"Det pågår en ständig kamp mellan arv och förnyelse."Helle Klein om arbetarrörelsens framtid.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”Jan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

”Alla måste få ta del av vinsten”

Debatt Om arbetstagarna ska se lika positivt på teknikutvecklingen måste deras oro tas på allvar. Det behövs bättre kompetensutveckling, och att även de anställda får ta del av automationens vinst. Det skriver Carl Melin, forskningsledare och samhällsanalytiker på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

Om skribenten:

Carl Melin är forskningsledare och samhällsanalytiker på Futurion, en oberoende tankesmedja som är inriktat på framtidens arbetsliv. Ägare och finansiärer är TCO:s medlemsförbund.

Automatisering av arbetslivet har ökat produktiveten och lönsamheten i företagen. Samtidigt finns det grupper som har fått betala ett oproportionerligt högt pris för detta. Om arbetstagarna ska bejaka teknikutvecklingen behöver de känna att det inte bara är arbetsgivarna som tjänar på den. Alternativet är arbetstagare som ställer sig negativa till samhällsutvecklingen om den leder till ökad otrygghet.

Den pågående automatiseringen innebär stora förändringar av arbetslivet världen över. En del forskare menar att närmare hälften av alla jobb kommer att försvinna eller förändras i grunden och kraven på omställning kommer att öka för alla. Sverige har hittills legat långt fram i utvecklingen och tack vare våra omställningssystem klarat sig bättre än många andra länder. Något som ofta har uppmärksammats internationellt, bland annat i New York Times.

Utvecklingen på arbetsmarknaden har i huvudsak varit positiv. De jobb som försvunnit har ersatts av nya och lönerna har ökat, om än inte i samma takt som företagens vinster. De jobb och arbetsuppgifter som försvunnit har ofta varit de tyngsta, farligaste och tråkigaste.

De vinster och förluster som automatiseringen har inneburit har dock fördelats ojämnt. De allra flesta har fått en stadig reallöneutveckling men de stora vinsterna har kommit dem till del som ägt företagen, kapitalet.

Robotbranschens nya kunder: småföretagen

Många av de jobb som försvunnit – ofta inom industrin – är sådana som varit förenade med relativt hög status och inkomst, även för dem som inte har haft en lång formell utbildning. För dessa personer är det inte alltid lätt att ställa om till det nya arbetslivet och de känner att deras position försvagats, kanske inte i kronor och ören men väl i status och värdighet.

De som en gång varit samhällsbärare och känt att det funnits ett samband mellan det som är bra för samhället i stort och för dem själva, känner inte längre att de är mer på resan. Samhällsutvecklingen upplevs inte längre på samma sätt som något positivt och i en studie som SOM-institutet genomfört på uppdrag av tankesmedjan Futurion konstateras att svenska folket inte ser lika positivt på teknikutvecklingens betydelse för arbetslivet som tidigare.

Nobelpristagaren Paul Krugman skrev nyligen en artikel där han pekade på att den nu pågående automatiseringen – till skillnad från dem som skett tidigare efter den industriella revolutionen – i mycket mindre utsträckning än tidigare lett till att alla har fått det bättre.

Hans artikel handlar främst om USA och han menar att det är försvagningen av fackföreningsrörelsen som lett till att arbetstagarna fått en mycket mindre del av välståndsökningen än under exempelvis 50- och 60-talet.

I Sverige ser det annorlunda ut och starka fackföreningar har genom inte minst Industriavtalet sett till att det årligen blivit reallöneökningar för i stort sett hela arbetsmarknaden. Men även i Sverige har inkomst- och förmögenhetsskillnaderna ökat. Och de människors vars jobb hotas och ser andra grupper springa förbi kommer att känna sig som förlorare, även om de inte tappar i inkomst.

I rapporten Populismens verkliga orsaker från Futurion konstaterades att den oro som följt på arbetsmarknaden av bland annat automatiseringen, har lett till ett ökat stöd för populistiska rörelser, både i Sverige och i andra länder. Även grupper som behållit sina jobb och till och med fått reallönehöjningar – men där den relativa statusen har sjunkit och tryggheten minskat – har lockats av populismen.

Den automatiska revolutionen

Det är människor som känner att de inte fått ut något av samhällsutvecklingen som blivit mest negativa till densamma. Fler män än kvinnor och fler på landsbygden än i storstäderna. Framförallt är det människors utbildning som påverkar detta. De som upplever sig som förlorare blir fientliga till det ”nya”. Vare sig vi pratar om teknik, jämställdhet eller människor från andra länder.

En viktig pusselbit för att hantera människors arbetsmarknadsoro är fungerande omställningssystem. Det handlar då inte bara om arbetslöshetsförsäkringen utan framförallt om olika former av kompetensutveckling så att människor har de färdigheter som krävs när jobben och arbetsinnehållet förändras.

Men en annan viktig del handlar också om fördelningen av automatiseringens vinster. I Sverige och i många andra länder kan vi konstatera att den ekonomiska ojämlikheten ökar. De som äger kapitalet blir allt rikare och de mest högavlönade springer ifrån oss andra.

För de företag som vill att människor ska se positivt på omställningen borde det finnas goda skäl till att välkomna att arbetstagarna får en större del av det ökade välståndet.

Carl Melin, Forskningsledare och samhällsanalytiker på tankesmedjan Futurion

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Varning för nostalgin

LedareTill arbetarrörelsens styrka hörde en gång dess förmåga att odla längtan i stället för saknaden, förmågan att bära de provisoriska utopierna utan att fastna i dogmerna.

”Ta hand om de nya på jobbet”

KrönikaJag är nyvald förbundsordförande, det är på riktigt, inte ens när jag nyper mig i armen försvinner det, skriver Pontus Georgsson, förbundsordförande för Pappers.

”Sommarjobbarna är industrins framtid”

KrönikaSommaren är här, och med den chansen för unga människor att påbörja sitt arbetsliv. Se till att stötta dem som sätter foten på industrigolvet för första gången, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

”GS fortsätter att vara medlemsnära”

KrönikaTio år efter bildandet fortsätter vi att blicka framåt, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”

GästkrönikaJan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

1

Meningen med livet är att ha något att göra

KrönikaKulturhus ger hopp inför framtiden och ska finnas i hela Sverige, överallt, skriver DA-krönikören och trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Northvolts tänkta batterifabrik och dess vd Peter Carlsson.

Grönt ljus för batterifabrik i Skellefteå

TEKNIKBatteribolaget Northvolt ska nu ha säkrat finansieringen för bygget av batterifabriken i Skellefteå. Det kan starta i augusti.

Makten över företagen

Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

DEBATTFöretagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

1

Noll är en livsviktig siffra

KrönikaTrafiken och arbetsmiljön har mycket att lära av varandra, skriver DA:s krönikör, Peter Larsson, civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

1

Därför är skogen så bra för klimatet

DA REDER UTVår skog är en tyst klimathjälte. Varje år tar den upp lika mycket koldioxid som Sveriges industrier, trafik och jordbruk släpper ut.

1

Här byggs framtidens vindkraft

ENERGIBara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

”Personalbrist – på grund av stress”

Gästkrönika Säkerheten kommer alltid först, det är ingen som säger emot. Men när man ligger efter i produktionen, vem är det egentligen som prioriterar säkerheten då? Marcus Raihle på Ovako i Smedjebacken tackar facket för skyddsombuden.

Bensinupproret

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

Replik”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

4

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

DEBATT”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

2

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

GästkrönikaHade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

20

Nu måste vi stå upp för varandra

KRÖNIKA ”Arbetstagarnas ställning behöver stärkas och vi måste få förhandlingarna om ett nytt anställningsskydd att handla om det”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Demokratin behöver sina försvarare

LEDAREVår kontinent har alltför ofta i historien härjats av nationalismens dåraktighet. Låt det inte ske igen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

2

Under den digitala snuttefilten

KRÖNIKA”Det som har potentialen att knyta samman människor ökar i själva verket avstånden”, skriver frilansskribenten Daniel Mathisen efter att ha läst om vilken makt tekniken har över vår gemenskap.

Europa sent ute med egna batterifabriker

PerspektivScania och Ikea stöttar svenska Northvolt. Men Volvo Cars väljer asiatiska tillverkare. Europa har hamnat på efterkälken i batteritekniken, skriver DA:s Harald Gatu.

Rösta för ett öppet Europa

LEDAREFörsvara öppenhetens, demokratins och löntagarnas Europa i en tid när nationalismens farliga idéer är på frammarsch, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

2

Matts Jutterström 1961 – 2019

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Nu måste vi kämpa för Las!

KrönikaI nästa nummer av Dagens Arbete har Matts Jutterström skrivit sin sista krönika. Med anledning av hans bortgång publicerar vi den nu. I krönikan slår han fast att det är dags att stå upp för Las.

1

”EU-parlamentet ligger närmare är du tror”

DEBATT”Varför ska du rösta i EU-valet? Låt mig ge dig flera goda skäl. Både till dig som industriarbetare, fackmedlem och människa”, skriver Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande för Pappers i Hallstavik.

Ta med en arbetskompis och rösta

KRÖNIKA | EU-VALET ”Vi behöver ett EU som bryr sig. Det är våra jobb det handlar om, vår vardag och våra liv”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Äntligen slipper jag verka dryg”

Krönika”Solglasögon fyller en viktig funktion för oss inåtvända individer.” Carl Linnaeus tackar våren för att han kan ta fram solglasögonen utan att verka dryg.

1

Industrin och klimatet

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

DebattVi talar ofta om hur viktig industrin är för välfärden, men mer sällan om hur viktig industrin är för att rädda klimatet. Men för det behövs politikernas stöd, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Det behövs en tydlig politik”

DebattSverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

1

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

Du går inte ensam

Det där att en författare har satt ord på läsarens eget liv och arbete kan ge en självförtroende, skriver Anneli Jordahl.

”Därför ska jag demonstrera 1 maj”

KRÖNIKATrots januariavtalets mindre bra delar är det betydligt bättre än alternativet. Nu ska vi driva politiken i en riktning som medlemmarna vinner på.

1

”En viktig röst för kollektivavtalen”

KRÖNIKADet är dags att rösta igen, och vad man än tycker om EU är det ett mycket viktigt val. Vill vi ha en union för eller mot trygga anställningar?

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.