Industriarbetarnas tidning

”Det går alltid att hitta lösningar”

8 april, 2020

Skrivet av

Mitt i coronakrisen fortsätter arbetet mot ett nytt anställningsskydd. Krisen krånglar till förhandlingarna – men kan också göra det lättare att komma överens, tror Erland Olauson som fått parternas uppdrag att titta på nya regler.

Bakgrund – arbetsgrupper utreder jobbtrygghet

I slutet av 2017 begärde LO förhandlingar med Svenskt Näringsliv om trygghet på arbetsmarknaden. Förhandlingarna hade ett avbrott under regeringsbildningen 2018.

I januariavtalet 2019 kom regeringen och samarbetspartierna överens om att arbetsrätten skulle ändras. Om parterna i stället enades i en förhandling skulle deras överenskommelse gälla som lag.

Parternas förhandlingar satte igång på nytt. I december 2019 enades man om en avsiktsförklaring. Innan dess hade sex LO-förbund hoppat av förhandlingarna för att de tyckte att facket gav upp för mycket.

I avsiktsförklaringen sätts förhandlingarna på paus till den 1 augusti. Så länge ska arbetsgrupper titta på möjliga lösningar på tre områden:

  • Anställningsskyddet (gruppen leds av Erland Olauson)
  • Omställning (leds av Cecilia Fahlberg)
  • A-kassan (leds av Anders Ferbe)
Saklig grund

Enligt lagen om anställningsskydd måste en uppsägning ha saklig grund. Det kan vara:

  • Arbetsbrist. Då gäller för det mesta principen sist in först ut.
  • Personliga skäl, som misskötsel eller olämpligt beteende.

Erland Olauson leder en arbetsgrupp som är tillsatt av fack och arbetsgivare för att titta på anställningsskyddet. Uppgiften är inte att komma med konkreta förslag, utan att titta på olika möjliga tekniska lösningar. Gruppen ska vara klar i maj, och sedan är det upp till parterna att förhandla om frågorna.

– Om ni till exempel vill förändra visstid, då kan ni göra så eller så, nämner Erland Olauson som ett exempel på vad de kan säga.

Just allmän visstid är en fråga som han är öppen med att gruppen diskuterar. Det står också i den avsiktsförklaring som parterna enades om före jul att ”allmän visstid ska ersättas”. Andra frågor är han mer förtegen om. Det handlar om begränsning av inhyrning – som var en av de frågor som gjorde att facket ville förhandla om anställningsskyddet från början – och uppsägning av personliga skäl – där arbetsgivarna har tyckt att företagen ofta fått bära för stora kostnader.

– Det får du fråga parterna om vad de tycker, säger Erland Olauson.

I vintras hoppade flera förbund av parternas förhandlingar om anställningstryggheten. En orsak sades vara att förbunden befarade att facket skulle gå med på att ta bort ”saklig grund” som krav för att någon skulle sägas upp (se faktaruta). Men det är inget som någon av parterna har krävt, säger Erland Olauson.

– Avskaffande av saklig grund har aldrig varit föremål för diskussion.

Många olika intressen står mot varandra i förhandlingarna. Det handlar inte bara om fack mot arbetsgivare, utan olika problem är olika stora i olika branscher, så även inom arbetsgivarna och facken finns det olika intressen. Osäkra anställningar och uppsägningskostnader kan se helt olika ut. Och olika individer på samma arbetsplats kan ha helt olika behov.

– Ta det här med visstidsanställningar. Det är viktigt för ungdomar, men knappast för dem som jobbat i 20 år.

Parallellt med parternas arbetsgrupp jobbar en statlig utredning med att ta fram förslag på förändringar i Las, i enlighet med januariavtalet, där det bland annat står att undantagen från turordningsreglerna ska bli fler. Men några lagändringar blir det inte om arbetsmarknadens parter kan enas i en överenskommelse – i så fall är det den som ska gälla i stället.

Både den statliga utredningen och parternas arbetsgrupper tuffar på, men läget för båda är minst sagt osäkert. Vänsterpartiet har till exempel sagt att de är beredda att fälla regeringen om anställningsskyddet förändras i lagen, och oppositionen till höger kan haka på. Kanske blir det ingen ny lag alls.

– Det pågår en spekulation hos parterna om vad som ska hända, säger Erland Olauson.

Samtidigt representerar de förbund som är emot fortsatta förhandlingar en majoritet av LO:s medlemmar. De pratade om att stoppa förhandlingarna på LO:s kongress, som var planerad i juni. Alldeles nyss stod det klart att kongressen inte blir av, mer än i digital form för val av ny ledning med mera. Lasförhandlingarna ska i stället behandlas på LO:s representantskap senare i vår, och frågan är vad som händer där.

Coronakaoset har också gjort att den vanliga avtalsrörelsen skjutits upp till i höst. Den skulle egentligen ha varit avklarad i början av april innan lasförhandlingarna tas upp igen.  Nu blir det tvärtom. Erland Olauson är också Opo, ett slags medlare som hjälper till i industrins löneförhandlingar. Han ser gärna att de två förhandlingarna hålls isär. Men kanske finns det fackliga som hoppas att det sätter mer press på arbetsgivarna i lasförhandlingarna om facken har möjlighet att ta till konflikt när kollektivavtalen går ut sista oktober.

Och så förstås det största osäkerhetsmolnet av dem alla: Ingen vet vad som händer med någonting i coronans fotspår. Går det verkligen att träffa avtal om stora förändringar av anställningsskyddet i en akut kris?

– Kanske är det just då de går att göra. Parterna ser att de har gemensamma intressen, säger Erland Olauson.

Han jämför med Saltsjöbadsavtalet 1938, som slöts i en tid av oro.

Vad är det för gemensamma intressen det kan vara, tänker du?

– Ja, att ingen av parterna är särskilt nöjda med det som kan komma fram ur den statliga utredningen.

Han tror det kan finnas missnöje med innehållet i de statliga förslagen, och missnöje med att det över huvud taget ska vara en lagstiftning. Med det osäkra parlamentariska läget som råder kan en sådan lag ändras så fort det blir maktskifte, och arbetsmarknaden vill ha mer förutsägbarhet än så.

Skulle förhandlingarna om anställningsskydd och omställning fortsätta, och skulle parterna kunna enas om en nyordning, så kan det mynna ut i att LO rekommenderar sina medlemsförbund att anta det i sina kollektivavtal. Den möjligheten kommer att finnas även för de förbund som nu hoppat av förhandlingarna.

– De blir inte tvingade mot sin vilja, men de kan utsättas för stor press, säger Erland Olauson.

Vad tror du blir det svåraste att komma överens om om det blir förhandlingar?

– Den svåraste frågan från bägge sidor är alltid: Är det här balanserat? Har vi uppnått tillräckligt mycket?

Går det att komma överens över huvud taget, eller är det för svårt?

– Det är går alltid att hitta lösningar som alla är lika nöjda med, eller som alla är lika missnöjda med. Vill man kan man komma överens om det mesta.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Både arbetsgivare och fackförbund är missnöjda med Lagen om anställningsskydd (Las), trots att den har filats på i decennier. Nu kan det vara dags igen – och anställningstryggheten har blivit en valfråga. DA reder ut hur lagen fungerar.

Låt bli att luckra upp las

Låt bli att luckra upp las

Att en försvagad anställningstrygghet skulle ge fler jobb är nyliberalt flum. Tvärtom ger ökad otrygghet rädda arbetstagare, sämre arbetsmiljö och fler konflikter.

Vägen mot en förändrad las

Vägen mot en förändrad las

Lagen om anställningsskydd ska ändras. Frågan är om det blir politikerna eller fack och arbetsgivare som får bestämma hur.

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

Med tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser anställningstryggheten ut i dag för visstidare, för inhyrda – och för den som chefen tycker är besvärlig. Här är förändringarna som politiker, fack och arbetsgivare vill se.

Slutspurt i förhandlingarna som avgör din trygghet

Slutspurt i förhandlingarna som avgör din trygghet

Imorgon ska parterna vara färdiga med förhandlingarna som kan avgöra framtiden för svensk arbetsmarknad. Vi reder ut vad ett förändrat anställningsskydd kan betyda för dig som anställd.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Forskare: Fördel arbetsgivarna i las-utredningen

Forskare: Fördel arbetsgivarna i las-utredningen

Om förslagen om ändringar i las blir verklighet kan det göra småföretag mindre motiverade att förhandla med facket och teckna kollektivavtal, tror arbetsrättsexperten Caroline Johansson vid Uppsala universitet.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.