Industriarbetarnas tidning

Avtal 2020: ”Lönebudet är pinsamt”

11 mars, 2020

Skrivet av

Industrifacken kräver 3,0 procent i årliga löneökningar. Nej, säger arbetsgivarna och erbjuder 1,4 procent. Reaktionerna lät inte vänta. På Brand Factory tycker fack och anställda att budet är för lågt.

Brand Factory

Grafiskt företag i Farsta, söder om Stockholm.

Gör många olika produkter: broschyrer, storformat, affische­r, foldrar, böcker och kampanjer för stora kunder,
till exempel HM.

Omkring 90 personer arbeta­r i produktionen. De arbetar
3- och 2-skift, samt dagtid.

Snittlönen i produktionen är 27 800 kronor.

På Brand Factory i Farsta är det många som inte har hört talas om arbetsgivarnas lönebud. Få följer vartenda utspel som görs i årets avtalsrörelse. Ändå engagerar frågor som gäller lönen.

– Det är pinsamt, säger Roger Östergren, som arbetar med efterbearbetning på tryckeriet när han får höra arbetsgivarnas lönebud.

Digitaltryckaren Sebastian Ellerstad flikar in:

– Man vill alltid tjäna mer, men om lönen hade varit så dålig hade man väl inte stått här.
– Och branschen har inte blomstrat på många år, säger Roger Östergren.

Så vad har hänt? I början på februari lägger arbetsgivarna inom industrin fram sitt lönebud på 1,4 procent. De menar att Sverige och den svenska industrin går mot sämre tider och att löneökningarna måste ta höjd för en kommande lågkonjunktur.

Men GS:s ordförande Per-Olof Sjöö underkänner deras argument. Han tycker budet är ”alldeles för lågt”.

– Vi tycker fortfarande att svensk industri är konkurrenskraftig och långsiktigt tror vi att man kan bära det löneökningskrav som vi har framfört.

Helmut Feichter, Karin Johansson och fackklubben på Brand Factory hoppas att arbetsgivarna ska acceptera industrifackens lönebud. Foto: Åke Ericson.

Nu återstår för parterna att enas om de årliga löneökningarna och avtalets längd. Fackens utgångspunkt när de lade budet på 3,0 procent var ett ettårsavtal. Arbetsgivarna ser däremot gärna ett längre, flerårigt avtal.

Oavsett längd hoppas GS:s fackklubb på Brand Factory att den slutgiltiga siffran blir högre än arbetsgivarnas bud.

– Det är ett skambud. Men jag är inte förvånad, det har alltid varit enorma skillnader mellan parterna, säger klubbens vice ordförande Karin Johansson.

I nuläget är lönespridningen på företaget ganska stor, berättar klubbens ordförande Helmut Feichter. Anledningen är att företaget har genomgått flera sammanslagningar de senaste åren. Den grafiska branschen har dessutom varit hårt ansatt.

– Därför är det viktigt att vi får ett bra bud. Då kan man både trygga ett skydd för inflationen, och kanske satsa ett par tiondelar för att jämna ut löneskillnaderna, säger Karin Johansson.

Så landade lönerna

LO-förbunden och Facken inom industrin brukar enas om ett gemensamt lönekrav. Sedan förhandlar de med arbetsgivarna. Så här har det gått i tidigare avtalsrörelser.

Många kollektivavtal går ut den 31 mars. Då ska Facken inom industrin och deras motparter på
arbetsgivarsidan vara överens om nya villkor och löner. Arbetsgivarna vill gärna ha långa avtal (tre år).

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtalen går snart ut och mycket handlar förstås om lönen. Vi har besökt några industriarbetsplatser där siffran i lönekuvertet är central.

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

På Vida packaging logistics i Järna ligger lönerna från 21 450 kronor i månaden. Samtidigt som arbetsgivarnas bud i vårens avtalsrörelse ligger på 1,4 procent.

Vem vinner matchen?

Vem vinner matchen?

Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.