Industriarbetarnas tidning
17 april, 2020
Skrivet av Johanna Edström
Bemanningsanställda rök först när Volvo stängde. Nu står Joel Gustafsson och Mikael Olsson utan arbete. När produktionen drar igång igen är de sist i kön för att få tillbaka jobben.
När AB Volvo och Volvo Cars stoppade produktionen blev majoriteten av de tillsvidareanställda permitterade och gick hem med 92,5 procent av lönen. Men de bemanningsanställda fick lämna jobbet med bara en garantilön och många har varslats om uppsägning.
– Vi arbetar axel mot axel och bygger samma bilar, men vår anställningsform gör att vi saknar tryggheten vi skulle behöva nu. Det känns inte så roligt. Jag skulle önska att vi hade samma villkor, säger Joel Gustafsson.
I fyra år har han arbetat som montör på AB Volvo för Adecco. Den 24 mars stoppades produktionen och han arbetade sin sista arbetsdag. Nu vet han inte om han klarar nästa hyra med en garantilön på cirka 111 kronor i timmen.
Kollegan Mikael Olsson har varit bemanningsanställd de senaste tre åren.
– Jag bor hemma så för mig är det ganska lugnt, men för vissa av mina kollegor som har familjer att försörja är det mer osäkert. De Volvo-anställda kollegorna går praktiskt taget på semester, så är det ju inte för oss.
För att företag ska få del av det statliga stödet för korttidsarbete gäller att de vidtagit åtgärder för att minska sina kostnader. Då väljer flera att först göra sig av med bemanningsanställda eller att inte förlänga visstidsanställningar, enligt Karl-Henrik Rosberg, ombudsman på IF Metall Göteborg.
– Det är fruktansvärt, de bemanningsanställda är nu krockkuddar för företagen. De tar den stora smällen, säger han.
Omställningen till garantilön blir stor, menar han.
– Från en dag till en annan kan de gå från löner mellan 26 000 och 35 000 kronor till omkring 19 000 kronor brutto.
Adecco varslade 200 bemanningsanställda i april, merparten arbetade på Volvoföretagen i Göteborg. Även Lernia varslade i slutet av mars 660 anställda i Västra Götaland. Samtidigt varslade Randstad omkring 400 anställda. Majoriteten av dem arbetar inom fordonsindustrin i Göteborg. Hur många av dem som slutligen sägs upp beror på hur snabbt produktionen kan starta igen. Utöver det tillkommer de vars visstidskontrakt löper ut. De syns inte i varselstatistiken.
Nu planerar Volvo Cars och AB Volvo att starta upp produktionen igen nästa vecka. Men det är de fast anställda som går tillbaka till jobbet i första hand.
Efter tre veckor med garantilön fick Mikael Olsson frågan från sin arbetsgivare om han ville stanna kvar på garantilön eller varslas. Han valde att stanna på garantilön i stället för att tvingas slåss om arbete med tusentals andra.
Joel Gustafsson hade efter tre och en halv vecka fortfarande inte hört något om när han kan tänkas få gå tillbaka till sitt arbete på Volvo.
Båda räknar med att vara uppdragslösa en längre tid.
– Det finns ingen garanti för att få nya uppdrag och hitta nya jobb. Förhoppningen är att när de drar i gång igen så kommer de att vara i behov av folk som kan jobbet och då har vi som varit där länge en fördel, säger Joel Gustafsson.
Fotnot: Även bemanningsföretag kan söka statligt stöd för korttidsarbete. Den 16 april, efter intervjun med Mikael Olsson och Joel Gustafsson, blev ett avtal om korttidsarbete klart mellan LO-förbunden och motparten Kompetensföretagen.
Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.
Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.
När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet.
Svensk fordonsindustri startar upp sin produktion i mindre skala. På Volvo powertrain i Köping har montörer som varit permitterade i fyra veckor börjat komma tillbaka till jobbet.
Är din arbetsplats i kris? DA reder ut vad som gäller för alla jobbar på ett företag som har kollektivavtal med IF Metall
För 20 år sedan var tanken att det skulle användas för att klara tillfälliga toppar. I dag har det blivit en permanent lösning, antalet bemanningsanställda har tiofaldigats. För många är det en väg in på arbetsmarknaden. Andra fastnar i en evighet av osäkra uppdrag. Som Antonio.
LO-förbunden varslar om konflikt inom bemanningsområdet.
Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.
Vad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.
Lagen om anställningsskydd ska ändras. Frågan är om det blir politikerna eller fack och arbetsgivare som får bestämma hur.
Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.
När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.
Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.
GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.
Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar.
Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.
Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.
Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.
Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.
Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.
När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.
1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.
Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.
Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.
Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.
Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.
Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?
Energikrisen slår hårt mot den svenska pappersindustrin. Flera bruk har börjat elda olja för att klara produktionen. Andra ändrar arbetstiderna för att få ner elräkningen. Samtidigt tjänar massaindustrin stora pengar på att sälja el.
IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson är inte bekymrad för att jobb försvinner när industrin ställer om till fossilfritt.
– Det kommer också nya jobb, säger hon i Dagens Arbetes podd.
Den som kan spara 15 TWh el på det billigaste och smartaste sättet vinner auktionen och får statliga pengar att genomföra besparingen. Det är Fossilfritt Sveriges förslag.
Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.
Inför ett pristak på el. Det kräver både fack och arbetsgivare på massabruket Waggeryd Cell i Småland. Annars riskerar bruket att bli stående.
Detta är ju inget nytt…
Våga vägra bemanningsjobb, skit i dessa jobb helt och hållet, sök dom inte ens.