Industriarbetarnas tidning
Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.
17 december, 2021
Skrivet av Kennet Bergqvist
Krönika I stället för att rasa över elpriset, kan vi inte ha en debatt om hur vi hamnade här? Med spa-bad, charterresor och öppna brummande kylar med läsk på varenda bilmack i hela landet, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.
Kennet Bergqvist är industriarbetare på SCA:s pappersbruk i Obbola.
Denna krönika är riktad till er som har två bilar varav en SUV, bor i en stor vit funkisvilla, årligen åker till Gran Canaria på golfresa och har ett utomhus-spa som är på året runt – och samtidigt på Facebook öser ut missnöje över höga elräkningar och bränslepriser.
Ni som inte identifierar er med ovan får gärna läsa krönikan ändå.
Det som stör mig, och som är anledningen till att jag skriver av mig i denna krönika, är att många i mitt Facebookflöde just nu uttrycker ett massivt missnöje över höga elpriser.
Elpriserna konstateras, och sedan skrivs det, i versaler: ”HALLÅ, POLITIKER, VAKNA. VART ÄR SVERIGE PÅ VÄG???”
Samtidigt vet jag att åtminstone de här personerna – mina FB-vänner – har fina bilar, bor i en villa för runt tre miljoner, åker utomlands årligen (om inte pandemin stoppar det), har en fjällstuga med snöskoter och såklart ett utomhus-spa.
Men, för att återgå till elen. Är den dyr? Och i så fall varför? Finns det möjligtvis en koppling mellan hög efterfrågan och en dyr elräkning?
Och, nej. Elen är inte dyr. På sajten Konsumenternas energimarknadsbyrå går det läsa att en normal förbrukning på en villa är 5000 kW/h per år, förutsatt att den inte värms upp med el. Enligt samma sajt kostar hela kalaset 7000 kr för ett år.
En normal elförbrukning för en normal villa kostar alltså lika mycket som för en person att åka på en charterresa till Gran Canaria. Lägg sedan till kostnader för öl, mat och allt golfspelande. Ja då kostar hela resan som elräkningen för motsvarande två villor.
Även om elpriset skenar iväg under en kall vecka i december så blir påslaget på decemberfakturan någon tusenlapp för normalvillan. Utslaget på ett år rör det sig om några hundringar i månaden.
Om vi nu också backar bandet och börjar med lite enkel ekonomi på högstadienivå. Om den i genomsnittsvillan inte så dyra elen periodvis har ett högt pris, vad är det som driver hög efterfrågan och därmed en dyrare elräkning? Jo, det är såklart hög elförbrukning.
Man kan spy galla på Facebook, men man kan också ta sig en funderare på om utomhus-spaet som håller 40 grader hela vintern kanske bidrar till ökad efterfrågan på el. Sedan kan man se sig omkring och kanske hitta något mer som kvalar in på listan över inte helt nödvändig förbrukning.
Min senaste klimatångetsattack fick jag när jag tankade bilen. Först ångest för själva tankningen. Sedan går man in på macken och möts av tre stora brummande kylskåp med Loka och Coca Cola. Intill kassan ytterliga en kyl, den där öppna sorten, enbart fylld med julmust. Livsnödvändigt?
Men om det är för kämpigt att ta sig en funderare, då kan man dra ”fattigkortet” i stället. Posta inlägg med innehållet: ”Tänk på alla fattiga, hur ska de ha råd med de höga elpriserna?”
Det är förstås jättegulligt och solidariskt att bry sig om de fattiga – medan fredagsskumpan avnjutes i spa-badet.
Missförstå mig inte i onödan nu. Det finns fattiga i Sverige. Sedan Alliansen tog makten 2006 har vi fått ett tvåtredjedelssamhälle där de som har lite har blivit ännu fattigare. Systemskiftet som de genomförde under sina två mandatperioder har nuvarande regering inte heller lyckas vända tillbaka. Till deras försvar kan man nämna att regeringspartierna inte har majoritet i riksdagen, där lagarna stiftas.
Så, ja det finns många som har det tufft. Långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna till exempel. Men lösningen för dem är inte billigare el utan möjligheten att få ett arbete, och fram till dess ha ett socialförsäkringssystem som går att leva på.
Det är inte solidaritet med de fattiga som utstrålas när villa- och tvåbils-ägarna rasar på Facebook över elpriserna. Det är bara vanlig girighet.
I stället för att rasa över elpriset, kan vi inte skapa en debatt om hur vi hamnade här? Med spa-bad, charterresor och öppna brummande kylar med läsk på varenda bilmack i hela landet.
I en värld med skenande klimatkris.
Jag lovar att ni som ropar ut er ångest på Facebook över nästa elräkning kommer må bättre om ni i stället funderar på vilka apparater vi faktiskt bara kan stänga av.
Det stora slöseriet finns inte hos hushållen utan i industrin, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.
Med mer förutsägbara tillståndsprocesser skulle redan befintliga anläggningar snabbt kunna moderniseras och mycket mer el skulle kunna produceras, skriver Roger Boström och Ulf Larsson på SCA.
Ska klimatomställningen lyckas måste den också vara socialt hållbar, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Ta nu chansen och visa på ett krisledarskap där ni kommer bli ihågkomna som hjältar – inte som giriga direktörer som sätter vinsten först, skriver industriarbetaren Kennet Bergkvist.
”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.
”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.
Hade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.
”På Balkan ställde nationalisterna grupper mot grupper, och det var början till ett av historiens värsta folkmord.” Krigsveteranen och industriarbetaren Kennet Bergqvist uppmanar alla att rösta bort rasism och nationalism i valet.
”Med solen kommer en debatt om ökade bensinpriser” skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.
Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.
Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.
Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?
På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.
”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?
Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Det kan givetvis begås enstaka misstag, men vi har granskats och hittills inte ansetts snedvrida konkurrensen, skriver Sara Revell Ford och Göran Olinder, vd och försäljningsdirektör för Samhall.
En bransch som marknadsför hållbarhet måste ändå anse att hållbarheten också ska gälla de anställda, skriver Lars Wåhlstedt på Pappers.
Om det nu är okej att sätta konkurrensen ur spel så kan Samhall lika gärna starta en matbutik, skriver Ulrica Persson, ordförande i intresseorganisationen Skoopi, som ser med oro på Samhalls planer att ge sig in på fler marknader.
På natten blir tankarna sega. Men vi är inte ensamma om att vara vakna, skriver Johan Airijoki.
Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.
Hej Kennet.
Toppen bra skrivet.
Det värsta är att allmännyttan (i min kommun) snålar och stryper vattenburen värme till mig och mina grannars element. Detta leder till att folk går och köper el element för att få hyfsat varmt hemma. Och de som klagar lämnar hyresvärden ett el element till eller flera som om det var inte deras skyldighet att värma upp husen så att folk slipper frysa.
De som inte har råd att betala två gånger dels via hyran och sedan via elräkningen får lida.
Detta behöver också debatteras.
Varför ska hyresvärden få ta hyrespengar och lägga ut de på allehanda kommunala projekt när hyresgästerna fryser?
Vet att du riktar dig till denna lilla krets som det verkar finnas många av i ditt FB-flöde. Men på riktigt har inte speciellt många i Sverige ett utomhus-SPA.
Elpriset är inte högt pga en hög förbrukning i Sverige utan att vi är sammankopplade med Nordeuropa och det högsta priset bestämmer priset även i Sverige. Så elbristen när det inte blåser i Danmark eller Sverige bestämmer. Eller bristen på el i Finland och Baltikum.
Sen är det klart att vi borde ha mycket mer av kärnkraft när vi ser vad priset hamnar på kalla, vindstilla dagar. Eller ska man alltid önska sig blåsigt väder från och med nu?
Ja du Kennet. Tänk om det vore så lätt som du försöker få det till. Säga till dom sjuka och arbetslösa att skaffa sig ett jobb så löser sig allting. Det är fortfarande en hög avgift när moms och skatt läggs på elpriset. Du och jag kan nog ta den avgiften, men många andra har svårt att klara av att betala moms på skatt. Det hjälper inte att du tänker på dom med några meningar i din insändare. Det ska betalas varje månad ändå.