Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

10 oktober, 2019

Skrivet av

Henrik Arnstad. Foto: Hanna K. Neikter

GÄSTKRÖNIKAArbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig.

Dessutom visar forskning att migration har positiv effekt för arbetare, skriver författaren och debattören Henrik Arnstad.

Om skribenten

Henrik Arnstad är opinionsbildare, författare och historiker.

Han har bland annat skrivit böckerna Älskade fascism och Hatade demokrati: De inkluderande rörelsernas ideologi och historia.

I Skandinavien har den svenska socialdemokratin – till skillnad från danska och norska partikolleger – hållit fast vid antirasistisk retorik. Men nu vill vissa inom svenska arbetarrörelsen byta ut de demokratiska ledorden om ”alla människors lika värde” mot identifiering med ”svenska arbetare”, där svenskhet tolkas snävt och nationalistiskt. Syftet är att locka tillbaka arbetarväljare från Sverigedemokraterna.

Bortsett från ideologiska och moraliska problem med en sådan ny socialdemokrati, finns litet utrymme för framgång. Tvärtom är riskerna överväldigande.

Danmarks flyktingfientliga Socialdemokrater är förebild för vissa som vill förändra den svenska politiken. Men Sverige är inte Danmark. I Sverige tycker 76 procent att invandring har positiv inverkan på samhället, i Danmark bara 49 procent (Eurobarometern). En kraftig majoritet av svenska folket hyser antirasistiska övertygelser. Enbart en minoritet på cirka 30 procent (minst i Europa) har rasistiska åsikter och utgör SD:s maximala potential.

Moderaterna och Kristdemokraterna har försökt locka väljare genom att marknadsföra sig som mindre radikala ”invandringskritiska” alternativ, gentemot SD. Som resultat har Moderaterna sett sitt väljarstöd kollapsa till dryga 18 procent medan KD är nere på 7 procent (Sifo, sep 2019).

Normalisering av rasism innebär också ökad risk för politiskt våld. I februari 2011 började norska socialdemokraterna anamma rasistiska Fremskrittspartiets (Frp) retorik. I juni 2011 skrev norska Dagbladet att Socialdemokraterna ”stjäl Frp:s kläder, plagg för plagg, mödosamt och metodiskt”. Några veckor efteråt landsteg den före detta Frp-politikern Anders Behring Breivik på Utøya. Som så ofta förr i historien riktade sig den mordiska rasistiska terrorn mot socialdemokrater – och omsvängningen hade inte mildrat hatet.

Arbetarrörelsens tro på demokrati innebär den inkluderande tanken att en demokratisk stat tillåter människan att forma sin egen existens och identitet.

Trots all kunskap höjs röster som anser att den svenska socialdemokratin bör anpassa sig till vår tids hårda tonläge. Tydligast är arbetarrörelsens tankesmedja Tiden, som förändrats blixtsnabbt i dessa frågor, via nytillsatt personal.

Exempelvis har tankesmedjans tidskrift ny chefredaktör, Payam Moula, som ställer invandring i konflikt mot svenska ”löntagare och arbetarklassen”. Moula anser sig ”kämpa för vanligt folk” vilket påstås innebär att bekämpa invandring. Moula ”är glad att fler röster inom S vill lägga om migrationspolitiken. Min oro är att det är för lite, för sent.” Moula proklamerar på Facebook sin nationalistiska övertygelse:

”Samtidigt har jag nationalistiska tendenser i bemärkelsen att jag tycker svensk politik ska värna om svenska intressen. Jag vill begränsa asylrätten, se lägre invandring, få bort tiggeriet helt och är kritisk till vissa delar där politiken aktivt främjar ett mångkulturellt samhälle.”

Denna kombination av ultranationalism och socialdemokrati är en nyhet. Den svenska arbetarrörelsens historia under efterkrigstiden har tvärtom präglats av solidaritet med flyktingar. Efter 1943 visade det sig att det lönade sig, även ekonomiskt. ”Det som möjligen kan kallas en motvillig erfarenhet av flyktingmottagande blev snart en stor politisk och propagandamässig tillgång för Sverige”, skriver historikern Mikael Byström, som studerat frågan, i Dagens Nyheter. Den svenska migrationspolitiken hittade sin form, som generös men samtidigt reglerad.

Moulas åsikt att migration innebär en intressekonflikt gentemot svenska arbetare har dåligt stöd i forskningen. Efterkrigstidens fackföreningar insåg att invandring innebär ökad ekonomisk tillväxt. Trots panik om motsatsen har Sverige inte gått under, vare sig när europeiska flyktingar vällde över gränserna efter 1940, när människor flydde undan krig i före detta Jugoslavien på 1990-talet eller när flyktingströmmen ökade 2015. Säkert är dock att flyktingmottagning – i stunden – förblir arbetsamt och ansträngande för mottagarlandet. Men det är en övergående fas, lärde sig Sverige efter 1943.

En studie från National Bureau of Economic research (Cambridge, 2010) visar att opinioner ofta upplever att invandring innebär ekonomiska försämringar. Men det beror på mytspridning. ”Tvärtemot den allmänna uppfattningen har migration motsatta effekter. Positiva effekter på genomsnittslönerna och minskning av löneskillnaderna hos icke-migranter. Angående fruktan i europeiska länder så är denna felplacerad. Migration har en positiv effekt för inhemska arbetare.”

Slutsatsen blir att en ny socialdemokratisk retorik skulle bli ett hopplöst försök av ännu ett svenskt parti att söka röster i en snäv och antidemokratisk politisk miljö, där SD ständigt kommer att ha trumf på hand.

Arbetarrörelsens tro på demokrati innebär den inkluderande tanken att en demokratisk stat tillåter människan att forma sin egen existens och identitet. Detta stavas mångkultur och alternativet vore totalitär diktatur. Socialdemokraterna vill inte ge sig in i den parasiterande kampen mellan partier, som mer eller mindre öppet väljer att vädja till rasistiska strömningar. Där finns få väljare att vinna, men allt att förlora.
Inte minst socialdemokratins själ.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Alltid minnas, aldrig normalisera

Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Din röst är viktigare än någonsin

Solen skiner och Mälaren där jag bor ligger spegelblank. Valrörelsen växlar nu över till ett fridfullt skede. I dag är det inte längre partiledarnas, de politiska kampanjmakarnas  eller de mediala valdebatternas dag utan väljarnas. Nu är det upp till dig och mig. Valdagen är demokratins högtidsdag. Den är vacker för som  historikern Henrik Arnstad (nyligen […]

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Både den ekonomiska krisen och klimatkrisen kommer med regeringens budget sannolikt att fördjupas, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Rätt att lyssna på Adrian

Rätt att lyssna på Adrian

När Magdalena Andersson höll tal i Almedalen hamnade industriarbetaren och numera ordförande för verkstadsklubben på Volvo, Adrian Avdullahu i centrum. Helt rätt, statsministern!

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

LO försöker hitta syndabockar när partiet man pumpar in pengar i inte levererar, skriver Maria Malmer Stenergard och Mats Green (M).

Är det här verkligen liberal politik?

Är det här verkligen liberal politik?

Man kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

Liberaler och rödgröna måste bilda allians

”Kampen mot nationalkonservatismen måste fortsätta både här hemma och i EU”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Intet nytt, allting nytt

Intet nytt, allting nytt

”När riksdagen röstar ned Ulf Kristersson (M) som statsminister har inget nytt hänt. Ändå är det startskottet för en helt ny era i svensk politik”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Håll SD utanför makten

Valet blev just den rysare som många hade befarat. När detta skrivs sent på valnatten vet vi inte helt säkert vad resultatet blev. Det är så pass jämnt mellan blocken att förmodligen kommer inte något säkert resultat förrän på onsdag då utlandsrösterna är räknade. Just därför är det magstarkt av Alliansledarna att påstå att de […]

Farligt förakt för demokratin

Farligt förakt för demokratin

Demokratikampen måste föras både i parlamenten och på arbetsplatserna.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.