Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Alla gånger jag inte dött på jobbet

27 januari, 2023

Skrivet av

Krönika Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Foto: Privat.

Om skribenten:

Marcus Raihle bor i Smedjebacken och jobbar på Ovako. Förutom att skriva tycker han om fotboll och Bob Dylan.

Så blev vi kändisar igen, vi på Ovako i Smedjebacken. Förra gången jag läste om oss i tidningen var det om den dåliga löneutvecklingen bland stålverksarbetare. Den här gången var vi med i just den här tidningen på topplistan över de farligaste stora industriarbetsplatserna i Sverige.

Vi hamnade på den hedersamma(?) niondeplatsen och min första reaktion var: men så farligt är det väl inte? Kanske har jag blivit hemmablind efter alla år, men siffror är siffror och svåra att argumentera emot.

Sen tänkte jag efter. Det har ju ändå hänt en del under åren, det har det. Klämskador, händer och fingrar som råkat illa ut. Olyckor där någon trillat ner från högarna av material i lagret och landat på ett inte särskilt välkomnande betonggolv. Med mera, med mera.

Jag har kommit lindrigt undan. Ett litet brännsår mellan handsken och ärmen som åkt upp, en tappad stång vid stapling av en bunt med sågat stål som gav mig en blånagel. Ondast gjorde det när jag trampade snett på ett gallergolv som hamnat på sniskan och dök ner på golvet som en skjuten pingvin och medan jag låg och tyckte synd om mig hoppades jag för mitt liv att ingen hade sett det mindre charmiga spektaklet.

Och det är väl skönt att man haft tur på jobbet i alla fall när man inte haft turen med sig när det gäller utseendet eller talang i bollsporter, man får ta den tur man får.

Men det är just det, tur, som jag haft. Trots att säkerhetsarbetet och säkerhetstänket blivit bättre genom åren så hade det inte gått lika bra utan en hel del tur.

Jag hade rejäl tur den gången ett lyft gled ur kättingarna på traversen och smällde ner i golvet och ingen person var i närheten.

Alla gånger jag har kört travers med dosa och helt plötsligt haft lyftet nästintill ovanför mig själv. Den gången när jag skulle jämna till en bunt som stängerna låg ojämnt i med hjälp av slägga och tappade taget om den och såg hur den flög i väg åt samma håll som en kollega lyckligt ovetandes satt på huk en bit ifrån och inte uppfattade situationen förrän jag berättade att jag just höll på att kasta en slägga på henne. Jag hade rejäl tur den gången ett lyft gled ur kättingarna på traversen och smällde ner i golvet och ingen person var i närheten.

Läs också

Här är Sveriges farligaste industrier

Här är Sveriges farligaste stora industriarbetsplatser. I en unik kartläggning kan Dagens Arbete avslöj­a var det är störst risk att skada sig.

Nog var det tur inblandat, men också en hel del skicklighet, när jag skulle stödja mig mot en stolpe på en järnvägsvagn och stolpen visade sig vara lös men jag överträffade mig själv när jag på något sätt skuttade ner från vagnen och landade på fötter bredvid spåret. Ännu skickligare var jag när jag stod uppe på ett lastbilsflak och underskattade kraften när traversföraren lade ner lyftet vilket fick flaket att gunga till och jag balanserade på kanten likt Neo i Matrix gör när han böjer sig bakåt och duckar för kulorna.

Eller så var det tur det också, jag vill bara gärna tro att min kropp ibland är kapabel till saker den egentligen inte är.

Det har absolut varit tur inblandat när jag lastat lastbilar och lastbilschaufförer ställt sig på lyft bestående av två buntar som kan slå ihop sig och agera råttfälla men det har tack och lov gått bra varje gång. Eller de gånger chaufförer ställt sig bredvid ett lyft som väger åtta ton och haft det i huvudhöjd och tittat på en som man vore en idiot när man tutar med traversen för att de ska förstå att det är säkrast att hålla avstånd. Shout out till alla kättingar som inte gått av vid fel tillfälle

Och alla gånger jag och en kollega tittat på varandra, sagt något i stil med ”så här borde vi inte göra egentligen, det kan vara farligt” och gjort det ändå och efteråt sagt att vi inte gör om det och sen gör det ändå. Nu lät det här mer som en beskrivning av förbjuden kärlek på jobbet men det handlar alltså om att jobba på ett riskabelt sätt, ingenting annat.

Alla gånger ”jag ska bara” och lyckats i stället för misslyckas. Alla gånger jag bara snubblat till lite grann uppe på buntarna i lagret i stället för att snubbla till ordentligt och trilla ner. Alla gånger jag kört travers med dosa och råkat köra åt fel håll utan att det hänt något allvarligt. Alla små fel som kunnat bli stora fel om det bara velat sig illa. Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det.

För det går så fort att förlora ett finger eller slå omkull sig på fel ställe, det går så fort att få sitt liv förändrat för alltid. Och vi får aldrig glömma att det år efter år är alldeles för många som åker till jobbet för att aldrig komma hem igen.

Nu när 2022 blivit 2022 hoppas jag att vi går mot ett år av färre skador på arbetsplatserna. Med hjälp av säkerhetsarbete och säkerhetstänk.

Men tyvärr krävs det nog en hel del tur också för att det ska slå in.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Det har iallafall blivit färre möten”

”Det har iallafall blivit färre möten”

Vissa riskerar frivilligt att smitta eller smittas när de julhandlar i gallerian, andra drar på sig blåstället och går till jobbet som vanligt, skriver Marcus Raihle.

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

Debatt Regeringspartierna har lagt allt fokus på gängvåld och har varken koll på hur situationen ser ut eller en politik för att lösa alla de stora problem arbetslivet står inför, skriver Arvid Vikman Rindevall, (S). Om skribenten: Arvid Vikman Rindevall är heltidspolitiker i Stockholms stadshus med ansvar för arbetsmarknads-, personal-, och jämställdhetsfrågor. När den nya […]

Ge er inte på skydds­ombuden!

Ge er inte på skydds­ombuden!

Trygga och säkra ­arbetsplatser är viktigast av allt – och nu gäller det att vi försvarar det systematiska arbets­miljöarbetet, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Du ska inte behöva dö på jobbet

Industrin är en särskilt farlig bransch att jobba inom. Nollvisionen mot dödsolyckor är bra men den räcker inte. Inför valet kräver vi mer än så, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Det handlar aldrig om vd:ns ansvar

Det handlar aldrig om vd:ns ansvar

Inflationen eller inte, är det kris så har man som löntagarna ett ansvar att inte stjälpa företaget som försörjer en. Om man inte är VD förstås, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Tid eller pengar, det är frågan

Marcus Raihle: Hur mycket fritid är jag beredd att sälja och hur mycket pengar behöver jag för att klara min fritid?

En tavla luckrar inte upp arbetsrätten

En tavla luckrar inte upp arbetsrätten

Marcus Raihle: Är det inte själva politiken som är det riktiga problemet?

Judo kan mildra fallet

Judo kan mildra fallet

Lär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Försköna inte statistiken

Försköna inte statistiken

Fortsätt med PIA-rapportering av arbetsplatsolyckor så att arbetsmiljöarbetet kan förbättras.

57 eller 38 olycksfall? Det beror på hur man räknar

57 eller 38 olycksfall? Det beror på hur man räknar

Pappersbranschen är på väg att införa ett nytt system för att rapportera arbetsskador. Facket oroar sig för att olyckor ska ”mörkas” och äventyra medlemmarnas försäkringsskydd. Så blir det alls inte, svarar arbetsgivarna.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.