Nu behövs solidarisk innovation

Det är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pengarna både finns – och inte

Klart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

Gunnar Andersson med sin reservoarpenna.

I dag corona – då spanska sjukan

Klicka för större bild. Foto: Harald Gatu.

Historia I dag är det coronaviruset som spökar i avtalsrörelsen – för hundra år sedan var det spanska sjukan. Den gången dog uppåt 40 000 svenskar i farsoten som runtom i världen sägs ha kostat ungefär lika många liv som de bägge världskrigen. Spanska sjukan sammanföll med en tid då motsättningarna mellan arbetsgivare och fackföreningsrörelse var som hårdast i svensk industri.

Platsen är expeditionen på Folkets hus i Hofors en måndag i april 1920. Vid skrivbordet sitter två män vid ett tomt block. De våndas över hur de ska formulera sig i den svåra stunden. Spanska sjukan härjar. Många har insjuknat och antalet döda växer.

I snart två år har epidemin härjat. Den har slagit ojämnt i landet. Mellersta och södra Norrland är värst utsatta, dödsoffren finns främst i bland dem som är mellan 20 och 40 år. På regementen och arbetsplatser sprids den livsfarliga influensan. Hofors bruk är inget undantag.

För de som drabbas är inte det sociala skyddsnätet mycket att räkna med. När familjeförsörjare rycks bort hänvisas de efterlevande till fattigvården.

De bägge männen som denna vårdag har satt sig ner på Folkets hus i Hofors, Paviljongen som den heter i folkmun, är väl medvetna om allvaret. De känner namnen på de döda, dagligen möter de tomheten i de efterlevnades blickar. Under åren har de bägge männen i otaliga ideologiska diskussioner talat drömmande om en välfärdsstat. I denna stund känns den mer avlägsen än någonsin. I fattig-Sverige är de utsatta utlämnade till allmänhetens välvilja, till frivilliga bidrag, till insamlingar.

De bägge männen heter Rickard Klang och Gunnar Andersson, ordförande respektive kassör i Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169 Hofors, en växande avdelning med 340 medlemmar. En livaktig sammanslutning med gott självförtroende. Och med en uttalad strävan att ställa upp för varandra. Om var och en av i Hofors skänkte en slant till spanska sjukans offer vore det en ynnest.

Solidaritet kostar. Bakom sig har järnbruksarbetarna på Hofors bruk en tid av svåra vedermödor. I fem veckor och tre dagar hade arbetsgivarna stängt dem ute, lockoutat dem, utan lön. Såsom de gjort i industrin runtom i landet. Skälet var att arbetsgivarna inte ville kompensera arbetarna för arbetstidsförkortningen. Om nu arbetstiden ska kapas till åtta timmar om dagen så är det inte mer än rimligt att även lönerna sänks, argumenterar arbetsgivarna.

Uppställningen under vad som kom att kallas ”den stora kompensationskonflikten” hade imponerat på Klang och Andersson. Sammanhållningen kunde ingen klaga på. Stödet från omgivningen var påtagligt; bageriföreningen bjöd på kaffe och den kooperativa handelsföreningen Central levererade över hundra kilo bröd under de fem konfliktveckorna. Utgången kunde de heller inte klaga på. När de gjorde upp med disponent Davidsson fick tidlönarna full lönekompensation för arbetstidsförkortningen, ackordsarbetarna näst intill full gottgörelse.

Kunde solidariteten väckas till liv igen, nu bara några månader efter den långa avtalsstriden? Gunnar Andersson fattade reservoarpennan och skrev med sin omvittnat vackra handstil: Bidragslista. Så fortsatte han:

”Bidragslista till förmån för de familjer som genom ’spanska sjukans’ förfärliga härjning äro i behov av hjälp. Då det – för oss – står fullkomligt klart att vi ej kunna för varje särskilt fall, vända oss till allmänheten med bön om hjälp i eländet, ha vi beslutat skriva ut denna lista till förmån för dem som mest äro i behov av hjälp: att av oss fördelas efter bästa samvete.

Vi hava många som är i behov av hjälp t ex G Djurberg, KF Gelotte, KF Hodin m fl där hela familjen är sjuk och vilka sakna t o m mat för dagen, varför vi vädja till alla som på något sätt kunna avvara en slant, att hjälpa oss i vår strävan att lindra den nöd dessa människor oförvållat iråkat.

En särskild vädjan vilja vi ställa till den som ej förut leva under ekonomiskt betryck!

Även de minsta bidrag mottages lika tacksamt!”

Den dödliga epidemin är inte det enda som upptar Rickard Klang och Gunnar Andersson dessa dagar. Några månader efter att de hade författat sin bidragslista djupdyker ekonomin till ”den djupaste kris som Sverige och västvärlden upplevat i modern tid” som ekonomihistorikern Lennart Schön skulle skriva långt, långt senare. Botten ur och fritt fall. Från 1920 och två år framöver skulle exporten och investeringarna falla med 50 procent. Produktionen av varor och tjänster krympa med 35 procent.

Dessutom – vilket sporrade arbetsgivarna att kräva rejäla lönesänkningar – rasade den allmänna prisnivån med 35 procent, i exportindustrin ännu mer. Arbetslösheten exploderade. Med andra ord: spanska sjukan sammanföll med en efterkrigsdepression som tvingade fackföreningsrörelsen, milt uttryckt, till en svårbemästrad försvarsstrid.

I Sverige dog uppåt 40 000 personer av den halva miljon som hade smittats av spanska sjukan. I omvärlden räknades dödsoffren i en omfattning som motsvarar de bägge världskrigen tillsammans. Över 50 miljoner människor beräknas ha avlidit av spanska sjukan mellan 1918 och 1920.

Trots omfattningen av tragedin har spanska sjukan hamnat lite i skymundan i historieskrivningen.  Som om den omvälvande samtiden skymde farsotens härjningar: det tumultartade slutet av första världskriget då kejsardömen föll, revolutionerna, det demokratiska genombrottet i en rad länder. Och bakom hörnet lurade alltså seklets djupaste ekonomiska kris.

Vid sidan av alla döda, alla familjetragedier – vad blev följderna av den spanska sjukan? Tre nationalekonomer har undersökt de ekonomiska konsekvenserna av epidemin i Sverige. Resultat: fler fattighjon och därmed ökat tryck på fattigvården. För företagen sjönk vinsterna, kapitalavkastningen föll i de delar av landet där spanska sjukan härjade som värst. Däremot tycks inte inkomsterna ha påverkats; inkomstutvecklingen var ungefär likadan i landet oavsett hur spanska sjukan slog.

Hur många dog i Hofors? Hur gick insamlingen? Tyvärr berättar ingenting i Metallavdelningens annars så väldokumenterade arkiv något om omfattningen av vare sig sjukdomens härjningar eller resultatet av de frivilliga stödinsatserna. Rickard Klang, Gunnar Andersson och de andra i fackföreningen hade mycket annat att ta ställning till.

Snart skulle – det nyss undertecknade – järnbruksavtalet sägas upp och förhandlingar återigen tas upp, alltmedan exportpriser föll och spanska sjukan berövade många familjer sin försörjning. I december, i det avtalslösa tillståndet, valde disponenten på Hofors bruk att inte längre leverera ved till arbetarfamiljerna. Att få tillgång till ved ingick ju i det lokala avtalet och nu fanns ju inget avtal.

Den vintern blev lång och kall i Hofors.

Läs mer: DA Historia


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Coronakrisen

ABB-facken till attack mot Wallenberg och Gardell

Facken på ABB tycker att beslutet att dela ut 18 miljarder till aktieägarna när provocerande. De varnar styrelsen ”för att dra ner företagets varumärke i smutsen genom att agera oetiskt.”

Stor rädsla för corona i skuggsamhället

PerspektivArbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Företag som säger upp personal har rätt att få statligt stöd enligt reglerna om korttidspermittering. Något som upprör IF Metall. ”Själva poängen är att företagen inte ska behöva säga upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Höjda utdelningar – trots krisen

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu minns den bistra krisvåren 2009 då aktieutdelningarna frös inne. I dag slirar börsföretagen på hur det blir.

Facket på Scania vill ha korttidsavtal på plats innan helgen

Ingen lösning om korttidsarbete på plats ännu, när Scania meddelar att de stänger ner i Sverige. ”Allt händer så fort och vi har inte alla svar”, säger IF Metall-klubbens ordförande i Södertälje, Michael Lyngsie.

”Okej med korttidsarbete, bara lönetappet inte blir för stort”

EnkätMånga företag har infört korttidsarbete på grund av coronakrisen. DA frågade fyra industriarbetare: Är du beredd att gå ner i tid och inkomst för att säkra jobbet? 

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet. 

Korttidsavtal klart på Scania

IF Metalls medlemmar skickas hem från jobbet mellan 25 mars och 13 april, samtidigt som lönerna minskas med 7,5 procent.

Industrin jobbar för att få fram material till vården

”Vi jobbar dygnet runt”, säger Kristina Bengtsson på ACE Protection, som gör andningsskydd.

Inför coronan är vi alla lika – men industriarbetare kan inte jobba hemifrån

PerspektivDA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp reflekterar över coronasmittan, och listar tre viktiga punkter om din arbetsmiljö i dessa tider.

IF Metall tecknar flera avtal om korttidsarbete

IF Metall har anpassat flera avtal för att regeringens nya förslag om korttidsarbete ska kunna tecknas. Och fler branscher ges nu möjlighet till korttidsarbete.

AB Volvo stänger fabriken i Tuve

Volvo Lastvagnar stänger fabriken i Tuve i Göteborg på måndag och 15 dagar framåt.

Corona – vilka regler gäller vid arbete och sjukdom?

DA reder utEn rad nya regler ska minska smittspridningen och göra det enklare att stanna hemma vid misstänkt sjukdom. Här har vi samlat de viktigaste förändringarna.

Hur har du det? Ge oss en bild!

EfterlysningNu i coronatider får vi på DA hitta andra arbetssätt, och vi behöver DIN hjälp! Berätta hur ni har det på ditt jobb − och skicka gärna ett foto.

Inkomsten kan bli lägre – men inte lönen

DA reder utKris i företaget men du får ändå behålla anställningen. Så här fungerar den nya korttidspermitteringen.

Från permittering till korttidsarbete

TidslinjeDet här med statligt stöd, minskad arbetstid och skyddad inkomst vid kriser är inget nytt. Häng med på resan från permittering till korttidsarbete.

IF Metall-kongressen kan bli digital

Det blir ingen IF Metall-kongress i maj – i alla fall inte i vanlig form. Exakt hur man ska göra ska förbundsstyrelsen besluta i veckan.

Ingen fara – toapapperet görs som vanligt

HAMSTRINGLåt dig inte stressas av pappersbristen i butikerna. Produktionen på bruken rullar på som vanligt.

Korttidspermittering – det här gäller

DA REDER UTÄr din arbetsplats i kris? DA reder ut vad som gäller för alla jobbar på ett företag som har kollektivavtal med IF Metall

4

Skulderna plågar företagen

PerspektivI corona-krisen är det inte bara vikande efterfrågan och brustna leverantörskedjor som plågar företagen. Deras egna skulder riskerar att förvärra läget, skriver DA:s reporter Harald Gatu.

Ferbe utsedd till Coronasamordnare

”Partssystemet vi har i Sverige är en enorm styrka i sådana här lägen. Vi är vana vid att lösa svårigheter tillsammans”, säger den tidigare IF Metall-ordföranden Anders Ferbe.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

VUXENUTBILDNINGSlipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Foto: David Lundmark

Ett småskaligt hantverk

ÖgonblicketKlockan är 09.47 på Karlskrona lampfabrik.

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Ludovic Marin, AP

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

DA reder utEU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

IF Metalls kongress skjuts fram

IF Metall skjuter upp sin kongress till sent i höst, beslutade förbundsstyrelsen på onsdagen.

Avtal 2020

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Kollektivavtalets dagGideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.