Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

I gruvornas land

Det finns över 66 miljoner boskapsdjur i Mongoliet. Kameler är inte så vanliga, förutom i Gobiöknen. Nomadernas barn får tidigt lära sig att hjälpa till. Foto: David Lundmark.
Lekpaus från kamelerna. Foto: David Lundmark.
Orkhon och hennes familj tvingades flytta från sin gamla vinterboplats när gruvan Oyu Tolgoi etablerades. Hon är inte nöjd med kompensationen de fick. Foto: David Lundmark.
Orkhan hade bättre betesmark till sina getter förut, säger hon. Dessutom kunde de dricka direkt ur vattendraget. Nu måste de gå långt för att dricka ur brunnen som gruvbolaget har borrat. Foto: David Lundmark.
Alla djur strövar fritt i Mongoliet. Landet är glest befolkat med stora tomma ytor. Foto: David Lundmark.

”Vi ville inte flytta”

Koppargruvan Oyu Tolgoi etablerades mitt i en öken i ett av världens mest glesbefolkade länder. Trots det var området inte obebott. Nära 100 nomadfamiljer påverkades. Missnöjda med gruvans kompensation tog de strid.

Sommaren bjöd på ovanligt mycket regn i Gobiöknen. Kanske en oväntad men välkommen effekt av klimatförändringarna. Nomaderna i södra Mongoliet, som är vana att trotsa torka, har haft relativt gott om bete för boskapen det senaste året.

I världens mest glesbefolkade land finns det 20 gånger så många boskapsdjur som människor. De stora landytorna används i allt större utsträckning till bete för fritt strövande får, getter, kor, hästar och kameler. Mongolerna är från början ett nomadfolk och fortfarande lever en tredjedel av befolkningen mer eller mindre som nomader.

Trots stora tomma ytor är det inte ovanligt att den traditionella livsstilen kommer i konflikt med gruvnäringen. Sedan Mongoliet gick över till marknadsekonomi är det gruvorna som i perioder har fått landets ekonomi att växa mycket snabbt.

Ändå räknas en tredjedel av befolkningen fortfarande som fattig, och regeringen vill använda landets stora rikedomar av kol, guld och koppar för att fortsätta lyfta ekonomin och levnadsstandarden.

Inte minst ställs hoppet till en av världens största koppargruvor – Oyu Tolgoi i Gobiöknen. Sedan starten 2013 har gruvan utvunnit lika mycket koppar ur sitt dagbrott som landets andra stora gruva har gjort totalt på 40 år. När Oyu Tolgoi inom något år dessutom öppnar sin underjordsgruva kommer produktionen att tredubblas.

Fyndplatsen i Gobiöknen var dock inte obebodd. Där hade tio nomadfamiljer sina vinterbetesmarker. En kort bilresa från gruvområdet har Orkhon och hennes familj sin nya vinterboplats. Det har gått 14 år sedan de tvingades lämna sin gamla mark.

– Vi ville inte flytta. Det var en fin plats där vi hade tillgång till vatten. Det var de bästa betesmarkerna i regionen. Vi är fortfarande inte nöjda med betet här. Den här platsen går inte att jämföra med vår gamla.

Det finns totalt 380 nomadfamiljer i kommunen. Tio av dem tvingades flytta och ytterligare 80 har påverkats på annat sätt, till exempel av damm från gruvan, förlorade vattendrag eller av staket som hindrar djuren att gå fritt. De måste också dela betesmark med de familjer som flyttades från gruvområdet.

Gruvbolaget har redan från början kompenserat nomaderna, men missnöjet var stort för några år sedan. Många ansåg att deras traditionella livsstil hotades av gruvverksamheten och att ersättningen varit för dålig. 2012 gick de samman och lämnade in ett gemensamt klagomål till CAO (Compliance Advisor Ombudsman), som medlar, förhandlar och söker lösningar när stora världsbanksfinansierade projekt påverkar lokalbefolkningen.

I maj 2017 nådde man en omfattande överenskommelse. Gruvan ska bland annat borra nya brunnar och underhålla de som finns, utveckla en plan för hållbara betesmarker och se över den ekonomiska kompensationen så att fler familjer kan få ersättning. Det finns också en plan för att stärka nomadfamiljernas möjligheter att leva på sin boskap genom att utveckla en lokal marknad för kött- och mjölkprodukter, bygga ett slakthus och återupprätta en fungerande veterinärverksamhet.

Nomaderna i Gobiöknen har lyckats få ett ovanligt bra avtal, säger de som har erfarenhet av liknande konflikter. Orkhon som tvingades flytta är ändå inte helt nöjd. Hon säger att hon hör till dem som ännu inte har fått någon extra ekonomisk kompensation och hon vet inte om hennes ansökan kommer att beviljas.

Hon tycker att det är bra att gruvbolaget borrar brunnar, men den närmsta ligger långt från deras boplats. Förr kunde djuren gå och dricka direkt ur vattendragen, berättar hon, och hon undrar hur mycket vatten gruvan egentligen använder.

I dagsläget behöver gruvan 12 000 kubikmeter vatten i timmen. 88 procent återanvänds, men fortfarande är det stora mängder grundvatten som pumpas upp dygnet runt.

Oyu Tolgoi tar sitt vatten från en underjordisk reservoar som fylls på mycket långsamt när de ovanliga regnen faller i Gobiöknen. Det ska finnas 6,8 miljarder kubikmeter vatten i reservoaren och gruvan har fått tillstånd att använda en femtedel av det vattnet. Men vattensituationen måste hållas under noggrann uppsikt, konstaterade utredarna i en rapport förra året.

Livet har förändrats radikalt för Orkhons familj sedan gruvan etablerades. Hennes man var en av de som tidigt fick anställning i gruvan. Själv hade hon jobb som lokalvårdare, men när gruvan bytte underentreprenör blev hon av med jobbet.

Trots att de tvingats lämna sina gamla betesmarker och inte fått den kompensation de räknat med tycker hon att livet har förbättrats.

– Inte fullt så mycket bättre som gruvbolaget vill beskriva det. Men det är bättre att det finns möjlighet att få arbete i stället för att enbart försörja sig som nomader.

Läs mer: DA rekommenderar


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Metallerna ska lyfta Mongoliet

Mongoliets jord rymmer enorma metallfyndigheter, förhoppningen är att de ska få landet att resa sig ur fattigdom. DA har besökt en av världens största koppargruvor, men också kooperativa gruvor och illegala guldvaskare. Läs eller lyssna på reportaget här.

 

Ninjorna samlar Mongoliets guldskärvor

Tiotusentals mongoler försörjer sig som ninja miners, illegala gruvarbetare som letar kol eller guld i nedlagda gruvor. DA har mött Oyuna och Lkhagvaa som förlorade sina jobb som vägarbetare för 15 år sedan.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

DA-fotograf kan prisas på ”Årets Bild”

En av de nominerade till den prestigefyllda Årets Bild är Dagens Arbetes fotopraktikant Lina Larsson.

Pappersarbetare andades in livsfarlig gas

ArbetsplatsolyckaAspa bruk i Olshammar står still sedan gasläckan på söndagen. – Det är mycket som snurrar i huvudet på folk, säger Sonny Johansson, arbetsställets huvudskyddsombud.

Fängelse för nazisten som hotat Helle Klein

Nazisten som trakasserat och hotat DA:s chefredaktör Helle Klein och två andra kvinnliga opinionsbildare döms till sex månaders fängelse.

Äntligen! Nu öppnar sågen på Seskarö igen

För tolv år sedan lades sågen ner. Men Seskaröborna gav aldrig upp. Tillsammans har de kämpat för att väcka den till liv igen.

En bra svets låter som en arg humla

Tips från proffsetKanske har du en gammal bil som du drömmer om att fixa eller ett smidesstaket som faller isär? Luis Olivares visar att det inte alls är svårt att lära sig svetsa – var bara nyfiken och våga.

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

4

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

DebattLagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna om de inte förstår fördelarna att agera på ett ansvarsfullt och humant sätt, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

”Därför ska du inte proteströsta på SD”

DEBATTLåt mig berätta vilken politik Socialdemokraterna vill genomföra – och hur SD röstat i viktiga frågor som rör din ekonomi och ditt arbetsliv, skriver Ermine Khachatryan (S).

4
Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

”Det är en jävla tur att det finns händiga människor”

KRÖNIKATill alla er händiga, som jobbar så att vi andra har en fungerande maskin att köra eller en travers att åka i: I salute you, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Mer nerv, mindre splatter

SKRÄCKFILMModern skräck drar samtiden till sin spets. Visst är filmerna fasliga, men också underhållande. Och framför allt säger de någonting om världen i dag.

Han ser varför döds­olyckorna sker

DA MÖTERMichael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Nu drömmer han om ett ännu större legobygge

VAD HÄNDE SEN?Legofabriken är fortfarande det största skogsarbetaren Anders Nilsson hittills byggt. Men nu hoppas han kunna överträffa den med ett drömprojekt.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.