Industriarbetarnas tidning

Klä dig för ett friskare jordklot

30 mars, 2020

Skrivet av

Smart mode. Våra svällande garderober är en värre klimatbov än flyget. Aldrig förr har vi köpt så mycket – och slängt så mycket – kläder. Men du kan kombinera mode och klimat.

Så fixar du en hållbar garderob

  • Handla begagnade kläder, utbudet är enormt.
  • Laga dina favoritplagg och bli händigare på köpet.
  • Byt kläder med dina vänner.
  • Hyr kläder, särskilt festkläder.
  • Tvätta mer sällan och tvätta fulla maskiner, då håller kläderna längre.
  • Lufta ullmaterial i stället för att tvätta.
  • Hängtorka dina kläder i stället för att använda torktumlare.

4,2 miljoner ton…

…klimatutsläpp (koldioxidekvivalenter) blev resultatet av den svenska textilkonsumtionen 2017. Våra flygresor släppte ut mer – 10 miljoner ton.

Svenskar flyger fem gånger mer än snittet i världen. Globalt släpper dock klädindustrin ut mer än flyget.

Källa: Naturvårdsverket

10 procent…

…av världens utsläpp av växthusgaser står klädindustrin för. Kemikalier och hög vattenförbrukning är andra exempel på miljöproblem.

Tillverkning av ett par jeans kräver mellan 10 000 och 30 000 liter vatten.

Källa: FN

Globalt är klädindustrin en värre utsläppare än flygindustrin. Våra överfulla garderober borde tynga samvetet, precis som semesterresan.

Trots det har flygskam, men inte klädskam, etablerat sig som begrepp.

Men vi vill väl. Tre av fyra svenskar vill handla mer hållbara kläder, visar en undersökning från Naturvårdsverket. Problemet är att när vi står där i provhytten – visar samma undersökning – tar faktorer som pris, passform och utseende över.

Sedan år 2000 har klädproduktionen i världen fördubblats. Vi svenskar köper nästan 14 kilo nya kläder varje år per person. Samtidigt slänger vi åtta kilo rakt ner i sopkorgen varje år.

Sammanlagt står klädindustrin för runt 10 procent av världens samlade utsläpp av växthusgaser, enligt FN.

De största klimatutsläppen sker vid vävning och färgning av textilierna, vilket förbrukar stora mängder el från kolkraft.

Undvik att köpa nytt

När du köper ett nytt plagg har redan 93 procent av klimatutsläppen skett (endast 7 procent tillkommer vid tvätt och tork). Att undvika nyinköp är det absolut klimatvänligaste du kan göra. Om du använder de kläder du redan har dubbelt så länge som nu (alltså lika länge som vi gjorde år 2000) så minskar utsläppen med nästan hälften.

Strunta i bomull

Bomullsodlingar kräver enorma mängder vatten och bekämpningsmedel. Eftersom bomull produceras i länder med vattenbrist är det ett stort problem. Alla andra fibrer är enligt forskare bättre för miljön än konventionell bomull – även om de flesta dras med miljöproblem.

Här listar vi de bästa alternativen:

  • Lin och hampa
    Två naturfibrer som kräver betydligt mindre vatten och mindre eller inga bekämpningsmedel.
  • Viskos
    Tillverkas av cellulosa från trä, bland annat specialcellulosa från Domsjö fabriker i Örnsköldsvik och Södra Cell i Mörrum. Om produktionen sköts korrekt har viskos potential att vara miljövänlig, men cellulosan behandlas med stora mängder kemikalier och många fabriker i Asien har stora utsläpp. Leta efter miljömärkt viskos.
  • Lyocell
    Liknar viskos men är miljövänligare eftersom man i tillverkningen återanvänder kemikalierna i ett närmast slutet system och håller hög kvalitet. Säljs ibland under varumärket Tencel.

Kolla efter miljömärkningar

Ekologisk eller miljömärkt bomull innebär bara att det funnits krav när bomullsgrödan odlats, inte att vävningen eller färgningen gjorts hållbar.

Det finns några märkningar som täcker hela livscykeln:

Svanen 
Nordisk miljömärkning.

Bra miljöval 
Naturskyddsföreningens miljömärkning.

Global Organic Textile Standard (GOTS) 
Ställer även krav på arbetsförhållanden i fabrikerna.

EU Ecolabel
EU:s officiella miljömärkning.

Källa: Naturskyddsföreningen

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Vad gör jag med korken till mjölken?

Vad gör jag med korken till mjölken?

Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Svensk ståltillverkning står för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Så här ser den nya tekniken ut.

Res miljösmart i sommar

Res miljösmart i sommar

Dags att ta tag i sommarens semesterplaner. Att flyg är sämst för klimatet vet vi. Men hur mycket sämre är det? Och vilka färdsätt är bäst?

Kan vi betala för en friskare jord?

Kan vi betala för en friskare jord?

Är klimatkompensation bara ett sätt att döva ens dåliga samvete, eller gör det skillnad? Så här fungerar det.

Bli stark av bönor

Bli stark av bönor

Dina muskler behöver varken proteinpulver eller extra kött för att växa. Och både hälsa och ekonomi mår bra av proteiner från växtriket ibland. Samtidigt gör du en riktigt stor insats för klimatet.

”Facken måste bli bättre kravställare”

”Facken måste bli bättre kravställare”

En rättvis omställning – just transition – är avgörande för en lyckad klimatomställning enligt världens fackförbund. ”Nu måste vi jobba för att bli mer konkreta i våra krav”, tror IF Metalls Ellika Berglund Aas.

Så funkar handeln med växthusgaser

Så funkar handeln med växthusgaser

Handelssystemet med utsläppsrätter ska främja klimatsmart produktion. Nu skärper EU kraven – och priset rusar i höjden. 

I-ordet inte längre tabu

I-ordet inte längre tabu

PERSPEKTIV Industripolitiken är tillbaka. Men inte den gamla som försökte hålla skakiga företag under armarna. Utan en ny som handlar om grön och digital omställning. Och om din kompetensutveckling. Länge, länge var i-ordet bannlyst från den politiska debatten. Ett pestsmittat ord fördrivet ur den ekonomisk-politiska vokabulären. I dag är det annorlunda. Nu är inte i-ordet […]

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Industrin vill ha mer timmer, så skogen måste växa snabbare. Nära hundra års arbete ligger bakom de nya superplantorna.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

DA granskar skuggsamhället i en smutsig bransch

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder. Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo blev rikskänd för att ha städat svart hos statsminister Magdalena Andersson. Här är hennes ord från tiden i Migrationsverkets förvar.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Shakzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Shakzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Städarnas berättelser: Shakhzoda, Uzbekistan. ”Arbetsgivaren tvingade mig att jobba trots att jag var sjukskriven. Jag fick städa med vänsterarmen.”

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Städarnas berättelser: Aziza, Uzbekistan. ”Jag blev inte behandlad som en människa.”

Rebecca terroriserades av chefen

Rebecca terroriserades av chefen

Städarnas berättelser: Rebecca, Venezuela. ”’Jag sparkar skiten ur dig och skickar dig till helvetet’, sa min chef om vi protesterade.”

Städ­branschen Sverige: Vi uppskattar Magdalena Anderssons fadäs

Städ­branschen Sverige: Vi uppskattar Magdalena Anderssons fadäs

För att stoppa bolag som inte gör rätt för sig måste upphandlare bli bättre på att upptäcka fifflet, anser Städbranschen Sveriges ordförande Matthias Lindholm.

Tio råd till upphandlare för att ta ansvar

Tio råd till upphandlare för att ta ansvar

Svartarbete i offentlig verksamhet är vanligt. Med hjälp av den här checklistan kan upphandlare få bättre koll.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.