Industriarbetarnas tidning

Långt från centrum

31 januari, 2020

Skrivet av Text och foto: Jens Olof Lasthein

Europas fyra hörn. Vad är Europa egentligen och vad betyder det för oss? Är vi européer eller svenskar/bulgarer/skottar/portugiser – eller både och?


Jens Olof Lasthein

Jobbar som frilansfotograf sedan 27 år tillbaka, främst för facktidningar och andra tidskrifter.
Parallellt gör han egna mångåriga projekt. Han har gett ut fyra böcker och haft ett 50-tal separata utställningar runt om i världen. Mellan den 18 januari och 16 februari visar han utställningen Meanwhile Across the Mountain på Frölunda Kulturhus i Göteborg.

Hur långt sträcker sig det Europa vi känner igen oss i? Är det en värdegemenskap eller ett geografiskt område? Termen Europa har gradvis ändrats till att bli synonym med den politiska konstruktionen EU.

Britter diskuterar om de ska lämna eller stanna i Europa och ryssar i gemen har inga illusioner om att vara en del av Europa, även om båda nationerna även i framtiden kommer att delta i Eurovision song contest. Jag, halvt dansk, halvt svensk, har bott på många ställen i båda länderna och har därför ingen ort som känns specifikt hemma.

De senaste åren har jag rest till Europas yttersta geografiska hörn – Island, Portugal, Kaukasus och ryska Vorkuta – för att uppleva spännvidden i världsdelen. Under resan upptäckte jag att Europas geografiska centrum ligger en bra bit öster om det man från EU-perspektiv förväntar sig. För drar man diagonala linjer mellan de fyra hörnen hamnar skärningspunkten i Belarus.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

När världen stängde

När världen stängde

Fotografen Joakim Eneroth betraktar coronakrisen på sitt eget vis.

Kanonstaden

Kanonstaden

Gunnar Lindstedt jobbade fem år som smed i Bofors vapenfabrik på 1970-talet och drömde om ett nytt samhälle byggt på kommunismens idéer.

De gamla och havet

De gamla och havet

Fotografen Kicki Lundgren intresserar sig för hur det är att bli äldre och hur kroppen – och vår syn på den – förändras. Se hennes bilder ur projektet Los Viejos.

En värld att bevara

En värld att bevara

Fotografen Tommy Pedersen vill genom sina bilder visa vilken fantastisk natur vi har och att den är värd att bevara för framtida generationer.

En värld av barn

En värld av barn

Fotografen Simon Johansson skildrar barnens värld, i gränslandet mellan fantasi och verklighet.

I permafrostens rike

I permafrostens rike

I republiken Sacha (Yakutia) lever invånarna under hårda villkor och stora klimatkontraster.

Sverigebyggarna

Sverigebyggarna

I början på 1970-talet gick de finska blivande fotograferna Ben Kaila och Risto Vuorimies på Christer Strömholms fotoskola i Stockholm. Innan de lämnade Sverige gjorde de ett nedslag i Eskilstuna, som på den tiden hade runt 100 000 invånare, där var tionde hade invandrat från Finland.

Den andliga feminismen

Den andliga feminismen

Fotografen Elin Berge porträtterar en löst sammansatt rörelse som hyllar kvinnligheten.

Guds hus byter roll

Guds hus byter roll

Precis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Sista varvet

Sista varvet

Fotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.