Industriarbetarnas tidning

Åklagaren: Viktigt med individuellt ansvar om man gör fel

28 augusti, 2019

Skrivet av

Rättegång En blå knapp och en grön. En stressig eftermiddag. En ljusbom som inte fick brytas. Det var huvudfrågorna under rättegången mot mannen står åtalad för att ha vållat sin arbetskamrats död på Scania i Södertälje för nästan exakt två år sedan.

Åklagare Marcus Ekman och försvarsadvokat Ninmar Poli.
Händelseförloppet är de överens om, men inte vad påföljden ska bli för mannen som står åtalad för att ha vållat sin kollegas död på Scania i Södertälje. Åklagaren Marcus Ekman vill se en villkorlig dom för vållande till annans död. Försvarsadvokat Ninmar Poli anser att mannen bör frikännas helt.
Foto: Anna Julius

Orden i texten

Robotcellen. En bur med tre väggar, cirka 6×4 meter. Den ”fjärde väggen” utgörs av ljusbommen. I cellen matar robotarmen material från lådor till ett transportband.

Ljusbommen. Täcker ingången till robotcellen. Bryts den stannar portalen och tryckluften i cellen. Det går inte att gå in i cellen utan att roboten stannar. Ljusbommen måste återställas utifrån.

Startknapparna. Först måste ljusbommen återställas med en blå knapp, först därefter kan maskinen startas med den gröna startknappen. Man måste alltså trycka på två knappar. Den blå knappen startar även tryckluften i cellen.

Portalen. Robotarmen som lyfter material från lådor till transportbandet.

Paletter. Metallramar på transportbandet där materialet ska placeras.

Åklagaren yrkar på att mannen ska dömas villkorligt för vållande till annans död. Mannens advokat vill däremot att mannen ska frikännas helt. Mannen medger själva handlingen, att han satte igång maskinen mot gällande bestämmelser, men försvaret anser inte att det är brottsligt.

De två männen var närmaste arbetskamrater sedan många år, beskrivs båda som väldigt erfarna och ambitiösa. ”De bästa gubbarna jag jobbat med”, säger ett vittne. Kvällen den 26 augusti 2017 ändrades allt, när en av dem klämdes till döds av en robotarm.

– Jag är väldigt ledsen att det hände min bästa arbetskamrat, sa den åtalade mannen när rättegången avslutades på onsdagseftermiddagen.

Det finns ingen som tror något annat än att det som hände var ett misstag. I stället ska domstolen avgöra om det bara var en tragisk olycka som berodde på en stressig situation, eller om den åtalade varit så oaktsam att han begått brott.

Han väntade på mig, som om han sa ”Kom igång”. Jag tryckte på knappen.

Vad som hände den där lördagskvällen på härderiet på Scania i Södertälje råder det heller ingen oenighet om.

Det var två maskinoperatörer som jobbade på skiftet. Normalt skulle det också funnits en teamleader. Produktionen låg efter efter sommaruppehållet. I arbetslaget fanns stort fokus på att hålla igång produktionen och de arbetade hårt. Dessutom åkte de på att göra en inventering som normalt inte ingår i arbetsuppgifterna.

Den åtalade mannen upptäckte ett problem i robotcellen där han arbetade. Transportbandet som  transporterade material på så kallade paletter till härdugnen matade ut tomma paletter, som föll till golvet. Det i sig orsakade inte problem med produktionen, men om det hade fortsatt hade det varit risk för produktionsstopp, eftersom paletterna kunde ta slut. Det ville man undvika.

Mannen bröt ljusbommen i cellen för att åtgärda problemet. Maskinen stannade och han gick in, tog upp en palett. Då dök arbetskamraten upp, och, som mannen beskriver det, ryckte ifrån honom paletten för att hjälpa till att åtgärda felet.

Den nu åtalade mannen gick ut ur cellen. Meningen var att han skulle starta maskinen för att den andre skulle rätta till felet.  Männen sa ingenting, men kommunicerade genom att deras blickar möttes genom ett plexiglas.

– Han väntade på mig, som om han sa ”Kom igång”. Jag tryckte på knappen.

Först blå knapp, som återställer ljusbommen. Sedan grön för att starta maskinen. Blå, grön, utan mellanrum, som ett arbetsmoment, beskriver mannen det. Det är så han brukar göra när han startar maskinen.

Styrpanel för robotcell
Skylten som sitter ovanför instrumentpanelen kom upp gång på gång i rättegången. Roboten startas med gröna knappen uppe till höger. Foto från förundersökningen.

Syftet var att få två pluggar att sticka upp ur transportbandet, så att paletten kunde fixeras.

Senare framkommer det att det hade räckt med den blå – förutom att återställa ljusbommen startade den tryckluften i cellen, vilket fick pluggarna att resa sig. Den åtalade mannen säger att han vid det här tillfället inte var säker på exakt vad varje knapp gjorde. Han tryckte alltid blå, grön, i ett svep, för att starta maskinen.

Förutsättningarna för att arbetet ska vara säkert, dem har man inte gett sina anställda.

Försvarsadvokat Ninmar Poli

Samtidigt hade han missat att robotarmen, som matar material till transportbandet, var i ett ovanligt, nedsänkt läge. I stressen var det som att han över huvud taget inte tänkte på att robotarmen fanns där, säger han.

– Jag var fokuserad på att pluggarna skulle gå upp. Jag hade ögonkontakt med honom.

Sedan gick det snabbt. Robotarmen for mot arbetskamraten i cellen, och klämde honom mot transportbandet. Han skrek, och föll ner på golvet. Mannen som tryckt på knapparna rusade fram till honom, men hans liv gick inte att rädda.

Den åtalade mannen erkänner att han har gjort fel. Samtidigt, säger hans försvarare Ninmar Poli, var det väldigt stressigt den här kvällen, och då ökar risken att man gör ödesdigra misstag. Det skulle finnas en teamleader och en supervisor på plats, men det gjorde det inte. Männen hade inte ätit på över fyra timmar. I Scanias internutredning efter olyckan står det att det fanns ett starkt produktionsfokus i arbetslaget, hög ambitionsnivå.

Anställda vittnar också om att det fanns en kultur att lösa små problem som uppstår på egen hand.

– Vi ville göra vår bästa prestation, ville nå hundra procent under varje dag, sa den åtalade mannen under rättegången.

Försvaret framhäver också att den nu avlidna mannen var väldigt erfaren, och var något av en mentor för den åtalade. När den åtalade uppfattade att han fick instruktioner att sätta igång maskinen lydde han.

För att arbetsmiljön ska bli trygg så förutsätter det att arbetarna följer de instruktioner som företaget ger.

Åklagare Marcus Ekman

– I praktiken har han stått därinne och sagt åt min klient, sätt igång maskinen, och det har varit en situation när det har varit väldigt väldigt stressat, säger Ninmar Poli.

Han hänvisar till en äldre dom i Högsta domstolen som säger att man inte ska dömas om den som skadats själv varit delaktig i händelseförloppet.

Åklagare Marcus Ekman hävdar å sin sida att instruktionerna att man inte fick starta maskinen med någon i cellen var väldigt tydliga, och att de anställda kände till det. Det finns också en skylt vid knapparna som säger det. Tidigare utredningar har kommit fram till att det inte var något arbetsmiljöbrott från Scanias sida.

Marcus Ekman tycker inte att den åtalade ska ha något strängt straff, utan vill att han ska dömas villkorligt, möjligen till och med helt utan påföljd. Däremot tycker han att det finns ett allmänintresse att driva fallet. Han säger att för att säkra arbetsmiljön för andra behöver det finnas ett individuellt ansvar om man gör fel.

– För att arbetsmiljön ska bli trygg så förutsätter det att arbetarna följer de instruktioner som företaget ger.

Försvararen håller inte med om allmänintresset. Det här handlar inte om arbetsmiljö, i så fall skulle det vara ett arbetsmiljöbrott, säger han. Han hävdar att det har funnits bra rutiner, men att de inte alltid följts och att chefer ibland blundat för det.

– Förutsättningarna för att arbetet ska vara säkert, dem har man inte gett sina anställda.

Tiden efter olyckan har varit svår för den åtalade mannen.

– Det är skönt för min klient att det är över, så han kan lägga det bakom sig, säger Ninmar Poli.

Domen i målet kommer den 11 september.

På Scania har robotcellen nu byggts om. Den blå knappen sitter nu långt ifrån den gröna. Det går inte längre att trycka på dem i ett svep.

Anställd åtalas för arbetskamrats död

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

Debatt Regeringspartierna har lagt allt fokus på gängvåld och har varken koll på hur situationen ser ut eller en politik för att lösa alla de stora problem arbetslivet står inför, skriver Arvid Vikman Rindevall, (S). Om skribenten: Arvid Vikman Rindevall är heltidspolitiker i Stockholms stadshus med ansvar för arbetsmarknads-, personal-, och jämställdhetsfrågor. När den nya […]

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

Ali Esbati och Ciczie Weidby: Det behövs en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp kring dödsolyckor i arbetslivet

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

De kom inte hem från   arbetet

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Utdragen väntan för de anhöriga

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Villkorlig dom efter dödsolyckan på Scania

En 59-årig man döms för vållande till annans död efter dödsolyckan på Scania där hans närmaste arbetskamrat omkom i en robotcell. Domen är villkorlig och han slipper böter.

Anställd åtalas för arbetskamrats död

Anställd åtalas för arbetskamrats död

Det har gått två år sedan en 53-årig man klämdes till döds i en robotcell på Scania i Södertälje. Nu ställs hans närmaste arbetskamrat inför rätta – för att ha satt i gång maskinen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.