Industriarbetarnas tidning

40 000 fotbollsplaner brann upp

18 januari, 2019

Skrivet av

Riskfyllt städjobb I somras kämpade Magnus Björk för att stoppa eldens framfart. Nu är han en av alla skogsmaskinförare som fäller miljontals svartbrända stammar. Ett sorgligt arbete som kräver extra säkerhetsrutiner.

En sommar med 300 bränder

21 000 hektar skogsmark brann i somras, varav 85 procent i Dalarnas, Gävleborgs och Jämtlands län. Det motsvarar en yta lika stor som Göteborgs ­tätort, eller fem Sundsvall.

Skogsstyrelsen ­räknar bara bränder över 0,5 hektar. I somras inträffade 300 sådana ­bränder.

Risker med jobb i brandskadad skog

Träd faller lätt då jorden är bortbränd och rotsystemen avbränt. Det är också stor risk att grenar och toppar lossnar och faller ner.

Trädstammar utan grenar faller snabbt och ljudlöst och riskerar även att fälla fler stammar.

Markbränder kan pyra länge, särskilt i torvmark eller i gropar och håligheter.

Så Jobbar du säkert

Jobba i skördare med skydd mot fallande träd.

Arbeta inte ensam.

Arbeta i medvind för att ­minska problem med damm
och sot samt fallande träd.

Upparbeta slag från vägen och inåt terrängen. Då slipper du gå i skadad skog till och från maskinen. Ni har också lättare att se varandra i arbetsområdet.

Lämna aldrig hytten innan du kört ut till trädsäkert avstånd.

Om snön har lagt sig är det lättare att se om det pyr i marken.

Byt luft- och hyttfilter oftare än vanligt. De sätts igen av sot.

Fördel om färre entreprenörer får arbeta under lång tid i stället för att många får få uppdrag.

Källa: sakerskog.se

Stora bränder i världen

I Kalifornien bröt stora bränder ut i början av november. Den största (Camp Fire runt Paradise) täcker en yta tre gånger så stor som alla ­sommarens bränder i Sverige.
Minst 86 människor omkom.

British Columbia i Kanada har drabbats av över 2 000 bränder på totalt 1,3 miljoner hektar.

Ryssland har drabbats av bränder på sammanlagt 2 miljoner hektar under den ovanligt heta och torra sommaren.

Östra Australien har haft ovanligt lite regn de senaste fem åren. Där rasar hundratals bränder efter en onormalt varm vår.

Timmerbilarna kör i skytteltrafik mellan skogsskiftena och sågverket i Färila väster om Ljusdal. Det är där det brandskadade timret kommer att sågas. Från skogsbacken där Magnus Björk jobbar kan han se lastbilarna. På andra sidan vägen glittrar Ljusnans yta, men omgivningarna ser inte ut som vanligt.

Det här är egentligen den finaste åldern för skogen. Och så är den helt förstörd.

Magnus Björk.

Marken täcks av trädstammar staplade i rader. Vartenda träd på ett område lika stort som 60 fotbollsplaner kommer att fällas.

– Det känns för jävligt, säger Magnus Björk.

Träden som växte här var mellan 30 och 50 år gamla och skulle egentligen ha fortsatt växa lika länge till innan avverkning.

– Det här är egentligen den finaste åldern för skogen. Och så är den helt förstörd. Väldigt välskött var den dessutom.

9 000 hektar skog brann runt Kårböle. Foto: TT Nyhetsbyrån.

Sommarens bränder slukade omkring 21 000 hektar skog. Det motsvarar nästan 40 000 fotbollsplaner, ett område lika stort som hela Göteborgs tätort eller fem Sundsvall. Allra mest brann det i Dalarna, Jämtland och Gävleborg. Skogen som Magnus nu jämnar med marken ligger i utkanten av det enskilt största brandområdet.

När bränderna bröt ut hade de redan lagt ner allt skogsarbete sedan två veckor på grund av den stora brandrisken, men då inleddes tre mycket intensiva arbetsveckor för Magnus Björk och andra frivilliga.

– Första veckan jobbade jag 130 timmar. Jag fick köra brandbil eftersom jag har erfarenhet av det. Sen röjde jag brandgator så att räddningstjänsten kunde ta sig fram.

Det var oroliga dagar. Hemma hos Magnus Björk i Ljusdal gick brandvarnaren i gång en natt när vinden blåste röken ditåt.

– Men jag vaknade inte ens av den. Jag var så trött.

Så länge man sitter i maskinen är det ingen fara. Det är när man går ur maskinen som det blir farligt.

Magnus Björk.

Magnus Björk avverkar allt i utkanterna av ­sommarens största brandområde runt Kårböle. Foto: Madeleine Andersson.

Skogen är fortfarande avspärrad. Vid skogsvägarnas infarter sitter skyltar som varnar för att det är farligt att vara i skogen. Träd kan falla när som helst och utan förvarning. Att jobba i den sortens skog kräver en del extra säkerhetsrutiner.

– Så länge man sitter i maskinen är det ingen fara. Den står emot träd som faller på den.

Det är när man går ur maskinen som det blir farligt, säger Magnus Björk.

Vid avverkning i brandskadad skog gäller i princip samma säkerhetsregler som i stormskadad skog. Man ska inte arbeta ensam till exempel. Magnus Björk har kollegan Håkan Forsgren i en skotare i närheten.

Samtidigt gäller inte det vanliga säkerhetsavståndet på 70 meter. Ett träd som faller kan lätt utlösa en dominoeffekt bland stammarna. Helst ska man inte gå omkring i området över huvud taget, men om det måste ske ska det vara trädsäkrat, alltså helt rensat på träd.

– Vi kör alltid ner med maskinen till vägen vid skiftbyte, säger Magnus Björk.

Bråttom att få ut timret. Sågverket tar emot brandskadat timmer fram till mars, sen måste det saneras. Foto: Madeleine Andersson.

Det luktar fortfarande brandrök där solen ligger på och tinar upp markfrosten. Det flottiga sotet sliter på maskinerna och sätter igen luftfiltren betydligt snabbare än normalt. Där elden brann som mest intensivt ligger mineraljorden och spruckna stenblock nakna så när som på ett svart skikt av sot. Att köra i sådan terräng är extra hårt både för maskinen och maskinförarens kropp.

Magnus Björk fortsätter att lägga träd efter träd till marken. De flesta så klena att de inte kan användas till annat än bränsle. Pappersindustrin vill inte ha dem på grund av sotet. De tjockaste stammarna kan där­emot sågas till fullgott virke när barken har skalats bort.

En del av brandområdet ­kommer att avsättas till naturreservat, berättar
Johan Larsson, virkesköpare på Holmen. Foto: Madeleine Andersson.

Kalhyggena som bildas i spåren efter sommarens bränder är betydligt större än de som skogsbruket hugger i normala fall. Här finns heller inga levande träd att lämna kvar. När allt måste bort går det inte att ta den vanliga miljöhänsynen. Arbetet i skogsmaskinen känns både enformigt och sorgligt, tycker Magnus Björk.

Bilder från en branddrabbad skog

År 2014 drabbades Västmanland av en stor skogsbrand. Se Niklas Kortes bildreportage från den brandhärjade skogen:

Efter elden

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Ring of fire

Ring of fire

Klockan är 16.48 i den brandskadade skogen i Kårböle i Hälsingland.

Ladda ned vår tematidning om skogen

Ladda ned vår tematidning om skogen

Alltfler slåss om det som ryms i skogen, frågan är om den räcker. Dagens Arbete listar framtidsmöjligheterna men också konflikterna i en ny tematidning.

Succéskolan lockar inte

Succéskolan lockar inte

Nästan alla som lämnar utbildningen får jobb. Ändå ligger hot om nedläggning över Kalix naturbruksgymnasium. Ska skolan finnas kvar behöver den fler elever.

Skogs­arbetare kämpar mot elden

Skogs­arbetare kämpar mot elden

Markägare som Stora Enso och Sveaskog har hjälpt räddningstjänsten med brandbekämpningen ända sedan i torsdags. Skogsarbetaren Anders Lundström har varit med förr, och är förvånad över att de inte har fått arbeta under natten.

Branden kan ha startat vid skogsmaskin

Polisen har fått in uppgifter som tyder på att den stora skogsbranden i Västmanland har orsakats av gnistbildning vid markarbete i skogen. Det skriver tidningen Expressen.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

”Jisses vad fint det här blir om hundra år”

”Jisses vad fint det här blir om hundra år”

Att gallra och röja i skogen – det är det bästa Gunnar Wetterberg vet. Då släpper han tankarna på bokprojekt, Fråga Lund och allt annat.

När Roger blev Regina

När Roger blev Regina

I hela sitt liv har Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.

”Jag lägger mig i lite överallt”

”Jag lägger mig i lite överallt”

Möte med Jobbet på Berendsens tvätteri i Ockelbo ska bli roligare och mer varierat. Marianne Sund leder ett projekt för att arbetskamraterna ska hålla hela arbetslivet. Redan för några år sedan gjordes ett försök att införa rotation mellan arbetsuppgifter på tvätteriet, men den gången gick projektet i baklås. − Jag tror att det gick för […]

När Roger blev Regina

När Roger blev Regina

I hela sitt liv har skogsarbetaren Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.