Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Giftig mark

En översiktlig markundersökning från 2003 varnar för exponering för bly och PAH-föroreningar genom ytligt damm på gamla Boxholms bruk. Men Ovako, som driver verksamhet på området, har en annan bild: Föroreningen ligger längre ner, anser de. Foto: Pressbild

Arbete pågår – då stoppas saneringen

FöroreningARDe anställda på Ovako i östgötska Boxholm jobbar på giftig mark. En undersökning har varnat för risker med förorenat damm, men företaget gör en annan bedömning.

Gamla Boxholms bruk växte upp under 1700-talets mitt och kom att husera både såg och järnverk. Den månghundraåriga industrihistorien har lämnat tonvis med föroreningar i marken. Skyddsvärdet bedöms som stort av kommun och länsstyrelse. Inte bara på grund av att människor jobbar och rör sig i området. Marken ligger vid Svartån, som är råvattentäkt för Mjölby.

– Vi märker inte av det annat än när man ska riva eller bygga till, berättar Bo Nilsson, klubbordförande på Ovako.

– Då är det väldigt noga med markprover och rigorösa kontroller. Länsstyrelsen ställer krav på att allt ska vara noga undersökt.

En så kallad översiktlig markundersökning av området gjordes 2003, finansierad av statliga medel. I den konstaterades att eftersom stora ytor inte är asfalterade, och eftersom ”föroreningar har påträffats ytligt”, kan det leda till exponering via damm. Framför allt ansågs bly, men också PAH-föreningar (som kan innebära ökad risk för cancer vid exponering) utgöra risker. En osäker uppskattning pekade på tiotals ton av föroreningar i marken.

Om de som jobbar på området verkligen kan utsättas för farligt damm går inte att säga, enligt Elisabeth Omsäter på länsstyrelsen i Östergötland. Undersökningen är nämligen inte särskilt detaljerad. För att tydligt kartlägga riskerna behövs en grundligare kontroll. Men sedan 2003 har länsstyrelsen inte jobbat särskilt aktivt med den del av området där Ovako ligger.

Hon understryker att det är Ovako som bär ansvaret för sin mark.

– Vi har naturligtvis en viktig roll som tillsynsmyndighet men det är bolagen som ska göra jobbet.

Det är också Ovako som ska skydda anställda från gifter. Torbjörn Sörhuus är ansvarig för bolagets markmiljöarbeten. Han är inte orolig för dammet.

– Höga halter av damm är inte bra oberoende av vad dammet innehåller. Vår bedömning är att det inte är någon risk för våra medarbetare eftersom de inte exponeras någon längre tid i dammiga miljöer.

Ovakos bedömning skiljer sig också från den bild som ges i markundersökningen från 2003. Markföroreningar ligger inte nära ytan, enligt Torbjörn Sörhuus. De ytor som inte är asfalterade skyddas också till viss del av grus. Grus hindrar inte damm, men kan begränsa det.

– Att asfaltera stora områden är dyrt. Man asfalterar vägar, men där vi har stållager ligger grusbäddar. Det som står i markundersökningen om att gifter skulle spridas i damm stämmer inte. När vi har gjort ombyggnationer har vi analyserat markprover och då ligger föroreningen längre ner.

Naturvårdsverket konstaterar att verksamma industrier på förorenad mark ofta leder till stopp i saneringsprocessen. Att sanera under drift skulle innebära att delar eller hela verksamheter måste stängas ner. I stället genomförs saneringsinsatser ofta när företagen bygger om.

Sågverket i Boxholm som lades ner 2017 lämnade efter sig omkring 8,5 ton ren arsenik. Mätningar visade att arseniken spreds till grundvattnet. Platsen sanerades i början av 2019 och nästan all arsenik har nu schaktats bort och omhändertagits.

Läs mer: DA reder ut | Teknik och miljö


at@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Här finns den giftiga marken

KartaEn lång industrihistoria har lämnat avtryck runt om i landet. I den interaktiva kartan ser du var industrierna som lämnat efter sig de allvarligaste föroreningarna finns. De flesta har ännu inte sanerats.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.