Industriarbetarnas tidning

Avtal 2020: ”Lönebudet är pinsamt”

11 mars, 2020

Skrivet av

Industrifacken kräver 3,0 procent i årliga löneökningar. Nej, säger arbetsgivarna och erbjuder 1,4 procent. Reaktionerna lät inte vänta. På Brand Factory tycker fack och anställda att budet är för lågt.

Brand Factory

Grafiskt företag i Farsta, söder om Stockholm.

Gör många olika produkter: broschyrer, storformat, affische­r, foldrar, böcker och kampanjer för stora kunder,
till exempel HM.

Omkring 90 personer arbeta­r i produktionen. De arbetar
3- och 2-skift, samt dagtid.

Snittlönen i produktionen är 27 800 kronor.

På Brand Factory i Farsta är det många som inte har hört talas om arbetsgivarnas lönebud. Få följer vartenda utspel som görs i årets avtalsrörelse. Ändå engagerar frågor som gäller lönen.

– Det är pinsamt, säger Roger Östergren, som arbetar med efterbearbetning på tryckeriet när han får höra arbetsgivarnas lönebud.

Digitaltryckaren Sebastian Ellerstad flikar in:

– Man vill alltid tjäna mer, men om lönen hade varit så dålig hade man väl inte stått här.
– Och branschen har inte blomstrat på många år, säger Roger Östergren.

Så vad har hänt? I början på februari lägger arbetsgivarna inom industrin fram sitt lönebud på 1,4 procent. De menar att Sverige och den svenska industrin går mot sämre tider och att löneökningarna måste ta höjd för en kommande lågkonjunktur.

Men GS:s ordförande Per-Olof Sjöö underkänner deras argument. Han tycker budet är ”alldeles för lågt”.

– Vi tycker fortfarande att svensk industri är konkurrenskraftig och långsiktigt tror vi att man kan bära det löneökningskrav som vi har framfört.

Helmut Feichter, Karin Johansson och fackklubben på Brand Factory hoppas att arbetsgivarna ska acceptera industrifackens lönebud. Foto: Åke Ericson.

Nu återstår för parterna att enas om de årliga löneökningarna och avtalets längd. Fackens utgångspunkt när de lade budet på 3,0 procent var ett ettårsavtal. Arbetsgivarna ser däremot gärna ett längre, flerårigt avtal.

Oavsett längd hoppas GS:s fackklubb på Brand Factory att den slutgiltiga siffran blir högre än arbetsgivarnas bud.

– Det är ett skambud. Men jag är inte förvånad, det har alltid varit enorma skillnader mellan parterna, säger klubbens vice ordförande Karin Johansson.

I nuläget är lönespridningen på företaget ganska stor, berättar klubbens ordförande Helmut Feichter. Anledningen är att företaget har genomgått flera sammanslagningar de senaste åren. Den grafiska branschen har dessutom varit hårt ansatt.

– Därför är det viktigt att vi får ett bra bud. Då kan man både trygga ett skydd för inflationen, och kanske satsa ett par tiondelar för att jämna ut löneskillnaderna, säger Karin Johansson.

Så landade lönerna

LO-förbunden och Facken inom industrin brukar enas om ett gemensamt lönekrav. Sedan förhandlar de med arbetsgivarna. Så här har det gått i tidigare avtalsrörelser.

Många kollektivavtal går ut den 31 mars. Då ska Facken inom industrin och deras motparter på
arbetsgivarsidan vara överens om nya villkor och löner. Arbetsgivarna vill gärna ha långa avtal (tre år).

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtalen går snart ut och mycket handlar förstås om lönen. Vi har besökt några industriarbetsplatser där siffran i lönekuvertet är central.

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

På Vida packaging logistics i Järna ligger lönerna från 21 450 kronor i månaden. Samtidigt som arbetsgivarnas bud i vårens avtalsrörelse ligger på 1,4 procent.

Vem vinner matchen?

Vem vinner matchen?

Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Sjuka Samhall

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall i Umeå:  Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Samhalls bilar får under pandemin inte rengöras med något annat än en fuktad trasa. Medel förstör interiören.

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.

Samhall har städat bort sin själ

Samhall har städat bort sin själ

Människovärdet offras på vinstmaximeringens altare, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.