Skugg­samhället är livsfarligtDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

”Att fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen”Carl-Einar Häckner om att ta emot sin ålder.

”Alla måste få ta del av vinsten”

Debatt Om arbetstagarna ska se lika positivt på teknikutvecklingen måste deras oro tas på allvar. Det behövs bättre kompetensutveckling, och att även de anställda får ta del av automationens vinst. Det skriver Carl Melin, forskningsledare och samhällsanalytiker på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

Om skribenten:

Carl Melin är forskningsledare och samhällsanalytiker på Futurion, en oberoende tankesmedja som är inriktat på framtidens arbetsliv. Ägare och finansiärer är TCO:s medlemsförbund.

Automatisering av arbetslivet har ökat produktiveten och lönsamheten i företagen. Samtidigt finns det grupper som har fått betala ett oproportionerligt högt pris för detta. Om arbetstagarna ska bejaka teknikutvecklingen behöver de känna att det inte bara är arbetsgivarna som tjänar på den. Alternativet är arbetstagare som ställer sig negativa till samhällsutvecklingen om den leder till ökad otrygghet.

Den pågående automatiseringen innebär stora förändringar av arbetslivet världen över. En del forskare menar att närmare hälften av alla jobb kommer att försvinna eller förändras i grunden och kraven på omställning kommer att öka för alla. Sverige har hittills legat långt fram i utvecklingen och tack vare våra omställningssystem klarat sig bättre än många andra länder. Något som ofta har uppmärksammats internationellt, bland annat i New York Times.

Utvecklingen på arbetsmarknaden har i huvudsak varit positiv. De jobb som försvunnit har ersatts av nya och lönerna har ökat, om än inte i samma takt som företagens vinster. De jobb och arbetsuppgifter som försvunnit har ofta varit de tyngsta, farligaste och tråkigaste.

De vinster och förluster som automatiseringen har inneburit har dock fördelats ojämnt. De allra flesta har fått en stadig reallöneutveckling men de stora vinsterna har kommit dem till del som ägt företagen, kapitalet.

Robotbranschens nya kunder: småföretagen

Många av de jobb som försvunnit – ofta inom industrin – är sådana som varit förenade med relativt hög status och inkomst, även för dem som inte har haft en lång formell utbildning. För dessa personer är det inte alltid lätt att ställa om till det nya arbetslivet och de känner att deras position försvagats, kanske inte i kronor och ören men väl i status och värdighet.

De som en gång varit samhällsbärare och känt att det funnits ett samband mellan det som är bra för samhället i stort och för dem själva, känner inte längre att de är mer på resan. Samhällsutvecklingen upplevs inte längre på samma sätt som något positivt och i en studie som SOM-institutet genomfört på uppdrag av tankesmedjan Futurion konstateras att svenska folket inte ser lika positivt på teknikutvecklingens betydelse för arbetslivet som tidigare.

Nobelpristagaren Paul Krugman skrev nyligen en artikel där han pekade på att den nu pågående automatiseringen – till skillnad från dem som skett tidigare efter den industriella revolutionen – i mycket mindre utsträckning än tidigare lett till att alla har fått det bättre.

Hans artikel handlar främst om USA och han menar att det är försvagningen av fackföreningsrörelsen som lett till att arbetstagarna fått en mycket mindre del av välståndsökningen än under exempelvis 50- och 60-talet.

I Sverige ser det annorlunda ut och starka fackföreningar har genom inte minst Industriavtalet sett till att det årligen blivit reallöneökningar för i stort sett hela arbetsmarknaden. Men även i Sverige har inkomst- och förmögenhetsskillnaderna ökat. Och de människors vars jobb hotas och ser andra grupper springa förbi kommer att känna sig som förlorare, även om de inte tappar i inkomst.

I rapporten Populismens verkliga orsaker från Futurion konstaterades att den oro som följt på arbetsmarknaden av bland annat automatiseringen, har lett till ett ökat stöd för populistiska rörelser, både i Sverige och i andra länder. Även grupper som behållit sina jobb och till och med fått reallönehöjningar – men där den relativa statusen har sjunkit och tryggheten minskat – har lockats av populismen.

Den automatiska revolutionen

Det är människor som känner att de inte fått ut något av samhällsutvecklingen som blivit mest negativa till densamma. Fler män än kvinnor och fler på landsbygden än i storstäderna. Framförallt är det människors utbildning som påverkar detta. De som upplever sig som förlorare blir fientliga till det ”nya”. Vare sig vi pratar om teknik, jämställdhet eller människor från andra länder.

En viktig pusselbit för att hantera människors arbetsmarknadsoro är fungerande omställningssystem. Det handlar då inte bara om arbetslöshetsförsäkringen utan framförallt om olika former av kompetensutveckling så att människor har de färdigheter som krävs när jobben och arbetsinnehållet förändras.

Men en annan viktig del handlar också om fördelningen av automatiseringens vinster. I Sverige och i många andra länder kan vi konstatera att den ekonomiska ojämlikheten ökar. De som äger kapitalet blir allt rikare och de mest högavlönade springer ifrån oss andra.

För de företag som vill att människor ska se positivt på omställningen borde det finnas goda skäl till att välkomna att arbetstagarna får en större del av det ökade välståndet.

Carl Melin, Forskningsledare och samhällsanalytiker på tankesmedjan Futurion

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

DEBATTEtt öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Problem uppstår, men kan lösas. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

Skugg­samhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

4

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Drogerna ska bort – inte människorna

KRÖNIKAVi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

GÄSTKRÖNIKAArbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Industrin och klimatet

”S och LO måste enas om en grön politik”

DEBATTMiljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

1

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

DEBATT Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

GÄSTKRÖNIKASka vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

3

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

DEBATTEn generalstrejk för klimatet riktar kraven gentemot politikerna – till skillnad från exempelvis bensinskatt, som mest drabbar vanliga arbetare utan att ge några långsiktiga lösningar, skriver medlemmarna i verkstadsklubben på RZ Zam Parts, i Karlstad

Den här gången tänker jag inte sticka

KRÖNIKAAtt fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen, skriver Carl-Einar Häckner.

Giftig mark

Arbete pågår – då stoppas saneringen

MiljöskuldDe anställda på Ovako i östgötska Boxholm jobbar på giftig mark. En undersökning har varnat för risker med förorenat damm, men företaget gör en annan bedömning.

Här finns den giftiga marken

KartaEn lång industrihistoria har lämnat avtryck runt om i landet. I den interaktiva kartan ser du var industrierna som lämnat efter sig de allvarligaste föroreningarna finns. De flesta har ännu inte sanerats.

”Många tankevurpor om skyddsombuden”

DEBATT | ARBETSMILJÖ Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Ta rygg på Kommunal – slopa bidraget till S

DEBATTArgumentet att Socialdemokraternas politik är den bästa för LO:s medlemmar faller platt. Vilken politik som är bäst för den ena och den andra är inte upp till någon kongress att besluta om, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

1

”Det är bara att lyssna på forskarna”

DA MÖTERStefan Ekdahl, operatör på Stora Enso i Fors, var en av initiativtagarna till att Pappers införde en miljöpolicy i somras. Och – han lever som han lär.

Med tåg – och tid – genom Europa

KRÖNIKAAnneli Jordahl: När maken föreslog fjällvandrarryggsäck slog jag bakut. Jag ville anlända till en ny stad med stil.

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

DEBATT | ARBETSMILJÖI stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

1

Robotiseringen av arbetslivet

AI kan öka stressen på jobbet

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens gör att allt fler arbetsuppgifter tas över av robotar. Ändå är arbetsdagen lika lång. Så behöver det inte vara, menar forskaren Pontus Strimling.

2

När löpbandet blir vår nya skärseld

KrönikaDet finns något djupt sorgligt i att vi ställer allt större krav på oss själva samtidigt som förväntningarna på samhället omkring oss sjunker, skriver Daniel Mathisen.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Tryck på paus, Isabella Lövin

LedareDet nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Värna framtidens pappers­arbetare

LedareBranschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

Varning för nostalgin

LedareTill arbetarrörelsens styrka hörde en gång dess förmåga att odla längtan i stället för saknaden, förmågan att bära de provisoriska utopierna utan att fastna i dogmerna.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.