Industriarbetarnas tidning

Därför är skogen så bra för klimatet

10 juni, 2019

Skrivet av

DA REDER UT Vår skog är en tyst klimathjälte. Varje år tar den upp lika mycket koldioxid som Sveriges industrier, trafik och jordbruk släpper ut.

Fotosyntesen gör skogen till ett stort ”kollager” …

Den svenska skogen har genom åren tagit upp så mycket koldioxid ur atmosfären att det nu finns ­flera miljarder ton bundet i träden och i marken. Man ­brukar säga att skogen har ett ”kollager” och att den är en ”kolsänka” – den bidrar alltså till att sänka koldioxidhalten i luften.

Eftersom vi låter vår skog växa snabbare än vi ­avverkar den, så fortsätter kollagret att öka med ­motsvarande 40 miljoner ton koldioxid varje år.

Så mycket tar skogen upp ur atmosfären och det motsvarar 40 procent av våra årliga utsläpp.

Kvarteret Uppfinnaren, Växjö.
Trähuskvarteret Uppfinnaren, Växjö. Att bygga hus i trä ger dubbel klimateffekt. Så länge huset står stannar kolet i virket. Genom att använda mindre betong minskar dessutom utsläppen.
… som kan användas för att minska utsläppen

Att tillverka saker av trä i stället för av betong, metall och plast minskar utsläppen av koldioxid till atmos­fären. Att göra biobränsle av skogsrester leder till mindre fossila utsläpp.
Forskare har räknat ut att det svenska skogsbruket på det här sättet minskar koldioxidutsläppen med 40 miljoner ton varje år.

1 av 100 träd

i Sverige ­avverkas varje år.

Biobränsle är inte ­koldioxidfritt …

Att köra bil på biobränsle släpper också ut koldioxid, men den ingår i kretsloppet mellan atmosfär och växter (fotosyntesen).

… men fossila bränslen är sämre

När vi eldar olja eller kol som tagits upp ur jord­skorpan tillförs ny (fossil) koldioxid till atmosfären och det orsakar global uppvärmning.

Foto: TT Nyhetsbyrån
Kan klimatkrisen lösas om vi planterar mer skog?

Nej. Skogen och haven har varit viktiga för att ­dämpa utvecklingen, men för att hejda den globala uppvärmningen krävs ett stopp av fossila utsläpp.
Vi behöver också fånga in och lagra koldioxid.

Fotnot: När vi skriver koldioxid menar vi koldioxidekvivalenter. Det betyder att kol samt klimatgaser som metan och kväve har räknats om till motsvarande mängd koldioxid.

Källor: Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, SLU, Future Forests.

Alla slåss om skogen

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Industrin vill ha mer timmer, så skogen måste växa snabbare. Nära hundra års arbete ligger bakom de nya superplantorna.

Morfar hade stått på skogens sida

Morfar hade stått på skogens sida

Där granarna planterats i sina täta rader kan inget annat växa, skriver Anneli Jordahl.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Svensk ståltillverkning står för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Så här ser den nya tekniken ut.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

Papper ett alternativ till den farliga plasten

Larmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Swedpaper rider på klimatvågen

Swedpaper rider på klimatvågen

Suget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.