Industriarbetarnas tidning

Klä dig för ett friskare jordklot

30 mars, 2020

Skrivet av

Smart mode. Våra svällande garderober är en värre klimatbov än flyget. Aldrig förr har vi köpt så mycket – och slängt så mycket – kläder. Men du kan kombinera mode och klimat.

Så fixar du en hållbar garderob

  • Handla begagnade kläder, utbudet är enormt.
  • Laga dina favoritplagg och bli händigare på köpet.
  • Byt kläder med dina vänner.
  • Hyr kläder, särskilt festkläder.
  • Tvätta mer sällan och tvätta fulla maskiner, då håller kläderna längre.
  • Lufta ullmaterial i stället för att tvätta.
  • Hängtorka dina kläder i stället för att använda torktumlare.

4,2 miljoner ton…

…klimatutsläpp (koldioxidekvivalenter) blev resultatet av den svenska textilkonsumtionen 2017. Våra flygresor släppte ut mer – 10 miljoner ton.

Svenskar flyger fem gånger mer än snittet i världen. Globalt släpper dock klädindustrin ut mer än flyget.

Källa: Naturvårdsverket

10 procent…

…av världens utsläpp av växthusgaser står klädindustrin för. Kemikalier och hög vattenförbrukning är andra exempel på miljöproblem.

Tillverkning av ett par jeans kräver mellan 10 000 och 30 000 liter vatten.

Källa: FN

Globalt är klädindustrin en värre utsläppare än flygindustrin. Våra överfulla garderober borde tynga samvetet, precis som semesterresan.

Trots det har flygskam, men inte klädskam, etablerat sig som begrepp.

Men vi vill väl. Tre av fyra svenskar vill handla mer hållbara kläder, visar en undersökning från Naturvårdsverket. Problemet är att när vi står där i provhytten – visar samma undersökning – tar faktorer som pris, passform och utseende över.

Sedan år 2000 har klädproduktionen i världen fördubblats. Vi svenskar köper nästan 14 kilo nya kläder varje år per person. Samtidigt slänger vi åtta kilo rakt ner i sopkorgen varje år.

Sammanlagt står klädindustrin för runt 10 procent av världens samlade utsläpp av växthusgaser, enligt FN.

De största klimatutsläppen sker vid vävning och färgning av textilierna, vilket förbrukar stora mängder el från kolkraft.

Undvik att köpa nytt

När du köper ett nytt plagg har redan 93 procent av klimatutsläppen skett (endast 7 procent tillkommer vid tvätt och tork). Att undvika nyinköp är det absolut klimatvänligaste du kan göra. Om du använder de kläder du redan har dubbelt så länge som nu (alltså lika länge som vi gjorde år 2000) så minskar utsläppen med nästan hälften.

Strunta i bomull

Bomullsodlingar kräver enorma mängder vatten och bekämpningsmedel. Eftersom bomull produceras i länder med vattenbrist är det ett stort problem. Alla andra fibrer är enligt forskare bättre för miljön än konventionell bomull – även om de flesta dras med miljöproblem.

Här listar vi de bästa alternativen:

  • Lin och hampa
    Två naturfibrer som kräver betydligt mindre vatten och mindre eller inga bekämpningsmedel.
  • Viskos
    Tillverkas av cellulosa från trä, bland annat specialcellulosa från Domsjö fabriker i Örnsköldsvik och Södra Cell i Mörrum. Om produktionen sköts korrekt har viskos potential att vara miljövänlig, men cellulosan behandlas med stora mängder kemikalier och många fabriker i Asien har stora utsläpp. Leta efter miljömärkt viskos.
  • Lyocell
    Liknar viskos men är miljövänligare eftersom man i tillverkningen återanvänder kemikalierna i ett närmast slutet system och håller hög kvalitet. Säljs ibland under varumärket Tencel.

Kolla efter miljömärkningar

Ekologisk eller miljömärkt bomull innebär bara att det funnits krav när bomullsgrödan odlats, inte att vävningen eller färgningen gjorts hållbar.

Det finns några märkningar som täcker hela livscykeln:

Svanen 
Nordisk miljömärkning.

Bra miljöval 
Naturskyddsföreningens miljömärkning.

Global Organic Textile Standard (GOTS) 
Ställer även krav på arbetsförhållanden i fabrikerna.

EU Ecolabel
EU:s officiella miljömärkning.

Källa: Naturskyddsföreningen

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Vad gör jag med korken till mjölken?

Vad gör jag med korken till mjölken?

Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Svensk ståltillverkning står för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Så här ser den nya tekniken ut.

Res miljösmart i sommar

Res miljösmart i sommar

Dags att ta tag i sommarens semesterplaner. Att flyg är sämst för klimatet vet vi. Men hur mycket sämre är det? Och vilka färdsätt är bäst?

Kan vi betala för en friskare jord?

Kan vi betala för en friskare jord?

Är klimatkompensation bara ett sätt att döva ens dåliga samvete, eller gör det skillnad? Så här fungerar det.

Bli stark av bönor

Bli stark av bönor

Dina muskler behöver varken proteinpulver eller extra kött för att växa. Och både hälsa och ekonomi mår bra av proteiner från växtriket ibland. Samtidigt gör du en riktigt stor insats för klimatet.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Arbete pågår – då stoppas saneringen

Arbete pågår – då stoppas saneringen

De anställda på Ovako i östgötska Boxholm jobbar på giftig mark. En undersökning har varnat för risker med förorenat damm, men företaget gör en annan bedömning.

Enklare återvinning kan hota jobben

Enklare återvinning kan hota jobben

Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

Papper ett alternativ till den farliga plasten

Larmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Swedpaper rider på klimatvågen

Swedpaper rider på klimatvågen

Suget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.