Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Digitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt”

Peter Larsson om att grundläggande kunskaper kommer att behövas även i framtiden.

Gunnar Andersson med sin reservoarpenna.

I dag corona – då spanska sjukan

Klicka för större bild. Foto: Harald Gatu.

Historia I dag är det coronaviruset som spökar i avtalsrörelsen – för hundra år sedan var det spanska sjukan. Den gången dog uppåt 40 000 svenskar i farsoten som runtom i världen sägs ha kostat ungefär lika många liv som de bägge världskrigen. Spanska sjukan sammanföll med en tid då motsättningarna mellan arbetsgivare och fackföreningsrörelse var som hårdast i svensk industri.

Platsen är expeditionen på Folkets hus i Hofors en måndag i april 1920. Vid skrivbordet sitter två män vid ett tomt block. De våndas över hur de ska formulera sig i den svåra stunden. Spanska sjukan härjar. Många har insjuknat och antalet döda växer.

I snart två år har epidemin härjat. Den har slagit ojämnt i landet. Mellersta och södra Norrland är värst utsatta, dödsoffren finns främst i bland dem som är mellan 20 och 40 år. På regementen och arbetsplatser sprids den livsfarliga influensan. Hofors bruk är inget undantag.

För de som drabbas är inte det sociala skyddsnätet mycket att räkna med. När familjeförsörjare rycks bort hänvisas de efterlevande till fattigvården.

De bägge männen som denna vårdag har satt sig ner på Folkets hus i Hofors, Paviljongen som den heter i folkmun, är väl medvetna om allvaret. De känner namnen på de döda, dagligen möter de tomheten i de efterlevnades blickar. Under åren har de bägge männen i otaliga ideologiska diskussioner talat drömmande om en välfärdsstat. I denna stund känns den mer avlägsen än någonsin. I fattig-Sverige är de utsatta utlämnade till allmänhetens välvilja, till frivilliga bidrag, till insamlingar.

De bägge männen heter Rickard Klang och Gunnar Andersson, ordförande respektive kassör i Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169 Hofors, en växande avdelning med 340 medlemmar. En livaktig sammanslutning med gott självförtroende. Och med en uttalad strävan att ställa upp för varandra. Om var och en av i Hofors skänkte en slant till spanska sjukans offer vore det en ynnest.

Solidaritet kostar. Bakom sig har järnbruksarbetarna på Hofors bruk en tid av svåra vedermödor. I fem veckor och tre dagar hade arbetsgivarna stängt dem ute, lockoutat dem, utan lön. Såsom de gjort i industrin runtom i landet. Skälet var att arbetsgivarna inte ville kompensera arbetarna för arbetstidsförkortningen. Om nu arbetstiden ska kapas till åtta timmar om dagen så är det inte mer än rimligt att även lönerna sänks, argumenterar arbetsgivarna.

Uppställningen under vad som kom att kallas ”den stora kompensationskonflikten” hade imponerat på Klang och Andersson. Sammanhållningen kunde ingen klaga på. Stödet från omgivningen var påtagligt; bageriföreningen bjöd på kaffe och den kooperativa handelsföreningen Central levererade över hundra kilo bröd under de fem konfliktveckorna. Utgången kunde de heller inte klaga på. När de gjorde upp med disponent Davidsson fick tidlönarna full lönekompensation för arbetstidsförkortningen, ackordsarbetarna näst intill full gottgörelse.

Kunde solidariteten väckas till liv igen, nu bara några månader efter den långa avtalsstriden? Gunnar Andersson fattade reservoarpennan och skrev med sin omvittnat vackra handstil: Bidragslista. Så fortsatte han:

”Bidragslista till förmån för de familjer som genom ’spanska sjukans’ förfärliga härjning äro i behov av hjälp. Då det – för oss – står fullkomligt klart att vi ej kunna för varje särskilt fall, vända oss till allmänheten med bön om hjälp i eländet, ha vi beslutat skriva ut denna lista till förmån för dem som mest äro i behov av hjälp: att av oss fördelas efter bästa samvete.

Vi hava många som är i behov av hjälp t ex G Djurberg, KF Gelotte, KF Hodin m fl där hela familjen är sjuk och vilka sakna t o m mat för dagen, varför vi vädja till alla som på något sätt kunna avvara en slant, att hjälpa oss i vår strävan att lindra den nöd dessa människor oförvållat iråkat.

En särskild vädjan vilja vi ställa till den som ej förut leva under ekonomiskt betryck!

Även de minsta bidrag mottages lika tacksamt!”

Den dödliga epidemin är inte det enda som upptar Rickard Klang och Gunnar Andersson dessa dagar. Några månader efter att de hade författat sin bidragslista djupdyker ekonomin till ”den djupaste kris som Sverige och västvärlden upplevat i modern tid” som ekonomihistorikern Lennart Schön skulle skriva långt, långt senare. Botten ur och fritt fall. Från 1920 och två år framöver skulle exporten och investeringarna falla med 50 procent. Produktionen av varor och tjänster krympa med 35 procent.

Dessutom – vilket sporrade arbetsgivarna att kräva rejäla lönesänkningar – rasade den allmänna prisnivån med 35 procent, i exportindustrin ännu mer. Arbetslösheten exploderade. Med andra ord: spanska sjukan sammanföll med en efterkrigsdepression som tvingade fackföreningsrörelsen, milt uttryckt, till en svårbemästrad försvarsstrid.

I Sverige dog uppåt 40 000 personer av den halva miljon som hade smittats av spanska sjukan. I omvärlden räknades dödsoffren i en omfattning som motsvarar de bägge världskrigen tillsammans. Över 50 miljoner människor beräknas ha avlidit av spanska sjukan mellan 1918 och 1920.

Trots omfattningen av tragedin har spanska sjukan hamnat lite i skymundan i historieskrivningen.  Som om den omvälvande samtiden skymde farsotens härjningar: det tumultartade slutet av första världskriget då kejsardömen föll, revolutionerna, det demokratiska genombrottet i en rad länder. Och bakom hörnet lurade alltså seklets djupaste ekonomiska kris.

Vid sidan av alla döda, alla familjetragedier – vad blev följderna av den spanska sjukan? Tre nationalekonomer har undersökt de ekonomiska konsekvenserna av epidemin i Sverige. Resultat: fler fattighjon och därmed ökat tryck på fattigvården. För företagen sjönk vinsterna, kapitalavkastningen föll i de delar av landet där spanska sjukan härjade som värst. Däremot tycks inte inkomsterna ha påverkats; inkomstutvecklingen var ungefär likadan i landet oavsett hur spanska sjukan slog.

Hur många dog i Hofors? Hur gick insamlingen? Tyvärr berättar ingenting i Metallavdelningens annars så väldokumenterade arkiv något om omfattningen av vare sig sjukdomens härjningar eller resultatet av de frivilliga stödinsatserna. Rickard Klang, Gunnar Andersson och de andra i fackföreningen hade mycket annat att ta ställning till.

Snart skulle – det nyss undertecknade – järnbruksavtalet sägas upp och förhandlingar återigen tas upp, alltmedan exportpriser föll och spanska sjukan berövade många familjer sin försörjning. I december, i det avtalslösa tillståndet, valde disponenten på Hofors bruk att inte längre leverera ved till arbetarfamiljerna. Att få tillgång till ved ingick ju i det lokala avtalet och nu fanns ju inget avtal.

Den vintern blev lång och kall i Hofors.

Läs mer: DA Historia


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Så ser ditt anställningsskydd ut

DA REDER UTSå ser anställningstryggheten ut i dag för visstidare, för inhyrda – och för den som chefen tycker är besvärlig. Här är förändringarna som politiker, fack och arbetsgivare vill se.

”Det går alltid att hitta lösningar”

Coronakrisen krånglar till förhandlingarna – men kan också göra det lättare att komma överens, tror Erland Olauson som fått parternas uppdrag att titta på nya regler.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Krisstöd

”Klokt och moget av Volvo”

AB Volvo drar tillbaka aktieutdelningen. Ett moget och klokt beslut av ägarna, tycker facket.

3

SKF-facket befarar varsel

SKF delar hellre ut pengar till aktieägarna än att söka statligt stöd till permitteringar. Nu väntar varsel om uppsägningar, befarar facket.

1

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.

1

”Jag har fått lära mig att ha tålamod”

Martin Gunnarsson är smålänningen som vill pröva nya sätt att värva medlemmar till IF Metall, och som med åren lärt sig att lugna ner sig lite.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DebattJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Nödår, strejker, slit – och äventyr

ArbetarhistoriaHur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

Efter coronan

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Passa på att utbilda de anställda”

Korttidspermitterade bör få utbildning. Bättre det än att folk går hemma och bygger altaner, säger förre Metallordföranden Göran Johnsson.

”Krisen kräver en framtids­grupp”

Industriledaren Carl Bennet tycker det är dags för näringslivet att överge kortsiktighet och utflyttning av produktion.

2

Efter coronan: fler robotar och mera närproducerat

PERSPEKTIVBortom coronan skymtar en återuppväckt industri med fler robotar och ökad automation. Kanske till och med de första stegen mot en ny och mindre riskfylld globalisering.

1

Gravid? Risk att du förlorar pengar

Väntar du barn och har ett riskfyllt jobb? Då kan du bli förbjuden att jobba – och förlora inkomst. Det hände Sandra Ekholm i Oxelösund.

Coronakrisen

”Det får inte bli en falsk trygghet”

Världsdagen för arbetsmiljöVad händer om du jobbar på ett USA-ägt företag som kräver munskydd för alla, åtta timmar om dagen? I Kristianstad fick skyddsombudet Susanne Alekova handskas med det.

Jesper Johansson är tjugosex år och har varit huvudskyddsombud i mer än två år. Foto: Åke Ericson

Sätter stopp för smittan

Nya risker.Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Svensk fordonsindustri startar upp sin produktion i mindre skala. På Volvo powertrain i Köping har montörer som varit permitterade i fyra veckor börjat komma tillbaka till jobbet.

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

ArbetsmiljöBajamajor till entreprenörerna. Dygnet-runt-arbete för att minska smittan. Zinkgruvan har reparationsstopp – mitt i coronatider. Hundra man extra befinner sig innanför grindarna.

Coronakrisen – dag för dag

TidslinjeAllt hände så fort. Här kan du följa utvecklingen när det nya coronaviruset spreds över världen. Vilka konsekvenser det fick, och fortfarande får, med ett särskilt fokus på svensk industri.

Tillbaka på Scania efter fyra veckor

I dag kommer en stor del av Scanias permitterade personal tillbaka till jobbet. Luigi Garrapa är en av dem, och han har dubbla känslor. DA mötte honom redan när fabriksportarna slog igen den 24 mars.

Sekab ställer om till handsprit

OMSTÄLLNINGDomsjö fabriker skänkte 65 000 liter etanol till grann­fabriken Sekab, som snabbt ställde om till att producera handsprit och desinfektionsmedel. Och fler fabriker har ställt om sin verksamhet.

Avtal på plats för korttidsarbete för bemanningsanställda

Nu kan även bemanningsanställda få stöd vid korttidsarbete. IF Metall och övriga facken inom LO har kommit överens med motparten om ett centralt avtal.

1

Bemannings­anställda: Önskar vi hade samma villkor

Bemanningsanställda rök först när Volvo stängde. När produktionen drar igång igen står de sist i kön för att få tillbaka jobben. Än så länge är Joel Gustafsson och Mikael Olsson utan arbete.

1

Permitterade snart åter till jobbet på Scania

Under nästa vecka startar Scania upp produktionen i Europa i mindre skala. ”De flesta som permitterats i Sverige kommer tillbaka till jobbet”, säger Michael Lyngsie, IF Metalls klubbordförande på Scania i Södertälje.

Regionala skyddsombud

Ingen utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud

TillträdesrättRegeringens förslag om att ge regionala skyddsombud rätt att komma in på arbetsplatser där facket inte har några medlemmar kommer att röstas ner. Flera partier går i dag samman för att stoppa förslaget.

1

”Det är de små arbetsplatserna som behöver oss”

Regionala skyddsombud är oroliga över utvecklingen. Vad blir steg två, frågar de sig. Och kommer Arbetsmiljösverige monteras ner ytterligare?

IF Metall håller kongress i Västerås

300 kongressombud får förbereda sig för att åka till Västerås i höst. Nu är det klart att IF Metalls kongress blir på Aros Congress Center den 23–27 november i år.

Vi ska klara krisen – tillsammans

KRÖNIKANu kraftsamlar vi alla våra resurser och gör allt vi kan för att minska oron och öka tryggheten. Just nu gäller det att rädda jobb och se till att industriarbetare som trots allt blir arbetslösa kan försörja sig, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson

Litterär pandemi för karantänsoffan

DA GILLARI tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.