Industriarbetarnas tidning

Ärvd kunskap ger slitstark gemenskap

18 februari, 2019

Skrivet av

Märta Måås-Fjetterströms väveri
Foto: Fredrik Swartling

Ett sekel av mattor Hos textilföretaget Märta Måås-
Fjetterströms verkstad i Båstad går kunskapen aldrig
ut genom dörren. Receptet? Väverskorna har suttit sida
vid sida i hundra år.

Märta Måås-Fjetterström

 Textilkonstnär som levde 1873–1941. Hennes mattor inspirerades av naturen.

1919 startade hon ett väveri i Båstad. När hon avled ville syskonen sälja verksamheten och skisserna. Men möbelarkitekten tillika vännen Carl Malmsten satte stopp och tillsammans med kung Gustav V startade de aktiebolaget MMF AB.  Sedan 1944 har företaget varit hovleverantör.

 I år firar företaget hundra år. Det firas med en utställning i rikssalen på Kungliga slottet i Stockholm mellan oktober och april.

Den dyraste Märta Måås-mattan hittills har sålts för cirka två miljoner kronor.

 Kuriosa: Regissören Steven Spielberg har en Märta Måås-matta på golvet.

Teknik

Traditionella rölakansmattor, en nordisk teknik som härstammar från vikingatiden, knutna flossamattor och även gobelängmattor.

Monica Nilsson och Matilda Fransson sitter tillsammans vid den breda vävstolen. Mellan dem är det en meter och 40 år.

I verkstaden i Båstad tolkas uppåt hundra år gamla skisser av textilkonstnären Märta Måås-Fjetterström och fram vävs exklusiva mattor som säljs för hundratusentals kronor. Men det är inte en Märta Måås-matta om den inte tolkats och vävts på samma sätt som hon själv gjorde.

Därför har man hittat ett sätt att bevara kunskapen.

– Jag kan ju inte fråga Märta Måås hur hon vill att mattan ska vävas, men Monica vet det. Hon har lärt av dem som blivit upplärda av Måås, säger Matilda Fransson, som arbetat i väveriet i drygt ett år.

Efter 50 år har huden blivit hård på Monica Nilssons händer när de vant rör sig mellan lintrådar och garn i verkstaden. Hon har tappat räkningen över hur många mattor hon gjort och hur många väverskor hon har handlett.

– Jag försöker lära ut hur Märta Måås ville bli tolkad i färgskalor och mönster. Väva är mer tekniskt än man tror, det finns knep som gått i arv i generationer. Det viktigaste är att de nya väverskorna kan grunden och tankesättet. Jag lär mig också av de yngre, man får jämka och diskutera sig fram, säger hon.

Nere i källaren växer en matta av konstnären Jockum Nordström fram. Den kommer att ta 14 månader att väva. Margareta Westdahl och Elsa Mörk har arbetat med den sedan start.

– Man jobbar nära varandra dag ut och dag in. Då blir man sammansvetsade vilket också leder till bra stämning på arbetsplatsen, säger Margareta Westdahl.

I verkstaden tillverkas cirka 20 mattor per år av 14 väverskor. De säljs från 25 000 kronor till cirka 200 000 kronor per kvadratmeter. Beställarna kommer från hela världen – privatpersoner, samlare och företag.

När finanskrisen 2008 satte företagets ekonomi i gungning, beslutade ledningen att behålla alla anställda väverskor, trots att det inte fanns jobb. Det ledde till att företaget drog på sig skulder.

– Vi ville inte släppa kompetensen, gör man det kan man inte uppnå samma kvalitet. Nu har vi lyckats komma i kapp ekonomiskt, utan att förlora kunskapen, lagom till vårt 100-årsjubileum, säger vd Angelica Persson.

Inne i vävsalen letar sig solen in mellan lintrådar och 1 000 nyanser av garn. Monica Nilsson stryker med händerna över den gröna väven. Det kan vara den sista matta som hon knyter efter 50 år i verkstaden.

– Färgerna och gemenskapen kommer jag att sakna mest. Men jag känner mig trygg med att jag fört vidare kunskapen till nästa generation.

Märta Måås-Fjetterströms väveri
Foto: Fredrik Swartling

Så bevarar vi kunskapen

Vd:n Angelica Perssons tre tips för att bevara gammal kunskap inom företaget.

Dokumentera

Vi har en kunskapspärm som vi kallar för kunskapsbanken.
I den kan alla föra in knep och tekniska lösningar som man har lärt sig eller som man kommer på under arbetets gång.

Nya influenser

Grunden är viktig, men man ska inte vara rädd för nya influen-
ser. 2002 fick vi in mer energi i huset när vi började med projektet Årets textila konstverk. Vårt konstnärliga råd valde ut en konstnär som vi bjöd in att göra en skiss som vi tolkade i vävstolen. Sammanlagt har det blivit 12 verk under 14 år. Det har varit konstnärer som Marie-Louise Ekman och Olafur Eliasson.

Gemensam fikarast

Eftersom vi sitter 17 anställda i en vävverkstad med fem våningar är de gemensamma rasterna viktiga. Förutom dagshändelser byter vi erfarenheter om material, tekniker och historier om vad som hänt i företaget sedan starten för 100 år sedan och förstås senaste nytt om kommande beställningar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Se på mattorna, det är jag”

”Se på mattorna, det är jag”

Märta Måås-Fjetterström anade inte att hon skulle bli en av landets främsta textil­konstnärer. Hon visste bara att hon var tvungen att gå över gränsen

”Det är skönt att få ta i”

”Det är skönt att få ta i”

Halva veckan väver Petra Elström exklusiva mattor i Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad. Men det är bland kossorna som hennes vecka kommer i balans.

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Dagens Arbete kan vinna en guldspade

Dagens Arbete kan vinna en guldspade

Dagens Arbete har fått två nomineringar till Sveriges finaste pris för grävande journalistik. Granskningarna Mordet på facktopparna och Den stora modebluffen kan vinna Guldspaden.

H&M: Kemikaliekraven måste följas

H&M: Kemikaliekraven måste följas

H&M väljer att svara skriftligt på kritiken och hänvisar till en undersökning som gjorts på fabriken. Nu ska de följa upp resultatet.

Så skadas arbetare och miljö i Indien

Så skadas arbetare och miljö i Indien

Granskningen i korthet: Indiska Aditya Birla köpte svenska Domsjö. Men när massan som produceras där blir till viskos i Indien görs det med kemikalier som är farliga för både människa och miljö.

Livsfarligt arbete i viskosfabriken

Livsfarligt arbete i viskosfabriken

Mukesh Pant var bemanningsanställd i den indiska fabriken som H&M köper viskosfiber av. En smutsig och hård arbetsmiljö. ”Jag har sett arbetskamrater svimma på jobbet”, säger han.

Miljökritiken mot fabriken – hot om nedstängning

Miljökritiken mot fabriken – hot om nedstängning

Lokala miljömyndigheten hotade att stänga den indiska fabriken som H&M köper viskosfiber av. Boende säger att fabrikens vatten- och luftföroreningar gjort dem och deras barn sjuka.

”Fabriken förorenar inte floden”

”Fabriken förorenar inte floden”

Företaget har alltid följt lagar och föreskrifter, säger hållbarhets­chefen Surya Valluri.  

Många långresor för att återvinna din tröja

Många långresor för att återvinna din tröja

Återvinning av textil har gjutit nytt liv i det nedlagda pappersbruket i Ortviken. Den nya verksamheten bygger på att råvaran åker som en pingisboll fram och tillbaka över jorden. Men det kan snart stoppas av nya EU-regler.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.