Industriarbetarnas tidning

”Det går alltid att hitta lösningar”

8 april, 2020

Skrivet av

Mitt i coronakrisen fortsätter arbetet mot ett nytt anställningsskydd. Krisen krånglar till förhandlingarna – men kan också göra det lättare att komma överens, tror Erland Olauson som fått parternas uppdrag att titta på nya regler.

Bakgrund – arbetsgrupper utreder jobbtrygghet

I slutet av 2017 begärde LO förhandlingar med Svenskt Näringsliv om trygghet på arbetsmarknaden. Förhandlingarna hade ett avbrott under regeringsbildningen 2018.

I januariavtalet 2019 kom regeringen och samarbetspartierna överens om att arbetsrätten skulle ändras. Om parterna i stället enades i en förhandling skulle deras överenskommelse gälla som lag.

Parternas förhandlingar satte igång på nytt. I december 2019 enades man om en avsiktsförklaring. Innan dess hade sex LO-förbund hoppat av förhandlingarna för att de tyckte att facket gav upp för mycket.

I avsiktsförklaringen sätts förhandlingarna på paus till den 1 augusti. Så länge ska arbetsgrupper titta på möjliga lösningar på tre områden:

  • Anställningsskyddet (gruppen leds av Erland Olauson)
  • Omställning (leds av Cecilia Fahlberg)
  • A-kassan (leds av Anders Ferbe)
Saklig grund

Enligt lagen om anställningsskydd måste en uppsägning ha saklig grund. Det kan vara:

  • Arbetsbrist. Då gäller för det mesta principen sist in först ut.
  • Personliga skäl, som misskötsel eller olämpligt beteende.

Erland Olauson leder en arbetsgrupp som är tillsatt av fack och arbetsgivare för att titta på anställningsskyddet. Uppgiften är inte att komma med konkreta förslag, utan att titta på olika möjliga tekniska lösningar. Gruppen ska vara klar i maj, och sedan är det upp till parterna att förhandla om frågorna.

– Om ni till exempel vill förändra visstid, då kan ni göra så eller så, nämner Erland Olauson som ett exempel på vad de kan säga.

Just allmän visstid är en fråga som han är öppen med att gruppen diskuterar. Det står också i den avsiktsförklaring som parterna enades om före jul att ”allmän visstid ska ersättas”. Andra frågor är han mer förtegen om. Det handlar om begränsning av inhyrning – som var en av de frågor som gjorde att facket ville förhandla om anställningsskyddet från början – och uppsägning av personliga skäl – där arbetsgivarna har tyckt att företagen ofta fått bära för stora kostnader.

– Det får du fråga parterna om vad de tycker, säger Erland Olauson.

I vintras hoppade flera förbund av parternas förhandlingar om anställningstryggheten. En orsak sades vara att förbunden befarade att facket skulle gå med på att ta bort ”saklig grund” som krav för att någon skulle sägas upp (se faktaruta). Men det är inget som någon av parterna har krävt, säger Erland Olauson.

– Avskaffande av saklig grund har aldrig varit föremål för diskussion.

Många olika intressen står mot varandra i förhandlingarna. Det handlar inte bara om fack mot arbetsgivare, utan olika problem är olika stora i olika branscher, så även inom arbetsgivarna och facken finns det olika intressen. Osäkra anställningar och uppsägningskostnader kan se helt olika ut. Och olika individer på samma arbetsplats kan ha helt olika behov.

– Ta det här med visstidsanställningar. Det är viktigt för ungdomar, men knappast för dem som jobbat i 20 år.

Parallellt med parternas arbetsgrupp jobbar en statlig utredning med att ta fram förslag på förändringar i Las, i enlighet med januariavtalet, där det bland annat står att undantagen från turordningsreglerna ska bli fler. Men några lagändringar blir det inte om arbetsmarknadens parter kan enas i en överenskommelse – i så fall är det den som ska gälla i stället.

Både den statliga utredningen och parternas arbetsgrupper tuffar på, men läget för båda är minst sagt osäkert. Vänsterpartiet har till exempel sagt att de är beredda att fälla regeringen om anställningsskyddet förändras i lagen, och oppositionen till höger kan haka på. Kanske blir det ingen ny lag alls.

– Det pågår en spekulation hos parterna om vad som ska hända, säger Erland Olauson.

Samtidigt representerar de förbund som är emot fortsatta förhandlingar en majoritet av LO:s medlemmar. De pratade om att stoppa förhandlingarna på LO:s kongress, som var planerad i juni. Alldeles nyss stod det klart att kongressen inte blir av, mer än i digital form för val av ny ledning med mera. Lasförhandlingarna ska i stället behandlas på LO:s representantskap senare i vår, och frågan är vad som händer där.

Coronakaoset har också gjort att den vanliga avtalsrörelsen skjutits upp till i höst. Den skulle egentligen ha varit avklarad i början av april innan lasförhandlingarna tas upp igen.  Nu blir det tvärtom. Erland Olauson är också Opo, ett slags medlare som hjälper till i industrins löneförhandlingar. Han ser gärna att de två förhandlingarna hålls isär. Men kanske finns det fackliga som hoppas att det sätter mer press på arbetsgivarna i lasförhandlingarna om facken har möjlighet att ta till konflikt när kollektivavtalen går ut sista oktober.

Och så förstås det största osäkerhetsmolnet av dem alla: Ingen vet vad som händer med någonting i coronans fotspår. Går det verkligen att träffa avtal om stora förändringar av anställningsskyddet i en akut kris?

– Kanske är det just då de går att göra. Parterna ser att de har gemensamma intressen, säger Erland Olauson.

Han jämför med Saltsjöbadsavtalet 1938, som slöts i en tid av oro.

Vad är det för gemensamma intressen det kan vara, tänker du?

– Ja, att ingen av parterna är särskilt nöjda med det som kan komma fram ur den statliga utredningen.

Han tror det kan finnas missnöje med innehållet i de statliga förslagen, och missnöje med att det över huvud taget ska vara en lagstiftning. Med det osäkra parlamentariska läget som råder kan en sådan lag ändras så fort det blir maktskifte, och arbetsmarknaden vill ha mer förutsägbarhet än så.

Skulle förhandlingarna om anställningsskydd och omställning fortsätta, och skulle parterna kunna enas om en nyordning, så kan det mynna ut i att LO rekommenderar sina medlemsförbund att anta det i sina kollektivavtal. Den möjligheten kommer att finnas även för de förbund som nu hoppat av förhandlingarna.

– De blir inte tvingade mot sin vilja, men de kan utsättas för stor press, säger Erland Olauson.

Vad tror du blir det svåraste att komma överens om om det blir förhandlingar?

– Den svåraste frågan från bägge sidor är alltid: Är det här balanserat? Har vi uppnått tillräckligt mycket?

Går det att komma överens över huvud taget, eller är det för svårt?

– Det är går alltid att hitta lösningar som alla är lika nöjda med, eller som alla är lika missnöjda med. Vill man kan man komma överens om det mesta.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Både arbetsgivare och fackförbund är missnöjda med Lagen om anställningsskydd (Las), trots att den har filats på i decennier. Nu kan det vara dags igen – och anställningstryggheten har blivit en valfråga. DA reder ut hur lagen fungerar.

Låt bli att luckra upp las

Låt bli att luckra upp las

Att en försvagad anställningstrygghet skulle ge fler jobb är nyliberalt flum. Tvärtom ger ökad otrygghet rädda arbetstagare, sämre arbetsmiljö och fler konflikter.

Vägen mot en förändrad las

Vägen mot en förändrad las

Lagen om anställningsskydd ska ändras. Frågan är om det blir politikerna eller fack och arbetsgivare som får bestämma hur.

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

Med tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser anställningstryggheten ut i dag för visstidare, för inhyrda – och för den som chefen tycker är besvärlig. Här är förändringarna som politiker, fack och arbetsgivare vill se.

Slutspurt i förhandlingarna som avgör din trygghet

Slutspurt i förhandlingarna som avgör din trygghet

Imorgon ska parterna vara färdiga med förhandlingarna som kan avgöra framtiden för svensk arbetsmarknad. Vi reder ut vad ett förändrat anställningsskydd kan betyda för dig som anställd.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Forskare: Fördel arbetsgivarna i las-utredningen

Forskare: Fördel arbetsgivarna i las-utredningen

Om förslagen om ändringar i las blir verklighet kan det göra småföretag mindre motiverade att förhandla med facket och teckna kollektivavtal, tror arbetsrättsexperten Caroline Johansson vid Uppsala universitet.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Kultur & Fritid

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

För drygt 20 år sedan steg Ástrádur ”Asti” Grétarsson ur fiskebåten, lämnade Island och följde med kärleken till Borlänge – och blev en engagerad bågskytt.

”Jag gillar det naturliga”

”Jag gillar det naturliga”

Profilen. När hon var barn ritade Ebba Ohlsson alltid hästar. Som sjuåring började hon på ridskola. När hon köpte sin häst, Nicci, var det självklart för henne att följa sin egen filosofi. Här berättar hon om … Hur chefens hjälp gjorde susen Jag har alltid drömt om en egen häst. Innan hade jag ridit på […]

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg har gjort kompromisslös pop, skrivit dikter om att önska sina barn döda, kallat Moderaterna för skadedjur och bett grammisjuryn behålla sin skit. Inget var särskilt lönsamt.

Du sköna nya spelvärld

Du sköna nya spelvärld

Banbrytande ljussättning och nästan obefintliga laddningstider kan förändra hur tv-spel ser ut och fungerar. Förhoppningarna efter att Xbox Series X och Playstation 5 lanserades i november är stora.

Frihet på fyra hjul

Frihet på fyra hjul

Fotografen Benjamin Nørskov reser tusen mil för att fånga epa-kulturen.

”Älskade mamma kallar jag den”

”Älskade mamma kallar jag den”

Pappersarbetaren Rainer Paakkinen fortsätter teckna, ge ut böcker, och har tagit sitt livs första högskolepoäng.

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.