslag på fyra procent. Det kräver Pappers att deras medlemmar ska ha när lönerna ska omförhandlas nästa år. ”Vi tycker att arbetsgivarna är skyldiga oss mer pengar.”

1

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

Arbetsgivarna: Löneökningstakten måste ner

Pappers krav på fyra procent saknar verklighetsförankring, svarar Industriarbetsgivarna. ”Löneökningstakten måste ner om vi ska ha jobben kvar i Sverige i framtiden”, säger förhandlingschef Per Widolf.

1

Striden om märket

HYLLAD OCH HOTADIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför.

Fick sparken – ska ha avslöjat företagshemligheter

StämningEn verkstadsanställd anklagas för att ha avslöjat företagshemligheter och fick sparken. Nu stämmer IF Metall företaget och vill att avskedandet ogiltigförklaras.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Tryck på paus, Isabella Lövin

LedareDet nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Modellbyggen på bord

En framtid byggd av skräp

SteampunkHemma i enplansvillan i Falun föreställer sig pappersarbetaren Magnus Johansson en värld där industrialismen aldrig ägde rum. Hans många modellbyggen löser upp gränsen mellan historia och framtid.

Metso i Ersmark

Metso lägger ner fabrik i Ersmark

Metso Sweden har för avsikt att lägga ner verksamheten i Ersmark utanför Skellefteå. Över 150 anställda drabbas.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skuggsamhället

Skuggsamhället”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

SCA miljardsatsar i Obbola

”Det är fantastiskt. Jätteroligt!” Det säger Leif Berglund, samordnande huvudskyddsombud på Obbola, om SCA:s jättesatsning på bruket.

Industrin och klimatet

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

DEBATTEn generalstrejk för klimatet riktar kraven gentemot politikerna – till skillnad från exempelvis bensinskatt, som mest drabbar vanliga arbetare utan att ge några långsiktiga lösningar, skriver medlemmarna i verkstadsklubben på RZ Zam Parts, i Karlstad

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.