Industriarbetarnas tidning

Ärvd kunskap ger slitstark gemenskap

18 februari, 2019

Skrivet av

Märta Måås-Fjetterströms väveri
Foto: Fredrik Swartling

Ett sekel av mattor Hos textilföretaget Märta Måås-
Fjetterströms verkstad i Båstad går kunskapen aldrig
ut genom dörren. Receptet? Väverskorna har suttit sida
vid sida i hundra år.

Märta Måås-Fjetterström

 Textilkonstnär som levde 1873–1941. Hennes mattor inspirerades av naturen.

1919 startade hon ett väveri i Båstad. När hon avled ville syskonen sälja verksamheten och skisserna. Men möbelarkitekten tillika vännen Carl Malmsten satte stopp och tillsammans med kung Gustav V startade de aktiebolaget MMF AB.  Sedan 1944 har företaget varit hovleverantör.

 I år firar företaget hundra år. Det firas med en utställning i rikssalen på Kungliga slottet i Stockholm mellan oktober och april.

Den dyraste Märta Måås-mattan hittills har sålts för cirka två miljoner kronor.

 Kuriosa: Regissören Steven Spielberg har en Märta Måås-matta på golvet.

Teknik

Traditionella rölakansmattor, en nordisk teknik som härstammar från vikingatiden, knutna flossamattor och även gobelängmattor.

Monica Nilsson och Matilda Fransson sitter tillsammans vid den breda vävstolen. Mellan dem är det en meter och 40 år.

I verkstaden i Båstad tolkas uppåt hundra år gamla skisser av textilkonstnären Märta Måås-Fjetterström och fram vävs exklusiva mattor som säljs för hundratusentals kronor. Men det är inte en Märta Måås-matta om den inte tolkats och vävts på samma sätt som hon själv gjorde.

Därför har man hittat ett sätt att bevara kunskapen.

– Jag kan ju inte fråga Märta Måås hur hon vill att mattan ska vävas, men Monica vet det. Hon har lärt av dem som blivit upplärda av Måås, säger Matilda Fransson, som arbetat i väveriet i drygt ett år.

Efter 50 år har huden blivit hård på Monica Nilssons händer när de vant rör sig mellan lintrådar och garn i verkstaden. Hon har tappat räkningen över hur många mattor hon gjort och hur många väverskor hon har handlett.

– Jag försöker lära ut hur Märta Måås ville bli tolkad i färgskalor och mönster. Väva är mer tekniskt än man tror, det finns knep som gått i arv i generationer. Det viktigaste är att de nya väverskorna kan grunden och tankesättet. Jag lär mig också av de yngre, man får jämka och diskutera sig fram, säger hon.

Nere i källaren växer en matta av konstnären Jockum Nordström fram. Den kommer att ta 14 månader att väva. Margareta Westdahl och Elsa Mörk har arbetat med den sedan start.

– Man jobbar nära varandra dag ut och dag in. Då blir man sammansvetsade vilket också leder till bra stämning på arbetsplatsen, säger Margareta Westdahl.

I verkstaden tillverkas cirka 20 mattor per år av 14 väverskor. De säljs från 25 000 kronor till cirka 200 000 kronor per kvadratmeter. Beställarna kommer från hela världen – privatpersoner, samlare och företag.

När finanskrisen 2008 satte företagets ekonomi i gungning, beslutade ledningen att behålla alla anställda väverskor, trots att det inte fanns jobb. Det ledde till att företaget drog på sig skulder.

– Vi ville inte släppa kompetensen, gör man det kan man inte uppnå samma kvalitet. Nu har vi lyckats komma i kapp ekonomiskt, utan att förlora kunskapen, lagom till vårt 100-årsjubileum, säger vd Angelica Persson.

Inne i vävsalen letar sig solen in mellan lintrådar och 1 000 nyanser av garn. Monica Nilsson stryker med händerna över den gröna väven. Det kan vara den sista matta som hon knyter efter 50 år i verkstaden.

– Färgerna och gemenskapen kommer jag att sakna mest. Men jag känner mig trygg med att jag fört vidare kunskapen till nästa generation.

Märta Måås-Fjetterströms väveri
Foto: Fredrik Swartling

Så bevarar vi kunskapen

Vd:n Angelica Perssons tre tips för att bevara gammal kunskap inom företaget.

Dokumentera

Vi har en kunskapspärm som vi kallar för kunskapsbanken.
I den kan alla föra in knep och tekniska lösningar som man har lärt sig eller som man kommer på under arbetets gång.

Nya influenser

Grunden är viktig, men man ska inte vara rädd för nya influen-
ser. 2002 fick vi in mer energi i huset när vi började med projektet Årets textila konstverk. Vårt konstnärliga råd valde ut en konstnär som vi bjöd in att göra en skiss som vi tolkade i vävstolen. Sammanlagt har det blivit 12 verk under 14 år. Det har varit konstnärer som Marie-Louise Ekman och Olafur Eliasson.

Gemensam fikarast

Eftersom vi sitter 17 anställda i en vävverkstad med fem våningar är de gemensamma rasterna viktiga. Förutom dagshändelser byter vi erfarenheter om material, tekniker och historier om vad som hänt i företaget sedan starten för 100 år sedan och förstås senaste nytt om kommande beställningar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Se på mattorna, det är jag”

”Se på mattorna, det är jag”

Märta Måås-Fjetterström anade inte att hon skulle bli en av landets främsta textil­konstnärer. Hon visste bara att hon var tvungen att gå över gränsen

”Det är skönt att få ta i”

”Det är skönt att få ta i”

Halva veckan väver Petra Elström exklusiva mattor i Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad. Men det är bland kossorna som hennes vecka kommer i balans.

Woolpower bygger ny fabrik i Östersund

Woolpower bygger ny fabrik i Östersund

Textilföretaget Woolpower bygger en ny fabrik i Östersund på 10 000 kvadratmeter. Med expansionen kommer också möjligheter att nyanställa.

Globalt fack vill ha rättvisa batterier i elbilarna

Globalt fack vill ha rättvisa batterier i elbilarna

Det globala facket IndustriALL vill se att hela tillverkningskedjan av batterimetaller blir långsiktigt hållbar

Syr kontorsgardiner

Syr kontorsgardiner

Klockan är 14.35 på AB Edsbyverken.

Mormors liv i bomullsfabriken

Mormors liv i bomullsfabriken

Författaren Susanna Alakoski visste att hennes mormors liv var en stor, oberättad historia. Ändå tog det henne flera decennier att skriva om de tusentals kvinnor som arbetade i bomullsfabriken.

Sömmerskorna startade sin egen syfabrik

Sömmerskorna startade sin egen syfabrik

I trettio år var Kooperativa Syfabriken Linnéa sömmerskornas eget företag. Allt började med att en arbetsgivare jagade ut dem som ville organisera sig i en fackförening.

Sömmerskorna startade sin egen syfabrik

Här styrde arbetarna själva. I trettio år var Kooperativa Syfabriken Linnéa sömmerskornas eget företag. Allt började med att en arbetsgivare jagade ut dem som ville organisera sig i en fackförening.

Livet bortom lyxen

Livet bortom lyxen

Det är vi i rika väst som bär märkeskläderna – men de tillverkas i en helt annan miljö. DA:s Marcus Derland och David Lundmark har besökt Mauritius och Madagaskar och berättar om anställda som plötsligt får sparken och migrantjobbare som måste lämna in sina pass.

Våra kläder är ohållbara

”Bakom varje klädesplagg finns en livshistoria som alltför ofta handlar om rena slavarbetet. Vi måste börja fråga vem som sytt vår tröja”, skriver chefredaktör Helle Klein.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.