”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

”Alla måste få ta del av vinsten”

Debatt Om arbetstagarna ska se lika positivt på teknikutvecklingen måste deras oro tas på allvar. Det behövs bättre kompetensutveckling, och att även de anställda får ta del av automationens vinst. Det skriver Carl Melin, forskningsledare och samhällsanalytiker på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

Om skribenten:

Carl Melin är forskningsledare och samhällsanalytiker på Futurion, en oberoende tankesmedja som är inriktat på framtidens arbetsliv. Ägare och finansiärer är TCO:s medlemsförbund.

Automatisering av arbetslivet har ökat produktiveten och lönsamheten i företagen. Samtidigt finns det grupper som har fått betala ett oproportionerligt högt pris för detta. Om arbetstagarna ska bejaka teknikutvecklingen behöver de känna att det inte bara är arbetsgivarna som tjänar på den. Alternativet är arbetstagare som ställer sig negativa till samhällsutvecklingen om den leder till ökad otrygghet.

Den pågående automatiseringen innebär stora förändringar av arbetslivet världen över. En del forskare menar att närmare hälften av alla jobb kommer att försvinna eller förändras i grunden och kraven på omställning kommer att öka för alla. Sverige har hittills legat långt fram i utvecklingen och tack vare våra omställningssystem klarat sig bättre än många andra länder. Något som ofta har uppmärksammats internationellt, bland annat i New York Times.

Utvecklingen på arbetsmarknaden har i huvudsak varit positiv. De jobb som försvunnit har ersatts av nya och lönerna har ökat, om än inte i samma takt som företagens vinster. De jobb och arbetsuppgifter som försvunnit har ofta varit de tyngsta, farligaste och tråkigaste.

De vinster och förluster som automatiseringen har inneburit har dock fördelats ojämnt. De allra flesta har fått en stadig reallöneutveckling men de stora vinsterna har kommit dem till del som ägt företagen, kapitalet.

Robotbranschens nya kunder: småföretagen

Många av de jobb som försvunnit – ofta inom industrin – är sådana som varit förenade med relativt hög status och inkomst, även för dem som inte har haft en lång formell utbildning. För dessa personer är det inte alltid lätt att ställa om till det nya arbetslivet och de känner att deras position försvagats, kanske inte i kronor och ören men väl i status och värdighet.

De som en gång varit samhällsbärare och känt att det funnits ett samband mellan det som är bra för samhället i stort och för dem själva, känner inte längre att de är mer på resan. Samhällsutvecklingen upplevs inte längre på samma sätt som något positivt och i en studie som SOM-institutet genomfört på uppdrag av tankesmedjan Futurion konstateras att svenska folket inte ser lika positivt på teknikutvecklingens betydelse för arbetslivet som tidigare.

Nobelpristagaren Paul Krugman skrev nyligen en artikel där han pekade på att den nu pågående automatiseringen – till skillnad från dem som skett tidigare efter den industriella revolutionen – i mycket mindre utsträckning än tidigare lett till att alla har fått det bättre.

Hans artikel handlar främst om USA och han menar att det är försvagningen av fackföreningsrörelsen som lett till att arbetstagarna fått en mycket mindre del av välståndsökningen än under exempelvis 50- och 60-talet.

I Sverige ser det annorlunda ut och starka fackföreningar har genom inte minst Industriavtalet sett till att det årligen blivit reallöneökningar för i stort sett hela arbetsmarknaden. Men även i Sverige har inkomst- och förmögenhetsskillnaderna ökat. Och de människors vars jobb hotas och ser andra grupper springa förbi kommer att känna sig som förlorare, även om de inte tappar i inkomst.

I rapporten Populismens verkliga orsaker från Futurion konstaterades att den oro som följt på arbetsmarknaden av bland annat automatiseringen, har lett till ett ökat stöd för populistiska rörelser, både i Sverige och i andra länder. Även grupper som behållit sina jobb och till och med fått reallönehöjningar – men där den relativa statusen har sjunkit och tryggheten minskat – har lockats av populismen.

Den automatiska revolutionen

Det är människor som känner att de inte fått ut något av samhällsutvecklingen som blivit mest negativa till densamma. Fler män än kvinnor och fler på landsbygden än i storstäderna. Framförallt är det människors utbildning som påverkar detta. De som upplever sig som förlorare blir fientliga till det ”nya”. Vare sig vi pratar om teknik, jämställdhet eller människor från andra länder.

En viktig pusselbit för att hantera människors arbetsmarknadsoro är fungerande omställningssystem. Det handlar då inte bara om arbetslöshetsförsäkringen utan framförallt om olika former av kompetensutveckling så att människor har de färdigheter som krävs när jobben och arbetsinnehållet förändras.

Men en annan viktig del handlar också om fördelningen av automatiseringens vinster. I Sverige och i många andra länder kan vi konstatera att den ekonomiska ojämlikheten ökar. De som äger kapitalet blir allt rikare och de mest högavlönade springer ifrån oss andra.

För de företag som vill att människor ska se positivt på omställningen borde det finnas goda skäl till att välkomna att arbetstagarna får en större del av det ökade välståndet.

Carl Melin, Forskningsledare och samhällsanalytiker på tankesmedjan Futurion

Läs mer: Debatt | Opinion | Teknik och miljö

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Vi kan inte bara äta hamburgare

KrönikaSågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson läser på om dinosaurierna, igen och frågar sig hur det kunde bli så fel.

Bloggrubrik

Gör inte upp med Moderaterna

4

Människovärdet står på spel

LEDAREKortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

Arbetsrätten

”Lasutredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

4

Låt bli att luckra upp las

LEDAREAtt en försvagad anställningstrygghet skulle ge fler jobb är nyliberalt flum. Tvärtom ger ökad otrygghet rädda arbetstagare, sämre arbetsmiljö och fler konflikter.

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

DEBATTDärför blir förslaget en loska i ansiktet på föreningsrätten, skriver Gabriel Jöngren, ordförande i Pappers Avdelning 78.

1

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

KRÖNIKAI överenskommelsen med MP, C och L heter det att ”Arbetsrätten moderniseras.” Fel! Det är tvärtom – en föråldring till när demokratin motarbetades, skriver journalisten Jan Scherman.

5

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

DebattMed tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

2

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DEBATTJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Regionala skyddsombud

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

DEBATTFörra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

2

”Skyddsombud behövs i kris”

KRÖNIKADet är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

1

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

”Bristerna i sjukförsäkringen måste åtgärdas – nu”

DebattVi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

2

”Vuxenutbildningen kan rusta oss ur krisen”

DEBATTTillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

LEDARE”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

2

”I stället för c-ordet – låt oss prata om sexkurvan”

KRÖNIKAVarje gång jag hör c-ordet nämnas på nyheterna tänker jag säga klitorisollon högt, skriver författare Anneli Jordahl.

”Vi arbetare vill inte få det som vi konstnärer har det”

DEBATTKan du uppge ett enda rimligt skäl att som anställd arbetare lämna din enda möjlighet att påverka ditt arbete, skriver ventilationsmontören och konstnären Jörgen Karlsson.

Efter coronan

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

DEBATTArbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

KRÖNIKAKommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

DEBATTKlimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

DEBATTSverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetens­utveckling”

DebattHar verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

1

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

DEBATTVarför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

2
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

KRÖNIKAPandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Krisstöd

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

KRÖNIKAOm du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

1

”Vi måste kunna saker – på riktigt”

KRÖNIKADigitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt, skriver Peter Larsson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.