Torka och storm ställer till det i skogen
Extremväder tvingar skogsmaskinsförare att ta mer hänsyn till var, när och hur de kör.
Industriarbetarnas tidning
18 januari, 2019
Skrivet av Marie Edholm
Riskfyllt städjobb I somras kämpade Magnus Björk för att stoppa eldens framfart. Nu är han en av alla skogsmaskinförare som fäller miljontals svartbrända stammar. Ett sorgligt arbete som kräver extra säkerhetsrutiner.
21 000 hektar skogsmark brann i somras, varav 85 procent i Dalarnas, Gävleborgs och Jämtlands län. Det motsvarar en yta lika stor som Göteborgs tätort, eller fem Sundsvall.
Skogsstyrelsen räknar bara bränder över 0,5 hektar. I somras inträffade 300 sådana bränder.
Träd faller lätt då jorden är bortbränd och rotsystemen avbränt. Det är också stor risk att grenar och toppar lossnar och faller ner.
Trädstammar utan grenar faller snabbt och ljudlöst och riskerar även att fälla fler stammar.
Markbränder kan pyra länge, särskilt i torvmark eller i gropar och håligheter.
Jobba i skördare med skydd mot fallande träd.
Arbeta inte ensam.
Arbeta i medvind för att minska problem med damm
och sot samt fallande träd.
Upparbeta slag från vägen och inåt terrängen. Då slipper du gå i skadad skog till och från maskinen. Ni har också lättare att se varandra i arbetsområdet.
Lämna aldrig hytten innan du kört ut till trädsäkert avstånd.
Om snön har lagt sig är det lättare att se om det pyr i marken.
Byt luft- och hyttfilter oftare än vanligt. De sätts igen av sot.
Fördel om färre entreprenörer får arbeta under lång tid i stället för att många får få uppdrag.
Källa: sakerskog.se
I Kalifornien bröt stora bränder ut i början av november. Den största (Camp Fire runt Paradise) täcker en yta tre gånger så stor som alla sommarens bränder i Sverige.
Minst 86 människor omkom.
British Columbia i Kanada har drabbats av över 2 000 bränder på totalt 1,3 miljoner hektar.
Ryssland har drabbats av bränder på sammanlagt 2 miljoner hektar under den ovanligt heta och torra sommaren.
Östra Australien har haft ovanligt lite regn de senaste fem åren. Där rasar hundratals bränder efter en onormalt varm vår.
Timmerbilarna kör i skytteltrafik mellan skogsskiftena och sågverket i Färila väster om Ljusdal. Det är där det brandskadade timret kommer att sågas. Från skogsbacken där Magnus Björk jobbar kan han se lastbilarna. På andra sidan vägen glittrar Ljusnans yta, men omgivningarna ser inte ut som vanligt.
Det här är egentligen den finaste åldern för skogen. Och så är den helt förstörd.
Magnus Björk.
Marken täcks av trädstammar staplade i rader. Vartenda träd på ett område lika stort som 60 fotbollsplaner kommer att fällas.
– Det känns för jävligt, säger Magnus Björk.
Träden som växte här var mellan 30 och 50 år gamla och skulle egentligen ha fortsatt växa lika länge till innan avverkning.
– Det här är egentligen den finaste åldern för skogen. Och så är den helt förstörd. Väldigt välskött var den dessutom.
Sommarens bränder slukade omkring 21 000 hektar skog. Det motsvarar nästan 40 000 fotbollsplaner, ett område lika stort som hela Göteborgs tätort eller fem Sundsvall. Allra mest brann det i Dalarna, Jämtland och Gävleborg. Skogen som Magnus nu jämnar med marken ligger i utkanten av det enskilt största brandområdet.
När bränderna bröt ut hade de redan lagt ner allt skogsarbete sedan två veckor på grund av den stora brandrisken, men då inleddes tre mycket intensiva arbetsveckor för Magnus Björk och andra frivilliga.
– Första veckan jobbade jag 130 timmar. Jag fick köra brandbil eftersom jag har erfarenhet av det. Sen röjde jag brandgator så att räddningstjänsten kunde ta sig fram.
Det var oroliga dagar. Hemma hos Magnus Björk i Ljusdal gick brandvarnaren i gång en natt när vinden blåste röken ditåt.
– Men jag vaknade inte ens av den. Jag var så trött.
Så länge man sitter i maskinen är det ingen fara. Det är när man går ur maskinen som det blir farligt.
Magnus Björk.
Skogen är fortfarande avspärrad. Vid skogsvägarnas infarter sitter skyltar som varnar för att det är farligt att vara i skogen. Träd kan falla när som helst och utan förvarning. Att jobba i den sortens skog kräver en del extra säkerhetsrutiner.
– Så länge man sitter i maskinen är det ingen fara. Den står emot träd som faller på den.
Det är när man går ur maskinen som det blir farligt, säger Magnus Björk.
Vid avverkning i brandskadad skog gäller i princip samma säkerhetsregler som i stormskadad skog. Man ska inte arbeta ensam till exempel. Magnus Björk har kollegan Håkan Forsgren i en skotare i närheten.
Samtidigt gäller inte det vanliga säkerhetsavståndet på 70 meter. Ett träd som faller kan lätt utlösa en dominoeffekt bland stammarna. Helst ska man inte gå omkring i området över huvud taget, men om det måste ske ska det vara trädsäkrat, alltså helt rensat på träd.
– Vi kör alltid ner med maskinen till vägen vid skiftbyte, säger Magnus Björk.
Det luktar fortfarande brandrök där solen ligger på och tinar upp markfrosten. Det flottiga sotet sliter på maskinerna och sätter igen luftfiltren betydligt snabbare än normalt. Där elden brann som mest intensivt ligger mineraljorden och spruckna stenblock nakna så när som på ett svart skikt av sot. Att köra i sådan terräng är extra hårt både för maskinen och maskinförarens kropp.
Magnus Björk fortsätter att lägga träd efter träd till marken. De flesta så klena att de inte kan användas till annat än bränsle. Pappersindustrin vill inte ha dem på grund av sotet. De tjockaste stammarna kan däremot sågas till fullgott virke när barken har skalats bort.
Kalhyggena som bildas i spåren efter sommarens bränder är betydligt större än de som skogsbruket hugger i normala fall. Här finns heller inga levande träd att lämna kvar. När allt måste bort går det inte att ta den vanliga miljöhänsynen. Arbetet i skogsmaskinen känns både enformigt och sorgligt, tycker Magnus Björk.
År 2014 drabbades Västmanland av en stor skogsbrand. Se Niklas Kortes bildreportage från den brandhärjade skogen: