Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

Henrik Arnstad. Foto: Hanna K. Neikter

GÄSTKRÖNIKAArbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig.

Dessutom visar forskning att migration har positiv effekt för arbetare, skriver författaren och debattören Henrik Arnstad.

Om skribenten

Henrik Arnstad är opinionsbildare, författare och historiker.

Han har bland annat skrivit böckerna Älskade fascism och Hatade demokrati: De inkluderande rörelsernas ideologi och historia.

I Skandinavien har den svenska socialdemokratin – till skillnad från danska och norska partikolleger – hållit fast vid antirasistisk retorik. Men nu vill vissa inom svenska arbetarrörelsen byta ut de demokratiska ledorden om ”alla människors lika värde” mot identifiering med ”svenska arbetare”, där svenskhet tolkas snävt och nationalistiskt. Syftet är att locka tillbaka arbetarväljare från Sverigedemokraterna.

Bortsett från ideologiska och moraliska problem med en sådan ny socialdemokrati, finns litet utrymme för framgång. Tvärtom är riskerna överväldigande.

Danmarks flyktingfientliga Socialdemokrater är förebild för vissa som vill förändra den svenska politiken. Men Sverige är inte Danmark. I Sverige tycker 76 procent att invandring har positiv inverkan på samhället, i Danmark bara 49 procent (Eurobarometern). En kraftig majoritet av svenska folket hyser antirasistiska övertygelser. Enbart en minoritet på cirka 30 procent (minst i Europa) har rasistiska åsikter och utgör SD:s maximala potential.

Moderaterna och Kristdemokraterna har försökt locka väljare genom att marknadsföra sig som mindre radikala ”invandringskritiska” alternativ, gentemot SD. Som resultat har Moderaterna sett sitt väljarstöd kollapsa till dryga 18 procent medan KD är nere på 7 procent (Sifo, sep 2019).

Normalisering av rasism innebär också ökad risk för politiskt våld. I februari 2011 började norska socialdemokraterna anamma rasistiska Fremskrittspartiets (Frp) retorik. I juni 2011 skrev norska Dagbladet att Socialdemokraterna ”stjäl Frp:s kläder, plagg för plagg, mödosamt och metodiskt”. Några veckor efteråt landsteg den före detta Frp-politikern Anders Behring Breivik på Utøya. Som så ofta förr i historien riktade sig den mordiska rasistiska terrorn mot socialdemokrater – och omsvängningen hade inte mildrat hatet.

Arbetarrörelsens tro på demokrati innebär den inkluderande tanken att en demokratisk stat tillåter människan att forma sin egen existens och identitet.

Trots all kunskap höjs röster som anser att den svenska socialdemokratin bör anpassa sig till vår tids hårda tonläge. Tydligast är arbetarrörelsens tankesmedja Tiden, som förändrats blixtsnabbt i dessa frågor, via nytillsatt personal.

Exempelvis har tankesmedjans tidskrift ny chefredaktör, Payam Moula, som ställer invandring i konflikt mot svenska ”löntagare och arbetarklassen”. Moula anser sig ”kämpa för vanligt folk” vilket påstås innebär att bekämpa invandring. Moula ”är glad att fler röster inom S vill lägga om migrationspolitiken. Min oro är att det är för lite, för sent.” Moula proklamerar på Facebook sin nationalistiska övertygelse:

”Samtidigt har jag nationalistiska tendenser i bemärkelsen att jag tycker svensk politik ska värna om svenska intressen. Jag vill begränsa asylrätten, se lägre invandring, få bort tiggeriet helt och är kritisk till vissa delar där politiken aktivt främjar ett mångkulturellt samhälle.”

Denna kombination av ultranationalism och socialdemokrati är en nyhet. Den svenska arbetarrörelsens historia under efterkrigstiden har tvärtom präglats av solidaritet med flyktingar. Efter 1943 visade det sig att det lönade sig, även ekonomiskt. ”Det som möjligen kan kallas en motvillig erfarenhet av flyktingmottagande blev snart en stor politisk och propagandamässig tillgång för Sverige”, skriver historikern Mikael Byström, som studerat frågan, i Dagens Nyheter. Den svenska migrationspolitiken hittade sin form, som generös men samtidigt reglerad.

Moulas åsikt att migration innebär en intressekonflikt gentemot svenska arbetare har dåligt stöd i forskningen. Efterkrigstidens fackföreningar insåg att invandring innebär ökad ekonomisk tillväxt. Trots panik om motsatsen har Sverige inte gått under, vare sig när europeiska flyktingar vällde över gränserna efter 1940, när människor flydde undan krig i före detta Jugoslavien på 1990-talet eller när flyktingströmmen ökade 2015. Säkert är dock att flyktingmottagning – i stunden – förblir arbetsamt och ansträngande för mottagarlandet. Men det är en övergående fas, lärde sig Sverige efter 1943.

En studie från National Bureau of Economic research (Cambridge, 2010) visar att opinioner ofta upplever att invandring innebär ekonomiska försämringar. Men det beror på mytspridning. ”Tvärtemot den allmänna uppfattningen har migration motsatta effekter. Positiva effekter på genomsnittslönerna och minskning av löneskillnaderna hos icke-migranter. Angående fruktan i europeiska länder så är denna felplacerad. Migration har en positiv effekt för inhemska arbetare.”

Slutsatsen blir att en ny socialdemokratisk retorik skulle bli ett hopplöst försök av ännu ett svenskt parti att söka röster i en snäv och antidemokratisk politisk miljö, där SD ständigt kommer att ha trumf på hand.

Arbetarrörelsens tro på demokrati innebär den inkluderande tanken att en demokratisk stat tillåter människan att forma sin egen existens och identitet. Detta stavas mångkultur och alternativet vore totalitär diktatur. Socialdemokraterna vill inte ge sig in i den parasiterande kampen mellan partier, som mer eller mindre öppet väljer att vädja till rasistiska strömningar. Där finns få väljare att vinna, men allt att förlora.
Inte minst socialdemokratins själ.

Läs mer: Gästkrönika | Krönikor | Opinion

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

Knarket i industrin

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

DebattLagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna om de inte förstår fördelarna att agera på ett ansvarsfullt och humant sätt, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

”Knarklangarna får det tuffare om vi bryr oss om varandra”

GÄSTKRÖNIKADet är ingen lätt sak att förhålla sig till när arbetskamrater är en del av en organiserad kriminalitet – som bryter ner andra människor på jobbet, skriver Volvoarbetaren  Lars Henriksson.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Missbrukaren måste få hjälp

LEDAREArbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Avtal 2020

Striden om tiden har börjat – igen

LEDAREPrecis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Därför ska du inte proteströsta på SD”

DEBATTLåt mig berätta vilken politik Socialdemokraterna vill genomföra – och hur SD röstat i viktiga frågor som rör din ekonomi och ditt arbetsliv, skriver Ermine Khachatryan (S).

4

”Det är en jävla tur att det finns händiga människor”

KRÖNIKATill alla er händiga, som jobbar så att vi andra har en fungerande maskin att köra eller en travers att åka i: I salute you, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Det våras för välfärden!

LEDAREPlötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

KRÖNIKAI betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

När slutade jag vara svensk?

GÄSTKRÖNIKA | SVERIGEBILDENAtt det med tiden skulle bli vår lite mörkare hudfärg som skulle definiera oss fanns aldrig i våra vildaste fantasier, skriver IF Metallaren Emma Eriksson.

3

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

Striden om arbetsrätten

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Du har faktiskt rätt att åka till fjällen

KRÖNIKADet är dags att ge individerna mer makt över arbetstiden. Och där kan du ge dig på att arbetsgivarna inte håller med.

Ligger vår framtid i en Pinup-kalender?

KRÖNIKAKommer 2020 bli året då vi får en nakenkalender efter besöket hos tandläkaren eller blir det året där alla pinup-kalendrarna göms i stenåldersgrottan som sedan bommas igen för gott? Industriarbetaren Kennet Bergqvist funderar på efterdyningarna av den så kallade Kalendergate.

3

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Sveriges Byggindustrier: Vi har nolltolerans mot fusk

REPLIKArbetsmarknadens parter är överens om att bygga Sverige på schyssta grunder. Därför har Sveriges Byggindustrier påbörjat ett strategiskt arbete för sund konkurrens i samarbete med fack och myndigheter, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef.

”Det måste bli kännbart straff för den som köper svart arbetskraft”

DEBATTDe organiserade kriminella nätverken tjänar miljarder på illegala arbetare och den största kunden är svenska staten. Det måste bli kännbara straff för dem som anlitar svart arbetskraft, skriver entreprenören Jessica Löfström.

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

DEBATTKontroller, sanktioner och bättre myndighetssamverkan måste till. Men att strama åt arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv.

1

”Regelverket är riggat för osund konkurrens”

DEBATTLagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

1

Häng med oss på avtalsäventyret!

KRÖNIKANågon arbetsgivare undrade vilken verklighet vi lever i när vi redovisade avtalskraven. Svaret är att vi – till skillnad från vissa – är fast förankrade på moder jord.

1

Vi kräver riktiga löneökningar

KRÖNIKANu ska vi ge järnet för att få igenom våra krav i avtalsrörelsen: Mer pengar, bättre pension, säkrare arbetsplatser och ett jämställt arbetsliv.

Skulle spelningen göra mig ung igen?

KRÖNIKANågra håller fast vid det ungdomliga, andra har släppt fram tanten och farbrodern, skriver Anneli Jordahl.

Debatt arbetsmiljö

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

DEBATT | ARBETSMILJÖDet finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.