Industriarbetarnas tidning

Tommy kör som en borstbindare

6 februari, 2020

Skrivet av Eric Bengtsson

Borstarna tillverkas enligt ­gammal tradition och med gamla tiders maskiner. Foto: Eric Bengtsson.

Han jobbar i skogen och kör skotare för Stora Enso i Värmland. Men på fritiden är han en av landets få borstbindare, tillsammans med hustrun. Tommy Halvardsson berättar om …

Tommy Halvardsson

Ålder: 61 år.
Bor: Ganterud i Torsby kommun.
Familj: Fru Gunilla Montán Halvardsson och tre vuxna söner.
Bakgrund: Född och uppväxt i värmländska Gräsmark, där Tommy bland annat spelade back i fotbollslaget GOIF. Utbildad på Södra Vikens skogsbruksgymnasium.
Jobb: Arbetat i 43 år för samma företag, nuvarande Stora Enso. Medlem i GS-facket sedan 1976, på den tiden Skogs avdelning 6. Hobbyjobbar som borstbindare, upplärd av hustrun Gunilla.
Intressen: Borstbinderi, jakt, fiske, natur i största allmänhet och att laga saker – från bilar till möbler.

Familjens verkstad

”Vi har en liten verkstad här på gården, jag och min fru Gunilla. Hon har lärt mig hur man tillverkar borstar efter att själv ha gått en kurs via Arbetsförmedlingen för 15 år sedan. Gunilla har nedsatt syn sedan födseln och traditionellt har de synskadade stått för borstbinderiet i Sverige.

Det som intresserar mig är tekniken bakom det hela och de material vi använder, trä till skaft och djurhår och växtfibrer till själva borsten. Det är en väldigt trevlig
hobby som glädjer många.”

Arbetet med borstarna

”Jag gör de tyngre jobben på de större borstarna. Gunilla brukar ta de mindre. Vi har totalt ett 50-tal modeller i olika storlekar med varianter på de flesta modeller. Bland annat gör vi den så kallade Värmlandsborsten.

Det krävs både kraft och precision för att göra en ­borste. Det gäller att ha ­tålamod och vara noggrann. Tillverkningen kan ta från en halvtimme till någon timme beroende på modell. Förutom att tillverka nytt så kan vi också laga och renovera ­borstar.”

Ett antal mindre hål ska fyllas med hantverksmässig precision, innan ännu en potatisborste är färdig. Foto: Eric Bengtsson.

Livet i skogen

”Jag har jobbat i skogen hela mitt yrkesliv och har aldrig funderat på något annat. Redan som treåring fick jag följa med min far. Han högg ved till kolmilor, som fortfarande fanns då. Jag ville inte börja skolan när jag var sju, jag ville jobba i skogen, haha.

1976 gick jag ut från ­skogsbruksutbildningen på gymnasiet Södra Viken och fick jobb direkt som huggare. Jag har kört både skördare och skotare, men sedan 2005 bara skotare. Jag tycker fri­heten under ansvar är det bästa med mitt arbete.”

Berättat för Eric Bengtsson

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Katter, bananer och rockstjärnor

Katter, bananer och rockstjärnor

Till vardags arbetar Isabella Borgström på Stora Enso i Nymölla. Övrig tid målar hon tavlor och skapar konst under artistnamnet Rockerlicious.

Far och son tog svart bälte ihop

Far och son tog svart bälte ihop

Pappersarbetaren Stefan Ekdahl och hans pappa Rolf har tagit svart bälte i karate tillsammans.

”Lediga veckor kan jag vara  med bandet”

”Lediga veckor kan jag vara med bandet”

Är det roligt att spela gitarr? Det ville Eki Kumpulainen ta reda på i sina tonår i Skutskär. Svaret ledde honom upp på scen och ut i världen med bandet Demonical.

Risade stråk skonar både kropp och mark

Bättre för marken och maskinerna. Troligtvis bättre även för människan i maskinen. Alla verkar vara vinnare när arbetslagen i skogen risar basstråken ordentligt. Johan Boström ställde upp som testpilot när Stora Enso mätte kroppens påfrestningar i skotaren.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

”Att bara få dra iväg är obeskrivligt”

”Att bara få dra iväg är obeskrivligt”

På jobbet tillverkar Sofia Lod möbler i småländska Totebo. På fritiden kör hon folkrace så ofta hon kan och hinner.

”När mamma gråter är texten bra”

”När mamma gråter är texten bra”

Hennes ord nålar fast Malmfälten på Lapplands horisont. Med samma ord vann gruvarbetaren Wilma Saga Persson Poetry slam Norrbotten. Här kan du se henne framföra dikten Vi är Verkligheten.

”Jakt är som semester för mig”

”Jakt är som semester för mig”

Till vardags jobbar Claes Werninger som processoperatör på massabruket i Vaggeryd. På fritiden jagar han och tävlar i prickskytte.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.