Skäms inte för att själen är trasig

På arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi behöver påminna oss om att de som hörs mest i sociala medier inte är flest”

Krönika, Alexandra Pascalidou. 

”Alla måste få ta del av vinsten”

Debatt Om arbetstagarna ska se lika positivt på teknikutvecklingen måste deras oro tas på allvar. Det behövs bättre kompetensutveckling, och att även de anställda får ta del av automationens vinst. Det skriver Carl Melin, forskningsledare och samhällsanalytiker på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

Om skribenten:

Carl Melin är forskningsledare och samhällsanalytiker på Futurion, en oberoende tankesmedja som är inriktat på framtidens arbetsliv. Ägare och finansiärer är TCO:s medlemsförbund.

Automatisering av arbetslivet har ökat produktiveten och lönsamheten i företagen. Samtidigt finns det grupper som har fått betala ett oproportionerligt högt pris för detta. Om arbetstagarna ska bejaka teknikutvecklingen behöver de känna att det inte bara är arbetsgivarna som tjänar på den. Alternativet är arbetstagare som ställer sig negativa till samhällsutvecklingen om den leder till ökad otrygghet.

Den pågående automatiseringen innebär stora förändringar av arbetslivet världen över. En del forskare menar att närmare hälften av alla jobb kommer att försvinna eller förändras i grunden och kraven på omställning kommer att öka för alla. Sverige har hittills legat långt fram i utvecklingen och tack vare våra omställningssystem klarat sig bättre än många andra länder. Något som ofta har uppmärksammats internationellt, bland annat i New York Times.

Utvecklingen på arbetsmarknaden har i huvudsak varit positiv. De jobb som försvunnit har ersatts av nya och lönerna har ökat, om än inte i samma takt som företagens vinster. De jobb och arbetsuppgifter som försvunnit har ofta varit de tyngsta, farligaste och tråkigaste.

De vinster och förluster som automatiseringen har inneburit har dock fördelats ojämnt. De allra flesta har fått en stadig reallöneutveckling men de stora vinsterna har kommit dem till del som ägt företagen, kapitalet.

Robotbranschens nya kunder: småföretagen

Många av de jobb som försvunnit – ofta inom industrin – är sådana som varit förenade med relativt hög status och inkomst, även för dem som inte har haft en lång formell utbildning. För dessa personer är det inte alltid lätt att ställa om till det nya arbetslivet och de känner att deras position försvagats, kanske inte i kronor och ören men väl i status och värdighet.

De som en gång varit samhällsbärare och känt att det funnits ett samband mellan det som är bra för samhället i stort och för dem själva, känner inte längre att de är mer på resan. Samhällsutvecklingen upplevs inte längre på samma sätt som något positivt och i en studie som SOM-institutet genomfört på uppdrag av tankesmedjan Futurion konstateras att svenska folket inte ser lika positivt på teknikutvecklingens betydelse för arbetslivet som tidigare.

Nobelpristagaren Paul Krugman skrev nyligen en artikel där han pekade på att den nu pågående automatiseringen – till skillnad från dem som skett tidigare efter den industriella revolutionen – i mycket mindre utsträckning än tidigare lett till att alla har fått det bättre.

Hans artikel handlar främst om USA och han menar att det är försvagningen av fackföreningsrörelsen som lett till att arbetstagarna fått en mycket mindre del av välståndsökningen än under exempelvis 50- och 60-talet.

I Sverige ser det annorlunda ut och starka fackföreningar har genom inte minst Industriavtalet sett till att det årligen blivit reallöneökningar för i stort sett hela arbetsmarknaden. Men även i Sverige har inkomst- och förmögenhetsskillnaderna ökat. Och de människors vars jobb hotas och ser andra grupper springa förbi kommer att känna sig som förlorare, även om de inte tappar i inkomst.

I rapporten Populismens verkliga orsaker från Futurion konstaterades att den oro som följt på arbetsmarknaden av bland annat automatiseringen, har lett till ett ökat stöd för populistiska rörelser, både i Sverige och i andra länder. Även grupper som behållit sina jobb och till och med fått reallönehöjningar – men där den relativa statusen har sjunkit och tryggheten minskat – har lockats av populismen.

Den automatiska revolutionen

Det är människor som känner att de inte fått ut något av samhällsutvecklingen som blivit mest negativa till densamma. Fler män än kvinnor och fler på landsbygden än i storstäderna. Framförallt är det människors utbildning som påverkar detta. De som upplever sig som förlorare blir fientliga till det ”nya”. Vare sig vi pratar om teknik, jämställdhet eller människor från andra länder.

En viktig pusselbit för att hantera människors arbetsmarknadsoro är fungerande omställningssystem. Det handlar då inte bara om arbetslöshetsförsäkringen utan framförallt om olika former av kompetensutveckling så att människor har de färdigheter som krävs när jobben och arbetsinnehållet förändras.

Men en annan viktig del handlar också om fördelningen av automatiseringens vinster. I Sverige och i många andra länder kan vi konstatera att den ekonomiska ojämlikheten ökar. De som äger kapitalet blir allt rikare och de mest högavlönade springer ifrån oss andra.

För de företag som vill att människor ska se positivt på omställningen borde det finnas goda skäl till att välkomna att arbetstagarna får en större del av det ökade välståndet.

Carl Melin, Forskningsledare och samhällsanalytiker på tankesmedjan Futurion

Läs mer: Debatt | Opinion | Teknik och miljö

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Skäms inte för att själen är trasig

LedarePå arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Coronakrisen

Nu behövs solidarisk innovation

LEDAREDet är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Klockan har tickat länge – det är bara att börja röjningsarbetet”

GÄSTKRÖNIKA”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Inga vinst­utdel­ningar under krisen. Ok?”

DEBATTTa nu chansen och visa på ett krisledarskap där ni kommer bli ihågkomna som hjältar – inte som giriga direktörer som sätter vinsten först, skriver industriarbetaren Kennet Bergkvist.

1

Öppna ladorna, Magdalena Andersson

LEDAREHelle Klein: ”Coronakrisen hotar inte bara människors hälsa utan hela samhällsekonomin. Nu gäller statlig krispolitik på maxnivå”.

2

Vi isolerar oss – men löser coronakrisen tillsammans

LEDARECoronakrisen är djupgående och det kommer att ta lång tid att bekämpa viruset och reparera samhället. Är det någon gång det lilla ordet solidaritet kan komma väl till pass är det nu, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

Håll huvudet kallt, men hjärtat varmt

LedareKombinationen av ett starkt civilsamhälle och en välfungerande stat är oslagbar vid kris, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Regionala skyddsombud

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Replik | RSOAtt kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

1

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Debatt | RSODet är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Obegripligt och felaktigt om skyddsombuden, Moderaterna”

Moderaternas vilja att skrota ett fungerande system för arbetsmiljöarbete är obegripligt – om inte anledningen helt enkelt är att inskränka fackets makt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

DEBATTDet vore en stor olycka för både löntagare och arbetsgivare om de borgerliga partierna inklusive SD lyckas förstöra en väl fungerande RSO-verksamhet, skriver Sten Gellerstedt, tidigare utredare på LO.

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

DEBATTDe som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).

2

Vi som fortfarande tror på demokratin

KRÖNIKAMahmoud från Marocko och Håkan från ­Vällingby. Tillsammans räddar de liv, skriver journalisten och författaren Alexandra Pascalidou. 

Avtal 2020

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

KRÖNIKAJag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

2

Pengarna både finns – och inte

GÄSTKRÖNIKAKlart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

1

Robotiseringen av arbetslivet

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

RobotiseringFärre arbetare och smartare maskiner. På SKF:s ”världsklass-fabrik” ersätts människan av förarlösa truckar och robotar. ”En tickande social bomb”, varnar forskare.

Här kan industriarbetare lära känna nyaste tekniken

På lärfabriken i tyska Bochum får industriarbetare fundera på hur tekniken bäst kan anpassas till arbetsplatsen och människorna.

Arbetsrätten

”Vårt starkaste vapen kommer ha slut på ammunition”

DEBATTAtt gå in i förhandling om Las när vi har fredsplikt är fel väg att gå. LO skulle ha tagit med frågan i avtalsrörelsen i stället, skriver Jim Svensk Larm, förtroendevald i Pappers avd 15.

1

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

debattDet vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.

2

Det här borde väl alla chefer fatta

KrönikaAtt ha lite kul på jobbet gynnar inte bara tjänstemän, skriver Anneli Jordahl.

1

”Jakten på batterimetaller sprider asbest runt svenska gruvor”

DEBATTAnsvariga talar tyst om riskerna kring återvinning av gruvavfallet, skriver Rolf Ählberg, tidigare arbetsmiljöombudsman för Metall.

1

Läderindustrin i Bangladesh

Miljökata­strofen som flyttade

REPORTAGELädergarverierna i Bangladesh blev ökända för att ha förorenat en flod och en stadsdel. Staten tvingade dem att flytta från huvud­staden Dhaka. Nu förgiftas ytterligare en flod.

1

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ge skydds­ombuden tillträdesrätt

LEDAREBättre samverkan mellan myndigheter är ett viktigt steg för att komma tillrätta med arbetslivskriminaliteten. Men också att skyddsombuden nu får tillträde till alla arbetsplatser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Myndigheternas samarbete ger resultat”

DEBATTEn utredare ska följa upp och komma med förslag på hur samarbetet mellan myndigheter kan utvecklas för att bekämpa arbetslivskriminaliteten, skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

Amazon är arbetslivets skräckexempel

KrönikaNär allt fler delar av arbetslivet digitaliseras måste de som använder tekniken i jobbet få vara delaktiga i att utveckla den, skriver civilingenjören Peter Larsson.

Replokalen är en magisk plats

KRÖNIKAHur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

5

Knarket i industrin

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

DebattLagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.