”Alla måste få ta del av vinsten”

Debatt Om arbetstagarna ska se lika positivt på teknikutvecklingen måste deras oro tas på allvar. Det behövs bättre kompetensutveckling, och att även de anställda får ta del av automationens vinst. Det skriver Carl Melin, forskningsledare och samhällsanalytiker på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

Automatisering av arbetslivet har ökat produktiveten och lönsamheten i företagen. Samtidigt finns det grupper som har fått betala ett oproportionerligt högt pris för detta. Om arbetstagarna ska bejaka teknikutvecklingen behöver de känna att det inte bara är arbetsgivarna som tjänar på den. Alternativet är arbetstagare som ställer sig negativa till samhällsutvecklingen om den leder till ökad otrygghet.

Den pågående automatiseringen innebär stora förändringar av arbetslivet världen över. En del forskare menar att närmare hälften av alla jobb kommer att försvinna eller förändras i grunden och kraven på omställning kommer att öka för alla. Sverige har hittills legat långt fram i utvecklingen och tack vare våra omställningssystem klarat sig bättre än många andra länder. Något som ofta har uppmärksammats internationellt, bland annat i New York Times.

Utvecklingen på arbetsmarknaden har i huvudsak varit positiv. De jobb som försvunnit har ersatts av nya och lönerna har ökat, om än inte i samma takt som företagens vinster. De jobb och arbetsuppgifter som försvunnit har ofta varit de tyngsta, farligaste och tråkigaste.

De vinster och förluster som automatiseringen har inneburit har dock fördelats ojämnt. De allra flesta har fått en stadig reallöneutveckling men de stora vinsterna har kommit dem till del som ägt företagen, kapitalet.

Robot­branschens nya kunder: småföretagen

Många av de jobb som försvunnit – ofta inom industrin – är sådana som varit förenade med relativt hög status och inkomst, även för dem som inte har haft en lång formell utbildning. För dessa personer är det inte alltid lätt att ställa om till det nya arbetslivet och de känner att deras position försvagats, kanske inte i kronor och ören men väl i status och värdighet.

De som en gång varit samhällsbärare och känt att det funnits ett samband mellan det som är bra för samhället i stort och för dem själva, känner inte längre att de är mer på resan. Samhällsutvecklingen upplevs inte längre på samma sätt som något positivt och i en studie som SOM-institutet genomfört på uppdrag av tankesmedjan Futurion konstateras att svenska folket inte ser lika positivt på teknikutvecklingens betydelse för arbetslivet som tidigare.

Nobelpristagaren Paul Krugman skrev nyligen en artikel där han pekade på att den nu pågående automatiseringen – till skillnad från dem som skett tidigare efter den industriella revolutionen – i mycket mindre utsträckning än tidigare lett till att alla har fått det bättre.

Hans artikel handlar främst om USA och han menar att det är försvagningen av fackföreningsrörelsen som lett till att arbetstagarna fått en mycket mindre del av välståndsökningen än under exempelvis 50- och 60-talet.

I Sverige ser det annorlunda ut och starka fackföreningar har genom inte minst Industriavtalet sett till att det årligen blivit reallöneökningar för i stort sett hela arbetsmarknaden. Men även i Sverige har inkomst- och förmögenhetsskillnaderna ökat. Och de människors vars jobb hotas och ser andra grupper springa förbi kommer att känna sig som förlorare, även om de inte tappar i inkomst.

I rapporten Populismens verkliga orsaker från Futurion konstaterades att den oro som följt på arbetsmarknaden av bland annat automatiseringen, har lett till ett ökat stöd för populistiska rörelser, både i Sverige och i andra länder. Även grupper som behållit sina jobb och till och med fått reallönehöjningar – men där den relativa statusen har sjunkit och tryggheten minskat – har lockats av populismen.

Den automatiska revolutionen

Det är människor som känner att de inte fått ut något av samhällsutvecklingen som blivit mest negativa till densamma. Fler män än kvinnor och fler på landsbygden än i storstäderna. Framförallt är det människors utbildning som påverkar detta. De som upplever sig som förlorare blir fientliga till det ”nya”. Vare sig vi pratar om teknik, jämställdhet eller människor från andra länder.

En viktig pusselbit för att hantera människors arbetsmarknadsoro är fungerande omställningssystem. Det handlar då inte bara om arbetslöshetsförsäkringen utan framförallt om olika former av kompetensutveckling så att människor har de färdigheter som krävs när jobben och arbetsinnehållet förändras.

Men en annan viktig del handlar också om fördelningen av automatiseringens vinster. I Sverige och i många andra länder kan vi konstatera att den ekonomiska ojämlikheten ökar. De som äger kapitalet blir allt rikare och de mest högavlönade springer ifrån oss andra.

För de företag som vill att människor ska se positivt på omställningen borde det finnas goda skäl till att välkomna att arbetstagarna får en större del av det ökade välståndet.

Carl Melin, Forskningsledare och samhällsanalytiker på tankesmedjan Futurion