Avtal 2020: ”Lönebudet är pinsamt”

Industrifacken kräver 3,0 procent i årliga löneökningar. Nej, säger arbetsgivarna och erbjuder 1,4 procent. Reaktionerna lät inte vänta. På Brand Factory tycker fack och anställda att budet är för lågt.

På Brand Factory i Farsta är det många som inte har hört talas om arbetsgivarnas lönebud. Få följer vartenda utspel som görs i årets avtalsrörelse. Ändå engagerar frågor som gäller lönen.

– Det är pinsamt, säger Roger Östergren, som arbetar med efterbearbetning på tryckeriet när han får höra arbetsgivarnas lönebud.

Digitaltryckaren Sebastian Ellerstad flikar in:

– Man vill alltid tjäna mer, men om lönen hade varit så dålig hade man väl inte stått här.
– Och branschen har inte blomstrat på många år, säger Roger Östergren.

Så vad har hänt? I början på februari lägger arbetsgivarna inom industrin fram sitt lönebud på 1,4 procent. De menar att Sverige och den svenska industrin går mot sämre tider och att löneökningarna måste ta höjd för en kommande lågkonjunktur.

Men GS:s ordförande Per-Olof Sjöö underkänner deras argument. Han tycker budet är ”alldeles för lågt”.

– Vi tycker fortfarande att svensk industri är konkurrenskraftig och långsiktigt tror vi att man kan bära det löneökningskrav som vi har framfört.

Nu återstår för parterna att enas om de årliga löneökningarna och avtalets längd. Fackens utgångspunkt när de lade budet på 3,0 procent var ett ettårsavtal. Arbetsgivarna ser däremot gärna ett längre, flerårigt avtal.

Oavsett längd hoppas GS:s fackklubb på Brand Factory att den slutgiltiga siffran blir högre än arbetsgivarnas bud.

– Det är ett skambud. Men jag är inte förvånad, det har alltid varit enorma skillnader mellan parterna, säger klubbens vice ordförande Karin Johansson.

I nuläget är lönespridningen på företaget ganska stor, berättar klubbens ordförande Helmut Feichter. Anledningen är att företaget har genomgått flera sammanslagningar de senaste åren. Den grafiska branschen har dessutom varit hårt ansatt.

– Därför är det viktigt att vi får ett bra bud. Då kan man både trygga ett skydd för inflationen, och kanske satsa ett par tiondelar för att jämna ut löneskillnaderna, säger Karin Johansson.

Rasmus Lygner