Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

10 mars, 2020

Skrivet av Kennet Bergqvist

Krönika | avtal 2020 Låt oss hoppas att det är arbetsgivarnas förhandlare som haft otur när de tänkte. För inte vill väl våra chefer att vi ska jobba genom barnens sommarlov, för att sedan solfrysa på stranden i september, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Om skribenten:

Kennet Bergqvist bor i Umeå och jobbar på industriföretaget Indexator Rotator Systems AB.

Utlandsveteran som tjänstgjort i Bosnien och Kosovo. Är också ultralöpare, äventyrare och fackligt förtroendevald.

Hur skulle de kännas att av arbetsgivaren tvingas ta sin julledighet i mars, eller vara påskledig i december? Fundera på det ett tag medan jag sätter in er i arbetsgivarnas syn på er tid.

Jag har haft förmånen att i flera år ingå i en centralt facklig förhandlingsdelegation som förhandlat fram både ”märket”, det vill säga procentsatsen för de årliga löneökningarna och andra villkor för över hundra tusen medlemmar. Även för årets pågående avtalsrörelse har jag fått den äran.

I nuläget är avtalsförhandlingarna i full gång och Facken inom industrin har bland annat krävt en löneökning på 3 procent.

Procentsatsen får alltid störst uppmärksamhet i medierna, men även ute på verkstadsgolven och på kontoren. För att ger er ett bredare perspektiv har jag för avsikt att belysa en annan fråga som inte är kopplat till rena pengar, utan till er tid.

Först och främst. En avtalsrörelse går till på följande sätt: Parterna som består av centrala fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer tar fram avtalskrav, växlar dessa, förhandlar, och målet är att innan det gällande avtalet går ut, teckna ett nytt avtal.

Hur arbetsgivarna jobbar har jag länge funderat på. Har de också kongresser där flera hundra arbetsgivarrepresentanter deltar, eller är det utsedda anställda för en arbetsgivarförening som mosskokar fram en kravlista?

Jag har god insyn i hur facken tar fram avtalskraven och det görs i demokratiska forum, av demokratiskt valda företrädare. Oftast hålls ett avtalsråd eller till och med en kongress där motioner från klubbar och enskilda medlemmar lyfts upp. Sen får en mindre gruppering, en delegation av förtroendevalda, finslipa kraven tillsammans med avtalsansvariga tjänstepersoner. Avtalen godkänns slutligen av förbundsstyrelserna och om de mot förmodan inte godkänns, varslar förbundsstyrelserna om konflikt.

Hur arbetsgivarna jobbar har jag länge funderat på. Har de också kongresser där flera hundra arbetsgivarrepresentanter deltar, eller är det utsedda anställda för en arbetsgivarförening som mosskokar fram en kravlista?

I år känns det verkligen som att arbetsgivarna kör på mosskokningsspåret, för ett av årets avtalskrav är att arbetsgivaren ska kunna tvinga personalen att ta sin semester i maj eller i september, för att sedan tvingas jobba sommarmånaderna juni, juli och augusti.

För att göra lite mer research om semesterkravet googlade jag på ”semester” följt av ”maj” och Googles toppresultat blev en lista på orter och länder som man kan semestra på i maj. Googles topplista över semesterplace i maj:


Det är alltså hit arbetsgivarna vill att sina anställda ska ta vägen i maj för att få sommarvärme och för att sedan komma hem utvilade så att man överlever sommarhettan i fabriken under juni, juli och augusti.

Men hur blir det med barnen som fortfarande går i skolan i maj? I arbetsgivarnas avtalskrav finns inget skrivet om att de tar på sig att hjälpa till med läxor och laga mat medan föräldrarna är på Kreta. Eller tänker arbetsgivarna att man ska ta med sig barnen och sen får de gå skola på sommaren i stället. Fast hur blir det då med lärarna? Frågorna är många och svaren är få.

Jag har en förhoppning. Och nu utgår jag från den stora arbetsgivarföreningen Teknikföretagen, där bland annat storbolagen Volvo och Scania ingår. Jag vill tro att Teknikföretagens förhandlingsorganisation och deras medlemsföretag har helt olika syn på denna fråga. Att det är Teknikföretagens egna förhandlingsansvariga som har kokat den här mossan, och helt enkelt inte frågat sina medlemsföretag om detta krav verkligen är en bra idé.

Så jag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december? Det kanske tids nog skulle ses som rimliga krav.

Årets avtalsrörelse handlar inte i huvudsak om en procentsats – det är inte kärnfrågan – utan makten över tiden. Arbetsgivarföreningarna har länge strävat efter att äga vår tid, och är det inte rätten att beordra övertid, så är det nu rätten att bestämma om vi ska ha semester i ett regnigt september.

Förhoppningsvis får nu inte arbetsgivarna som de vill denna gång, tack vare starka och enade fackförbund – men deras krav visar tydligt på deras strävan

I sommar när ni ligger på stranden och läser en bok. Fundera då på hur det skulle kännas att ligga där i maj eller september. Sommarsemester är ingen självklarhet – om arbetsgivarnas förhandlare får välja.

2 kommentarer till “Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

  • Frågan som kvarstår är väl om detta är förankrat hos medlemmarna på golvet? För 99% är det inte! Bra att man är insatt och påläst, men varför talar man över huvudet på folk ännu idag. Detta gjordes även på 80 – 90-talet.

    Fast snart behöver man väl förhandla då allting sköts av robotar och it-tekniken!

  • Varje avtalsrörelse handlar om tiden! Den anställdes rätt till att styra över sin fritid. Där har det tyvärr gått åt fel håll på teknikavtalet.
    Förhandlare på IF Metall har ett tungt ansvar för att arbetsgivarna bara kräver mer eftergifter!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Striden om tiden har börjat – igen

Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Är det här vår kisspaus i avtalsrörelsen?

Är det här vår kisspaus i avtalsrörelsen?

Lika svårt som att neka busschaufförer rätten att gå på toa bör det vara att neka pappersarbetare rätten att få ut sin ledighet.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

Arbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

Förhandlingar om försäkringar igång – kamp mot klockan

LO kräver tjänstepension till fler och mindre krångel vid arbetsskador. Förhandlingarna om avtalsförsäkringarna ska vara på plats innan de vanliga avtalsförhandlingarna är klara.

Pengarna både finns – och inte

Pengarna både finns – och inte

Klart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

Ligger vår framtid i en Pinup-kalender?

Ligger vår framtid i en Pinup-kalender?

Kommer 2020 bli året då vi får en nakenkalender efter besöket hos tandläkaren eller blir det året där alla pinup-kalendrarna göms i stenåldersgrottan som sedan bommas igen för gott? Industriarbetaren Kennet Bergqvist funderar på efterdyningarna av den så kallade Kalendergate.

Pappers krav: kortare arbetstid för skift­arbetare

Pappers krav: kortare arbetstid för skift­arbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.