Industriarbetarnas tidning

40 000 fotbollsplaner brann upp

18 januari, 2019

Skrivet av

Riskfyllt städjobb I somras kämpade Magnus Björk för att stoppa eldens framfart. Nu är han en av alla skogsmaskinförare som fäller miljontals svartbrända stammar. Ett sorgligt arbete som kräver extra säkerhetsrutiner.

En sommar med 300 bränder

21 000 hektar skogsmark brann i somras, varav 85 procent i Dalarnas, Gävleborgs och Jämtlands län. Det motsvarar en yta lika stor som Göteborgs ­tätort, eller fem Sundsvall.

Skogsstyrelsen ­räknar bara bränder över 0,5 hektar. I somras inträffade 300 sådana ­bränder.

Risker med jobb i brandskadad skog

Träd faller lätt då jorden är bortbränd och rotsystemen avbränt. Det är också stor risk att grenar och toppar lossnar och faller ner.

Trädstammar utan grenar faller snabbt och ljudlöst och riskerar även att fälla fler stammar.

Markbränder kan pyra länge, särskilt i torvmark eller i gropar och håligheter.

Så Jobbar du säkert

Jobba i skördare med skydd mot fallande träd.

Arbeta inte ensam.

Arbeta i medvind för att ­minska problem med damm
och sot samt fallande träd.

Upparbeta slag från vägen och inåt terrängen. Då slipper du gå i skadad skog till och från maskinen. Ni har också lättare att se varandra i arbetsområdet.

Lämna aldrig hytten innan du kört ut till trädsäkert avstånd.

Om snön har lagt sig är det lättare att se om det pyr i marken.

Byt luft- och hyttfilter oftare än vanligt. De sätts igen av sot.

Fördel om färre entreprenörer får arbeta under lång tid i stället för att många får få uppdrag.

Källa: sakerskog.se

Stora bränder i världen

I Kalifornien bröt stora bränder ut i början av november. Den största (Camp Fire runt Paradise) täcker en yta tre gånger så stor som alla ­sommarens bränder i Sverige.
Minst 86 människor omkom.

British Columbia i Kanada har drabbats av över 2 000 bränder på totalt 1,3 miljoner hektar.

Ryssland har drabbats av bränder på sammanlagt 2 miljoner hektar under den ovanligt heta och torra sommaren.

Östra Australien har haft ovanligt lite regn de senaste fem åren. Där rasar hundratals bränder efter en onormalt varm vår.

Timmerbilarna kör i skytteltrafik mellan skogsskiftena och sågverket i Färila väster om Ljusdal. Det är där det brandskadade timret kommer att sågas. Från skogsbacken där Magnus Björk jobbar kan han se lastbilarna. På andra sidan vägen glittrar Ljusnans yta, men omgivningarna ser inte ut som vanligt.

Det här är egentligen den finaste åldern för skogen. Och så är den helt förstörd.

Magnus Björk.

Marken täcks av trädstammar staplade i rader. Vartenda träd på ett område lika stort som 60 fotbollsplaner kommer att fällas.

– Det känns för jävligt, säger Magnus Björk.

Träden som växte här var mellan 30 och 50 år gamla och skulle egentligen ha fortsatt växa lika länge till innan avverkning.

– Det här är egentligen den finaste åldern för skogen. Och så är den helt förstörd. Väldigt välskött var den dessutom.

9 000 hektar skog brann runt Kårböle. Foto: TT Nyhetsbyrån.

Sommarens bränder slukade omkring 21 000 hektar skog. Det motsvarar nästan 40 000 fotbollsplaner, ett område lika stort som hela Göteborgs tätort eller fem Sundsvall. Allra mest brann det i Dalarna, Jämtland och Gävleborg. Skogen som Magnus nu jämnar med marken ligger i utkanten av det enskilt största brandområdet.

När bränderna bröt ut hade de redan lagt ner allt skogsarbete sedan två veckor på grund av den stora brandrisken, men då inleddes tre mycket intensiva arbetsveckor för Magnus Björk och andra frivilliga.

– Första veckan jobbade jag 130 timmar. Jag fick köra brandbil eftersom jag har erfarenhet av det. Sen röjde jag brandgator så att räddningstjänsten kunde ta sig fram.

Det var oroliga dagar. Hemma hos Magnus Björk i Ljusdal gick brandvarnaren i gång en natt när vinden blåste röken ditåt.

– Men jag vaknade inte ens av den. Jag var så trött.

Så länge man sitter i maskinen är det ingen fara. Det är när man går ur maskinen som det blir farligt.

Magnus Björk.

Magnus Björk avverkar allt i utkanterna av ­sommarens största brandområde runt Kårböle. Foto: Madeleine Andersson.

Skogen är fortfarande avspärrad. Vid skogsvägarnas infarter sitter skyltar som varnar för att det är farligt att vara i skogen. Träd kan falla när som helst och utan förvarning. Att jobba i den sortens skog kräver en del extra säkerhetsrutiner.

– Så länge man sitter i maskinen är det ingen fara. Den står emot träd som faller på den.

Det är när man går ur maskinen som det blir farligt, säger Magnus Björk.

Vid avverkning i brandskadad skog gäller i princip samma säkerhetsregler som i stormskadad skog. Man ska inte arbeta ensam till exempel. Magnus Björk har kollegan Håkan Forsgren i en skotare i närheten.

Samtidigt gäller inte det vanliga säkerhetsavståndet på 70 meter. Ett träd som faller kan lätt utlösa en dominoeffekt bland stammarna. Helst ska man inte gå omkring i området över huvud taget, men om det måste ske ska det vara trädsäkrat, alltså helt rensat på träd.

– Vi kör alltid ner med maskinen till vägen vid skiftbyte, säger Magnus Björk.

Bråttom att få ut timret. Sågverket tar emot brandskadat timmer fram till mars, sen måste det saneras. Foto: Madeleine Andersson.

Det luktar fortfarande brandrök där solen ligger på och tinar upp markfrosten. Det flottiga sotet sliter på maskinerna och sätter igen luftfiltren betydligt snabbare än normalt. Där elden brann som mest intensivt ligger mineraljorden och spruckna stenblock nakna så när som på ett svart skikt av sot. Att köra i sådan terräng är extra hårt både för maskinen och maskinförarens kropp.

Magnus Björk fortsätter att lägga träd efter träd till marken. De flesta så klena att de inte kan användas till annat än bränsle. Pappersindustrin vill inte ha dem på grund av sotet. De tjockaste stammarna kan där­emot sågas till fullgott virke när barken har skalats bort.

En del av brandområdet ­kommer att avsättas till naturreservat, berättar
Johan Larsson, virkesköpare på Holmen. Foto: Madeleine Andersson.

Kalhyggena som bildas i spåren efter sommarens bränder är betydligt större än de som skogsbruket hugger i normala fall. Här finns heller inga levande träd att lämna kvar. När allt måste bort går det inte att ta den vanliga miljöhänsynen. Arbetet i skogsmaskinen känns både enformigt och sorgligt, tycker Magnus Björk.

Bilder från en branddrabbad skog

År 2014 drabbades Västmanland av en stor skogsbrand. Se Niklas Kortes bildreportage från den brandhärjade skogen:

Efter elden

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Ring of fire

Ring of fire

Klockan är 16.48 i den brandskadade skogen i Kårböle i Hälsingland.

Ladda ned vår tematidning om skogen

Ladda ned vår tematidning om skogen

Alltfler slåss om det som ryms i skogen, frågan är om den räcker. Dagens Arbete listar framtidsmöjligheterna men också konflikterna i en ny tematidning.

Succéskolan lockar inte

Succéskolan lockar inte

Nästan alla som lämnar utbildningen får jobb. Ändå ligger hot om nedläggning över Kalix naturbruksgymnasium. Ska skolan finnas kvar behöver den fler elever.

Skogs­arbetare kämpar mot elden

Skogs­arbetare kämpar mot elden

Markägare som Stora Enso och Sveaskog har hjälpt räddningstjänsten med brandbekämpningen ända sedan i torsdags. Skogsarbetaren Anders Lundström har varit med förr, och är förvånad över att de inte har fått arbeta under natten.

Branden kan ha startat vid skogsmaskin

Polisen har fått in uppgifter som tyder på att den stora skogsbranden i Västmanland har orsakats av gnistbildning vid markarbete i skogen. Det skriver tidningen Expressen.

”Samhall ska inte vara ett låtsasjobb”

”Samhall ska inte vara ett låtsasjobb”

S: Samhall ska producera varor och tjänster som faktiskt efterfrågas – men vi måste utreda att det är rätt personer som anvisas dit.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

SD: Samhall får inte bli en uppsamlingsplats för Sveriges misslyckade integrationspolitik.

”Ansvaret är politikernas –  Samhall måste reformeras”

”Ansvaret är politikernas – Samhall måste reformeras”

C: Stödet till funktionshindrade måste följa personen och inte gå i klumpsumma till Samhall.

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Alla jobbar hemma, eller? Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek vill få en bredare bild av hur vi har det under pandemin. Därför efterlyser de fler berättelser från de som jobbar inom LO:s område.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.