Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Det är inte en Märta Måås-matta om den inte tolkats på rätt sätt. I 50 år har Monica Nilsson fört kunskapen vidare. Matilda Fransson kan bli hennes sista lärling. Foto: Fredrik Swartling
På Märta Måås-Fjetterström arbetar väverskorna med flera tekniker; traditionella rölakansmattor, knutna flossamattor och gobeläng-mattor. Foto: Fredrik Swartling
I 50 år har Monica Nilssons händer blivit hårda när de vant rört sig mellan lintråd och garn. Foto: Fredrik Swartling
Foto: Fredrik Swartling
Lintrådarna är mattans ryggrad. Foto: Fredrik Swartling
Över 1000 nyanser av garn finns i verkstaden i Båstad där Märta Måås mattorna vävs. Foto: Fredrik Swartling
I källarens verkstad färgar Susanna Lundh Edling garnet. Foto: Fredrik Swartling
I verkstaden vävs cirka 20 mattor per år av 14 väverskor. De säljs från 25 000 till cirka 200 000 kronor per kvadratmeter. Foto: Fredrik Swartling
När Måås avled ville syskonen sälja verksamheten och skisserna. Men möbelarkitekten tillika vännen Carl Malmsten satte stopp och tillsammans med kung Gustav V startade de aktiebolaget MMF AB. Sedan 1944 har företaget varit hovleverantör. Foto: Fredrik Swartling

Ärvd kunskap ger slitstark gemenskap

Märta Måås-Fjetterströms väveri

Foto: Fredrik Swartling

Ett sekel av mattor Hos textilföretaget Märta Måås-
Fjetterströms verkstad i Båstad går kunskapen aldrig
ut genom dörren. Receptet? Väverskorna har suttit sida
vid sida i hundra år.

Märta Måås-Fjetterström

 Textilkonstnär som levde 1873–1941. Hennes mattor inspirerades av naturen.

1919 startade hon ett väveri i Båstad. När hon avled ville syskonen sälja verksamheten och skisserna. Men möbelarkitekten tillika vännen Carl Malmsten satte stopp och tillsammans med kung Gustav V startade de aktiebolaget MMF AB.  Sedan 1944 har företaget varit hovleverantör.

 I år firar företaget hundra år. Det firas med en utställning i rikssalen på Kungliga slottet i Stockholm mellan oktober och april.

Den dyraste Märta Måås-mattan hittills har sålts för cirka två miljoner kronor.

 Kuriosa: Regissören Steven Spielberg har en Märta Måås-matta på golvet.

Teknik

Traditionella rölakansmattor, en nordisk teknik som härstammar från vikingatiden, knutna flossamattor och även gobelängmattor.

Monica Nilsson och Matilda Fransson sitter tillsammans vid den breda vävstolen. Mellan dem är det en meter och 40 år.

I verkstaden i Båstad tolkas uppåt hundra år gamla skisser av textilkonstnären Märta Måås-Fjetterström och fram vävs exklusiva mattor som säljs för hundratusentals kronor. Men det är inte en Märta Måås-matta om den inte tolkats och vävts på samma sätt som hon själv gjorde.

Därför har man hittat ett sätt att bevara kunskapen.

– Jag kan ju inte fråga Märta Måås hur hon vill att mattan ska vävas, men Monica vet det. Hon har lärt av dem som blivit upplärda av Måås, säger Matilda Fransson, som arbetat i väveriet i drygt ett år.

Efter 50 år har huden blivit hård på Monica Nilssons händer när de vant rör sig mellan lintrådar och garn i verkstaden. Hon har tappat räkningen över hur många mattor hon gjort och hur många väverskor hon har handlett.

– Jag försöker lära ut hur Märta Måås ville bli tolkad i färgskalor och mönster. Väva är mer tekniskt än man tror, det finns knep som gått i arv i generationer. Det viktigaste är att de nya väverskorna kan grunden och tankesättet. Jag lär mig också av de yngre, man får jämka och diskutera sig fram, säger hon.

Nere i källaren växer en matta av konstnären Jockum Nordström fram. Den kommer att ta 14 månader att väva. Margareta Westdahl och Elsa Mörk har arbetat med den sedan start.

– Man jobbar nära varandra dag ut och dag in. Då blir man sammansvetsade vilket också leder till bra stämning på arbetsplatsen, säger Margareta Westdahl.

I verkstaden tillverkas cirka 20 mattor per år av 14 väverskor. De säljs från 25 000 kronor till cirka 200 000 kronor per kvadratmeter. Beställarna kommer från hela världen – privatpersoner, samlare och företag.

När finanskrisen 2008 satte företagets ekonomi i gungning, beslutade ledningen att behålla alla anställda väverskor, trots att det inte fanns jobb. Det ledde till att företaget drog på sig skulder.

– Vi ville inte släppa kompetensen, gör man det kan man inte uppnå samma kvalitet. Nu har vi lyckats komma i kapp ekonomiskt, utan att förlora kunskapen, lagom till vårt 100-årsjubileum, säger vd Angelica Persson.

Inne i vävsalen letar sig solen in mellan lintrådar och 1 000 nyanser av garn. Monica Nilsson stryker med händerna över den gröna väven. Det kan vara den sista matta som hon knyter efter 50 år i verkstaden.

– Färgerna och gemenskapen kommer jag att sakna mest. Men jag känner mig trygg med att jag fört vidare kunskapen till nästa generation.

Märta Måås-Fjetterströms väveri

Foto: Fredrik Swartling

Så bevarar vi kunskapen

Vd:n Angelica Perssons tre tips för att bevara gammal kunskap inom företaget.

Dokumentera

Vi har en kunskapspärm som vi kallar för kunskapsbanken.
I den kan alla föra in knep och tekniska lösningar som man har lärt sig eller som man kommer på under arbetets gång.

Nya influenser

Grunden är viktig, men man ska inte vara rädd för nya influen-
ser. 2002 fick vi in mer energi i huset när vi började med projektet Årets textila konstverk. Vårt konstnärliga råd valde ut en konstnär som vi bjöd in att göra en skiss som vi tolkade i vävstolen. Sammanlagt har det blivit 12 verk under 14 år. Det har varit konstnärer som Marie-Louise Ekman och Olafur Eliasson.

Gemensam fikarast

Eftersom vi sitter 17 anställda i en vävverkstad med fem våningar är de gemensamma rasterna viktiga. Förutom dagshändelser byter vi erfarenheter om material, tekniker och historier om vad som hänt i företaget sedan starten för 100 år sedan och förstås senaste nytt om kommande beställningar.

Läs mer:


je@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.