Industriarbetarnas tidning

”Vi ville inte flytta”

11 december, 2018

Skrivet av

Koppargruvan Oyu Tolgoi etablerades mitt i en öken i ett av världens mest glesbefolkade länder. Trots det var området inte obebott. Nära 100 nomadfamiljer påverkades. Missnöjda med gruvans kompensation tog de strid.

Sommaren bjöd på ovanligt mycket regn i Gobiöknen. Kanske en oväntad men välkommen effekt av klimatförändringarna. Nomaderna i södra Mongoliet, som är vana att trotsa torka, har haft relativt gott om bete för boskapen det senaste året.

I världens mest glesbefolkade land finns det 20 gånger så många boskapsdjur som människor. De stora landytorna används i allt större utsträckning till bete för fritt strövande får, getter, kor, hästar och kameler. Mongolerna är från början ett nomadfolk och fortfarande lever en tredjedel av befolkningen mer eller mindre som nomader.

Trots stora tomma ytor är det inte ovanligt att den traditionella livsstilen kommer i konflikt med gruvnäringen. Sedan Mongoliet gick över till marknadsekonomi är det gruvorna som i perioder har fått landets ekonomi att växa mycket snabbt.

Ändå räknas en tredjedel av befolkningen fortfarande som fattig, och regeringen vill använda landets stora rikedomar av kol, guld och koppar för att fortsätta lyfta ekonomin och levnadsstandarden.

Inte minst ställs hoppet till en av världens största koppargruvor – Oyu Tolgoi i Gobiöknen. Sedan starten 2013 har gruvan utvunnit lika mycket koppar ur sitt dagbrott som landets andra stora gruva har gjort totalt på 40 år. När Oyu Tolgoi inom något år dessutom öppnar sin underjordsgruva kommer produktionen att tredubblas.

Fyndplatsen i Gobiöknen var dock inte obebodd. Där hade tio nomadfamiljer sina vinterbetesmarker. En kort bilresa från gruvområdet har Orkhon och hennes familj sin nya vinterboplats. Det har gått 14 år sedan de tvingades lämna sin gamla mark.

– Vi ville inte flytta. Det var en fin plats där vi hade tillgång till vatten. Det var de bästa betesmarkerna i regionen. Vi är fortfarande inte nöjda med betet här. Den här platsen går inte att jämföra med vår gamla.

Det finns totalt 380 nomadfamiljer i kommunen. Tio av dem tvingades flytta och ytterligare 80 har påverkats på annat sätt, till exempel av damm från gruvan, förlorade vattendrag eller av staket som hindrar djuren att gå fritt. De måste också dela betesmark med de familjer som flyttades från gruvområdet.

Gruvbolaget har redan från början kompenserat nomaderna, men missnöjet var stort för några år sedan. Många ansåg att deras traditionella livsstil hotades av gruvverksamheten och att ersättningen varit för dålig. 2012 gick de samman och lämnade in ett gemensamt klagomål till CAO (Compliance Advisor Ombudsman), som medlar, förhandlar och söker lösningar när stora världsbanksfinansierade projekt påverkar lokalbefolkningen.

I maj 2017 nådde man en omfattande överenskommelse. Gruvan ska bland annat borra nya brunnar och underhålla de som finns, utveckla en plan för hållbara betesmarker och se över den ekonomiska kompensationen så att fler familjer kan få ersättning. Det finns också en plan för att stärka nomadfamiljernas möjligheter att leva på sin boskap genom att utveckla en lokal marknad för kött- och mjölkprodukter, bygga ett slakthus och återupprätta en fungerande veterinärverksamhet.

Nomaderna i Gobiöknen har lyckats få ett ovanligt bra avtal, säger de som har erfarenhet av liknande konflikter. Orkhon som tvingades flytta är ändå inte helt nöjd. Hon säger att hon hör till dem som ännu inte har fått någon extra ekonomisk kompensation och hon vet inte om hennes ansökan kommer att beviljas.

Hon tycker att det är bra att gruvbolaget borrar brunnar, men den närmsta ligger långt från deras boplats. Förr kunde djuren gå och dricka direkt ur vattendragen, berättar hon, och hon undrar hur mycket vatten gruvan egentligen använder.

I dagsläget behöver gruvan 12 000 kubikmeter vatten i timmen. 88 procent återanvänds, men fortfarande är det stora mängder grundvatten som pumpas upp dygnet runt.

Oyu Tolgoi tar sitt vatten från en underjordisk reservoar som fylls på mycket långsamt när de ovanliga regnen faller i Gobiöknen. Det ska finnas 6,8 miljarder kubikmeter vatten i reservoaren och gruvan har fått tillstånd att använda en femtedel av det vattnet. Men vattensituationen måste hållas under noggrann uppsikt, konstaterade utredarna i en rapport förra året.

Livet har förändrats radikalt för Orkhons familj sedan gruvan etablerades. Hennes man var en av de som tidigt fick anställning i gruvan. Själv hade hon jobb som lokalvårdare, men när gruvan bytte underentreprenör blev hon av med jobbet.

Trots att de tvingats lämna sina gamla betesmarker och inte fått den kompensation de räknat med tycker hon att livet har förbättrats.

– Inte fullt så mycket bättre som gruvbolaget vill beskriva det. Men det är bättre att det finns möjlighet att få arbete i stället för att enbart försörja sig som nomader.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Metals are going to lift Mongolia

Metals are going to lift Mongolia

In the middle of the Gobi Desert the world’s largest copper mine is developing. Some people have been given the chance to start small, legal mines. With the help of the deposits discovered under Mongolia’s soil, the country is going to rise from poverty. For our English readers we have translated our long read from the mines in Mongolia.

Ninjorna samlar Mongoliets guldskärvor

Ninjorna samlar Mongoliets guldskärvor

Tiotusentals mongoler försörjer sig som ninja miners, illegala gruvarbetare som letar kol eller guld i nedlagda gruvor. DA har mött Oyuna och Lkhagvaa som förlorade sina jobb som vägarbetare för 15 år sedan.

Gruvornas land

Gruvornas land

Mitt i Gobiöknen växer världens största koppargruva fram. Samtidigt gräver människor på landsbygden efter guld och kol för hand. Några har fått chansen att starta lagliga ­smågruvor. Med hjälp av fynden under Mongoliets jordyta ska landet resa sig ur fattigdom.

Metallerna ska lyfta Mongoliet

Metallerna ska lyfta Mongoliet

Mongoliets jord rymmer enorma metallfyndigheter, förhoppningen är att de ska få landet att resa sig ur fattigdom. DA har besökt en av världens största koppargruvor, men också kooperativa gruvor och illegala guldvaskare. Läs eller lyssna på reportaget här.

Två månader under jord

Två månader under jord

Sammanhållningen höll de 33 instängda gruvarbetarna vid liv. De lyftes upp till jordytan med löften om pengar och kändisskap. Tio år senare är de fattiga och besvikna.

Två månader under jord

Sammanhållningen höll de 33 instängda gruvarbetarna vid liv. De lyftes upp till jordytan med löften om pengar och kändisskap. Tio år senare är de fattiga och besvikna.

Gruvarbetarna slipper ta smällen i Spanien

Gruvarbetarna slipper ta smällen i Spanien

Vem ska betala notan när industrin måste bli renare? Inte arbetarna, tycker spanska regeringen, som storsatsar på dem som förlorar jobben.
Dagens Arbete har besökt Asturien, där kolgruvorna en gång gav jobb till minst 100 000 arbetare.

Kolarbetarna slipper ta smällen i Spanien

Vem ska betala notan när industrin måste bli renare? Inte arbetarna, tycker spanska regeringen, som storsatsar på dem som förlorar jobben.

Franska gruv­arbetare kan få skadestånd

Franska gruv­arbetare kan få skadestånd

I Frankrike kan de som har jobbat med farliga ämnen få skadestånd för att de är oroliga för att bli sjuka. 731 franska gruvarbetare har fått stöd för sina krav i Högsta Domstolen.

”Vargarna tog mina hästar”

”Vargarna tog mina hästar”

Norr om Mongoliets huvudstad Ulan Bator, en mil från närmsta granne, bor skogvaktaren Bayaraa i ett hus som han timrat själv. Alla dagar i veckan spanar han efter tjuvhuggare och skogsbränder. Ett jobb med flera risker.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.