Skäms inte för att själen är trasig

På arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi behöver påminna oss om att de som hörs mest i sociala medier inte är flest”

Krönika, Alexandra Pascalidou. 

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

Henrik Arnstad. Foto: Hanna K. Neikter

GÄSTKRÖNIKAArbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig.

Dessutom visar forskning att migration har positiv effekt för arbetare, skriver författaren och debattören Henrik Arnstad.

Om skribenten

Henrik Arnstad är opinionsbildare, författare och historiker.

Han har bland annat skrivit böckerna Älskade fascism och Hatade demokrati: De inkluderande rörelsernas ideologi och historia.

I Skandinavien har den svenska socialdemokratin – till skillnad från danska och norska partikolleger – hållit fast vid antirasistisk retorik. Men nu vill vissa inom svenska arbetarrörelsen byta ut de demokratiska ledorden om ”alla människors lika värde” mot identifiering med ”svenska arbetare”, där svenskhet tolkas snävt och nationalistiskt. Syftet är att locka tillbaka arbetarväljare från Sverigedemokraterna.

Bortsett från ideologiska och moraliska problem med en sådan ny socialdemokrati, finns litet utrymme för framgång. Tvärtom är riskerna överväldigande.

Danmarks flyktingfientliga Socialdemokrater är förebild för vissa som vill förändra den svenska politiken. Men Sverige är inte Danmark. I Sverige tycker 76 procent att invandring har positiv inverkan på samhället, i Danmark bara 49 procent (Eurobarometern). En kraftig majoritet av svenska folket hyser antirasistiska övertygelser. Enbart en minoritet på cirka 30 procent (minst i Europa) har rasistiska åsikter och utgör SD:s maximala potential.

Moderaterna och Kristdemokraterna har försökt locka väljare genom att marknadsföra sig som mindre radikala ”invandringskritiska” alternativ, gentemot SD. Som resultat har Moderaterna sett sitt väljarstöd kollapsa till dryga 18 procent medan KD är nere på 7 procent (Sifo, sep 2019).

Normalisering av rasism innebär också ökad risk för politiskt våld. I februari 2011 började norska socialdemokraterna anamma rasistiska Fremskrittspartiets (Frp) retorik. I juni 2011 skrev norska Dagbladet att Socialdemokraterna ”stjäl Frp:s kläder, plagg för plagg, mödosamt och metodiskt”. Några veckor efteråt landsteg den före detta Frp-politikern Anders Behring Breivik på Utøya. Som så ofta förr i historien riktade sig den mordiska rasistiska terrorn mot socialdemokrater – och omsvängningen hade inte mildrat hatet.

Arbetarrörelsens tro på demokrati innebär den inkluderande tanken att en demokratisk stat tillåter människan att forma sin egen existens och identitet.

Trots all kunskap höjs röster som anser att den svenska socialdemokratin bör anpassa sig till vår tids hårda tonläge. Tydligast är arbetarrörelsens tankesmedja Tiden, som förändrats blixtsnabbt i dessa frågor, via nytillsatt personal.

Exempelvis har tankesmedjans tidskrift ny chefredaktör, Payam Moula, som ställer invandring i konflikt mot svenska ”löntagare och arbetarklassen”. Moula anser sig ”kämpa för vanligt folk” vilket påstås innebär att bekämpa invandring. Moula ”är glad att fler röster inom S vill lägga om migrationspolitiken. Min oro är att det är för lite, för sent.” Moula proklamerar på Facebook sin nationalistiska övertygelse:

”Samtidigt har jag nationalistiska tendenser i bemärkelsen att jag tycker svensk politik ska värna om svenska intressen. Jag vill begränsa asylrätten, se lägre invandring, få bort tiggeriet helt och är kritisk till vissa delar där politiken aktivt främjar ett mångkulturellt samhälle.”

Denna kombination av ultranationalism och socialdemokrati är en nyhet. Den svenska arbetarrörelsens historia under efterkrigstiden har tvärtom präglats av solidaritet med flyktingar. Efter 1943 visade det sig att det lönade sig, även ekonomiskt. ”Det som möjligen kan kallas en motvillig erfarenhet av flyktingmottagande blev snart en stor politisk och propagandamässig tillgång för Sverige”, skriver historikern Mikael Byström, som studerat frågan, i Dagens Nyheter. Den svenska migrationspolitiken hittade sin form, som generös men samtidigt reglerad.

Moulas åsikt att migration innebär en intressekonflikt gentemot svenska arbetare har dåligt stöd i forskningen. Efterkrigstidens fackföreningar insåg att invandring innebär ökad ekonomisk tillväxt. Trots panik om motsatsen har Sverige inte gått under, vare sig när europeiska flyktingar vällde över gränserna efter 1940, när människor flydde undan krig i före detta Jugoslavien på 1990-talet eller när flyktingströmmen ökade 2015. Säkert är dock att flyktingmottagning – i stunden – förblir arbetsamt och ansträngande för mottagarlandet. Men det är en övergående fas, lärde sig Sverige efter 1943.

En studie från National Bureau of Economic research (Cambridge, 2010) visar att opinioner ofta upplever att invandring innebär ekonomiska försämringar. Men det beror på mytspridning. ”Tvärtemot den allmänna uppfattningen har migration motsatta effekter. Positiva effekter på genomsnittslönerna och minskning av löneskillnaderna hos icke-migranter. Angående fruktan i europeiska länder så är denna felplacerad. Migration har en positiv effekt för inhemska arbetare.”

Slutsatsen blir att en ny socialdemokratisk retorik skulle bli ett hopplöst försök av ännu ett svenskt parti att söka röster i en snäv och antidemokratisk politisk miljö, där SD ständigt kommer att ha trumf på hand.

Arbetarrörelsens tro på demokrati innebär den inkluderande tanken att en demokratisk stat tillåter människan att forma sin egen existens och identitet. Detta stavas mångkultur och alternativet vore totalitär diktatur. Socialdemokraterna vill inte ge sig in i den parasiterande kampen mellan partier, som mer eller mindre öppet väljer att vädja till rasistiska strömningar. Där finns få väljare att vinna, men allt att förlora.
Inte minst socialdemokratins själ.

Läs mer: Gästkrönika | Krönikor | Opinion

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

DEBATTNuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

”Vårt starkaste vapen kommer ha slut på ammunition”

DEBATTAtt gå in i förhandling om Las när vi har fredsplikt är fel väg att gå. LO skulle ha tagit med frågan i avtalsrörelsen i stället, skriver Jim Svensk Larm, förtroendevald i Pappers avd 15.

1

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

debattDet vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.

2

Vi måste få slut på otryggheten

KrönikaI praktiken omfattas många industrianställda inte av turordningsreglerna. Därför måste vi förhandla om trygghet och omställning, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Skäms inte för att själen är trasig

LedarePå arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Coronakrisen

Nu behövs solidarisk innovation

LEDAREDet är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Klockan har tickat länge – det är bara att börja röjningsarbetet”

GÄSTKRÖNIKA”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

”Inga vinst­utdel­ningar under krisen. Ok?”

DEBATTTa nu chansen och visa på ett krisledarskap där ni kommer bli ihågkomna som hjältar – inte som giriga direktörer som sätter vinsten först, skriver industriarbetaren Kennet Bergkvist.

1

Öppna ladorna, Magdalena Andersson

LEDAREHelle Klein: ”Coronakrisen hotar inte bara människors hälsa utan hela samhällsekonomin. Nu gäller statlig krispolitik på maxnivå”.

2

Vi isolerar oss – men löser coronakrisen tillsammans

LEDARECoronakrisen är djupgående och det kommer att ta lång tid att bekämpa viruset och reparera samhället. Är det någon gång det lilla ordet solidaritet kan komma väl till pass är det nu, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

Håll huvudet kallt, men hjärtat varmt

LedareKombinationen av ett starkt civilsamhälle och en välfungerande stat är oslagbar vid kris, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Regionala skyddsombud

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Replik | RSOAtt kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

1

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Debatt | RSODet är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Obegripligt och felaktigt om skyddsombuden, Moderaterna”

Moderaternas vilja att skrota ett fungerande system för arbetsmiljöarbete är obegripligt – om inte anledningen helt enkelt är att inskränka fackets makt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

DEBATTDet vore en stor olycka för både löntagare och arbetsgivare om de borgerliga partierna inklusive SD lyckas förstöra en väl fungerande RSO-verksamhet, skriver Sten Gellerstedt, tidigare utredare på LO.

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

DEBATTDe som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).

2

Vi som fortfarande tror på demokratin

KRÖNIKAMahmoud från Marocko och Håkan från ­Vällingby. Tillsammans räddar de liv, skriver journalisten och författaren Alexandra Pascalidou. 

Avtal 2020

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

KRÖNIKAJag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

2

Pengarna både finns – och inte

GÄSTKRÖNIKAKlart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

1

Konserten var som ett väckelsemöte

KrönikaKrönikören Carl Linnaeus om konserten som var ett väckelsemöte, och att börja stå för vem man är.

1

Det här borde väl alla chefer fatta

KrönikaAtt ha lite kul på jobbet gynnar inte bara tjänstemän, skriver Anneli Jordahl.

1

”Jakten på batterimetaller sprider asbest runt svenska gruvor”

DEBATTAnsvariga talar tyst om riskerna kring återvinning av gruvavfallet, skriver Rolf Ählberg, tidigare arbetsmiljöombudsman för Metall.

1

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

KrönikaAtt välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

Nu bygger vi ett ännu starkare fack

KRÖNIKADet är många som redan är med i Pappers ute på bruken. Men för att säkra vår styrka i framtiden ska vi bli ännu fler. Är du med, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ge skydds­ombuden tillträdesrätt

LEDAREBättre samverkan mellan myndigheter är ett viktigt steg för att komma tillrätta med arbetslivskriminaliteten. Men också att skyddsombuden nu får tillträde till alla arbetsplatser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Myndigheternas samarbete ger resultat”

DEBATTEn utredare ska följa upp och komma med förslag på hur samarbetet mellan myndigheter kan utvecklas för att bekämpa arbetslivskriminaliteten, skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

Amazon är arbetslivets skräckexempel

KrönikaNär allt fler delar av arbetslivet digitaliseras måste de som använder tekniken i jobbet få vara delaktiga i att utveckla den, skriver civilingenjören Peter Larsson.

Replokalen är en magisk plats

KRÖNIKAHur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

5

Knarket i industrin

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

DebattLagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.