Industriarbetarnas tidning

Arbete pågår – då stoppas saneringen

30 september, 2019

Skrivet av

FöroreningARDe anställda på Ovako i östgötska Boxholm jobbar på giftig mark. En undersökning har varnat för risker med förorenat damm, men företaget gör en annan bedömning.

Gamla Boxholms bruk växte upp under 1700-talets mitt och kom att husera både såg och järnverk. Den månghundraåriga industrihistorien har lämnat tonvis med föroreningar i marken. Skyddsvärdet bedöms som stort av kommun och länsstyrelse. Inte bara på grund av att människor jobbar och rör sig i området. Marken ligger vid Svartån, som är råvattentäkt för Mjölby.

– Vi märker inte av det annat än när man ska riva eller bygga till, berättar Bo Nilsson, klubbordförande på Ovako.

– Då är det väldigt noga med markprover och rigorösa kontroller. Länsstyrelsen ställer krav på att allt ska vara noga undersökt.

En så kallad översiktlig markundersökning av området gjordes 2003, finansierad av statliga medel. I den konstaterades att eftersom stora ytor inte är asfalterade, och eftersom ”föroreningar har påträffats ytligt”, kan det leda till exponering via damm. Framför allt ansågs bly, men också PAH-föreningar (som kan innebära ökad risk för cancer vid exponering) utgöra risker. En osäker uppskattning pekade på tiotals ton av föroreningar i marken.

Om de som jobbar på området verkligen kan utsättas för farligt damm går inte att säga, enligt Elisabeth Omsäter på länsstyrelsen i Östergötland. Undersökningen är nämligen inte särskilt detaljerad. För att tydligt kartlägga riskerna behövs en grundligare kontroll. Men sedan 2003 har länsstyrelsen inte jobbat särskilt aktivt med den del av området där Ovako ligger.

Hon understryker att det är Ovako som bär ansvaret för sin mark.

– Vi har naturligtvis en viktig roll som tillsynsmyndighet men det är bolagen som ska göra jobbet.

Det är också Ovako som ska skydda anställda från gifter. Torbjörn Sörhuus är ansvarig för bolagets markmiljöarbeten. Han är inte orolig för dammet.

– Höga halter av damm är inte bra oberoende av vad dammet innehåller. Vår bedömning är att det inte är någon risk för våra medarbetare eftersom de inte exponeras någon längre tid i dammiga miljöer.

Ovakos bedömning skiljer sig också från den bild som ges i markundersökningen från 2003. Markföroreningar ligger inte nära ytan, enligt Torbjörn Sörhuus. De ytor som inte är asfalterade skyddas också till viss del av grus. Grus hindrar inte damm, men kan begränsa det.

– Att asfaltera stora områden är dyrt. Man asfalterar vägar, men där vi har stållager ligger grusbäddar. Det som står i markundersökningen om att gifter skulle spridas i damm stämmer inte. När vi har gjort ombyggnationer har vi analyserat markprover och då ligger föroreningen längre ner.

Naturvårdsverket konstaterar att verksamma industrier på förorenad mark ofta leder till stopp i saneringsprocessen. Att sanera under drift skulle innebära att delar eller hela verksamheter måste stängas ner. I stället genomförs saneringsinsatser ofta när företagen bygger om.

Sågverket i Boxholm som lades ner 2017 lämnade efter sig omkring 8,5 ton ren arsenik. Mätningar visade att arseniken spreds till grundvattnet. Platsen sanerades i början av 2019 och nästan all arsenik har nu schaktats bort och omhändertagits.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Här finns den giftiga marken

Här finns den giftiga marken

En lång industrihistoria har lämnat avtryck runt om i landet. I den interaktiva kartan ser du var industrierna som lämnat efter sig de allvarligaste föroreningarna finns. De flesta har ännu inte sanerats.

Dyr sanering av gamla industrier

Dyr sanering av gamla industrier

Glansdagarna är över men gifterna finns kvar. När de ansvariga är borta blir det samhället som får städa upp bland dioxiner och lösningsmedel.

Klä dig för ett friskare jordklot

Klä dig för ett friskare jordklot

Våra svällande garderober är en värre klimatbov än flyget. Aldrig förr har vi köpt så mycket – och slängt så mycket – kläder. Men du kan kombinera mode och klimat.

Vad gör jag med korken till mjölken?

Vad gör jag med korken till mjölken?

Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Enklare återvinning kan hota jobben

Enklare återvinning kan hota jobben

Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

Gotland kan inte bara leva på turism

Gotland kan inte bara leva på turism

Det länsstyrelsen inte brytt sig om att göra måste nu regeringen Löfven göra: Värna industrialiseringen på Gotland. Om inte kalkindustrin ska finnas kvar vad tänker sig regeringen då för industri?

Regeringen skyddar Ojnareskogen

Regeringen skyddar det omdiskuterade naturområdet Ojnareskogen på norra Gotland, där Nordkalk vill öppna ett nytt kalkbrott. Samtidigt lanserar man ett jobbpaket för Gotland på 100 miljoner. ”Upprörande” säger IF Metalls Anders Ferbe

Linus Gränsmark: ”Var är planen för att värna industrin?”

”Jag har varit involverad i frågan sedan 2012, och jag har ännu inte hört Landshövdingen lägga fram någon plan för att värna industrierna på ön”, Linus Gränsmark, distriktschef på LO- distriktet Gotland, riktar i ett debattinlägg stark kritik mot Gotlands Landshävding Cecilia Schellin Seidegård angående konflikterna kring kalkbrytning på norra Gotland.

I-ordet inte längre tabu

I-ordet inte längre tabu

PERSPEKTIV Industripolitiken är tillbaka. Men inte den gamla som försökte hålla skakiga företag under armarna. Utan en ny som handlar om grön och digital omställning. Och om din kompetensutveckling. Länge, länge var i-ordet bannlyst från den politiska debatten. Ett pestsmittat ord fördrivet ur den ekonomisk-politiska vokabulären. I dag är det annorlunda. Nu är inte i-ordet […]

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Algodlingen på bakgården vid Bäckhammars pappersbruk blev framgångsrik. Nu har algerna renat metaller på Boliden – och forskarna vill satsa i stor skala.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.