Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

17 december, 2021

Skrivet av

Krönika I stället för att rasa över elpriset, kan vi inte ha en debatt om hur vi hamnade här? Med spa-bad, charterresor och öppna brummande kylar med läsk på varenda bilmack i hela landet, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Om skribenten:

Kennet Bergqvist är industriarbetare på SCA:s pappersbruk i Obbola.

Denna krönika är riktad till er som har två bilar varav en SUV, bor i en stor vit funkisvilla, årligen åker till Gran Canaria på golfresa och har ett utomhus-spa som är på året runt – och samtidigt på Facebook öser ut missnöje över höga elräkningar och bränslepriser.

Ni som inte identifierar er med ovan får gärna läsa krönikan ändå.

Det som stör mig, och som är anledningen till att jag skriver av mig i denna krönika, är att många i mitt Facebookflöde just nu uttrycker ett massivt missnöje över höga elpriser.

Elpriserna konstateras, och sedan skrivs det, i versaler: ”HALLÅ, POLITIKER, VAKNA. VART ÄR SVERIGE PÅ VÄG???”

Samtidigt vet jag att åtminstone de här personerna – mina FB-vänner – har fina bilar, bor i en villa för runt tre miljoner, åker utomlands årligen (om inte pandemin stoppar det), har en fjällstuga med snöskoter och såklart ett utomhus-spa.

Men, för att återgå till elen. Är den dyr? Och i så fall varför? Finns det möjligtvis en koppling mellan hög efterfrågan och en dyr elräkning?

Och, nej. Elen är inte dyr. På sajten Konsumenternas energimarknadsbyrå går det läsa att en normal förbrukning på en villa är 5000 kW/h per år, förutsatt att den inte värms upp med el. Enligt samma sajt kostar hela kalaset 7000 kr för ett år.

En normal elförbrukning för en normal villa kostar alltså lika mycket som för en person att åka på en charterresa till Gran Canaria. Lägg sedan till kostnader för öl, mat och allt golfspelande. Ja då kostar hela resan som elräkningen för motsvarande två villor.

Även om elpriset skenar iväg under en kall vecka i december så blir påslaget på decemberfakturan någon tusenlapp för normalvillan. Utslaget på ett år rör det sig om några hundringar i månaden.

Om vi nu också backar bandet och börjar med lite enkel ekonomi på högstadienivå. Om den i genomsnittsvillan inte så dyra elen periodvis har ett högt pris, vad är det som driver hög efterfrågan och därmed en dyrare elräkning? Jo, det är såklart hög elförbrukning.

Man kan spy galla på Facebook, men man kan också ta sig en funderare på om utomhus-spaet som håller 40 grader hela vintern kanske bidrar till ökad efterfrågan på el. Sedan kan man se sig omkring och kanske hitta något mer som kvalar in på listan över inte helt nödvändig förbrukning.

Min senaste klimatångetsattack fick jag när jag tankade bilen. Först ångest för själva tankningen. Sedan går man in på macken och möts av tre stora brummande kylskåp med Loka och Coca Cola. Intill kassan ytterliga en kyl, den där öppna sorten, enbart fylld med julmust. Livsnödvändigt?

Men om det är för kämpigt att ta sig en funderare, då kan man dra ”fattigkortet” i stället. Posta inlägg med innehållet: ”Tänk på alla fattiga, hur ska de ha råd med de höga elpriserna?”

Det är förstås jättegulligt och solidariskt att bry sig om de fattiga – medan fredagsskumpan avnjutes i spa-badet.

Missförstå mig inte i onödan nu. Det finns fattiga i Sverige. Sedan Alliansen tog makten 2006 har vi fått ett tvåtredjedelssamhälle där de som har lite har blivit ännu fattigare. Systemskiftet som de genomförde under sina två mandatperioder har nuvarande regering inte heller lyckas vända tillbaka. Till deras försvar kan man nämna att regeringspartierna inte har majoritet i riksdagen, där lagarna stiftas.

Så, ja det finns många som har det tufft. Långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna till exempel. Men lösningen för dem är inte billigare el utan möjligheten att få ett arbete, och fram till dess ha ett socialförsäkringssystem som går att leva på.

Det är inte solidaritet med de fattiga som utstrålas när villa- och tvåbils-ägarna rasar på Facebook över elpriserna. Det är bara vanlig girighet.

I stället för att rasa över elpriset, kan vi inte skapa en debatt om hur vi hamnade här? Med spa-bad, charterresor och öppna brummande kylar med läsk på varenda bilmack i hela landet.

I en värld med skenande klimatkris.

Jag lovar att ni som ropar ut er ångest på Facebook över nästa elräkning kommer må bättre om ni i stället funderar på vilka apparater vi faktiskt bara kan stänga av.

En kommentar till “El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

  • Hej Kennet.
    Toppen bra skrivet.
    Det värsta är att allmännyttan (i min kommun) snålar och stryper vattenburen värme till mig och mina grannars element. Detta leder till att folk går och köper el element för att få hyfsat varmt hemma. Och de som klagar lämnar hyresvärden ett el element till eller flera som om det var inte deras skyldighet att värma upp husen så att folk slipper frysa.
    De som inte har råd att betala två gånger dels via hyran och sedan via elräkningen får lida.
    Detta behöver också debatteras.
    Varför ska hyresvärden få ta hyrespengar och lägga ut de på allehanda kommunala projekt när hyresgästerna fryser?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Inga vinstutdelningar under krisen. Ok?”

”Inga vinstutdelningar under krisen. Ok?”

Ta nu chansen och visa på ett krisledarskap där ni kommer bli ihågkomna som hjältar – inte som giriga direktörer som sätter vinsten först, skriver industriarbetaren Kennet Bergkvist.

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

Hade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

”Nationalism är farligt för mänskligheten”

”På Balkan ställde nationalisterna grupper mot grupper, och det var början till ett av historiens värsta folkmord.” Krigsveteranen och industriarbetaren Kennet Bergqvist uppmanar alla att rösta bort rasism och nationalism i valet.

”Valrörelsen har skötts som om vi vore kunder på en marknad”

”Valrörelsen har skötts som om vi vore kunder på en marknad”

”Med solen kommer en debatt om ökade bensinpriser” skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.