Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Ligger vår framtid i en Pinup-kalender?

4 december, 2019

Skrivet av Kennet Bergqvist

Gästkrönika Kommer 2020 bli året då vi får en nakenkalender efter besöket hos tandläkaren eller blir det året där alla pinup-kalendrarna göms i stenåldersgrottan som sedan bommas igen för gott? Industriarbetaren Kennet Bergqvist funderar på efterdyningarna av den så kallade Kalendergate.

Om skribenten:

Kennet Bergqvist bor i Umeå och jobbar på industriföretaget Indexator Rotator Systems AB.

Utlandsveteran som tjänstgjort i Bosnien och Kosovo. Är också ultralöpare, äventyrare och fackligt förtroendevald.

Läs fler inlägg av Kennet Bergqvist:

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

”Bensin­upproret är ett lyxuppror”

Jag har själv vräkt ur mig ett och annat

”Kvotera – just do it!” 

”Nationalism är farligt för mänsklig­heten”

”Skyddsombud, agera”

Har du vart hos tandläkaren och fått med dig en pinup-kalender hem? Jag återkommer till den frågeställningen lite senare.

Min industrikarriär startade på tidigt 00-tal när jag tog på mig blåkläderna och ställde mig vid CNC-maskinerna på Indexator. Minns min första dag som anställd än i dag. På den tiden hade facket veto när det gäller visstidsanställningar, och första arbetsdagen fick man följa med chefen till Metallklubbens ordförande för att få sin visstidsanställning godkänd. Ordförande arbetade på underhållsavdelningen och i deras kontor hängde det en kalender med lättklädda tjejer. En så kallad pinup-kalender.

Jag reflekterade inte så mycket över kalendern, då jag strax innan Indexator hade tjänstgjort i utlandsstyrkan i Kosovo. Där fanns det gott om kalendrar.

Efter något år på Indexator började jag engagera mig i Metallklubben, blev utsedd till jämställdhetsombud och började gå alla möjliga kurser. Det resulterade i att jag skickade in en anmälan till JämO, som var dåvarande diskrimineringsombudsmannen, för att företaget inte ville göra en jämställdhetsplan.

Tack vare klubbens driv, JämO och en ny VD blev det fart på jämställdhetsarbetet och dessa kalendrar blev snabbt ett minne blott.

Nu är det 2019. Jag har fram tills nu varit helt övertygad om att pinup-kalendrarnas era tillhör historian.

Så är dock inte fallet.

För några veckor sen avslöjade NYKS (Nätverket för Yrkesverksamma Kvinnor i Skogsbranschen) att den finska skogsmaskinstillverkaren Ponsse låtit sin tyska återförsäljare ta fram en pinup-kalender för år 2020. I kalendern poserar lättklädda kvinnor på Ponsses maskiner och i deras fabrik. Syftet med kalendern var marknadsföring. Jag skriver ”var”, eftersom Ponsse nu har pudlat och tagit bort alla kalendrar.

Jag försöker förstå hur Ponsse tänkte när de kom på att marknadsföra sig med lättklädda tjejer. Är det inte maskinens egenskaper som man vill framhäva i sin marknadsföring? Har man en bild av att alla som jobbar, eller kommer jobba i skogen är heterosexuella män?

Min känsla är att Ponsse inte tänkt över huvud taget utan handlat med reptilhjärnan. Och när det nu blivit skriverier i medierna vaknande affärshjärnan till, och någon med hög lön inser att det här kanske inte är bra för affärerna.

Nu till det jag tycker intressant och samtidigt skrämmande.

Det blev en hel nyhetsserie om Ponsses kalendrar. Jag kallar det Kalendergate. De flesta av nyheterna hamnade på olika mediers facebooksidor och nyligen publicerades nyheten även i Dagens Nyheter.

 

 

I en av nyheterna som publicerades i ATL, lantbrukarnas affärstidning, finns det över 700 kommentarer, där en stor majoritet är postat av män som hånar – inte själva bilderna i kalendern – utan dem som tycker att den är ett problem. Kvinnor utpekas som lättkränkta radikalfeminister. De män som uttrycker sitt missnöje mot kalendern kallas för fjollor.

Kalendergate har härmed väckt liv i stenåldersmannen. Kommer alla dessa män nu adressändra till Grottstigen 1 och börja gräva fångstgropar?

Jag trodde alltså att Ponssekalendern skulle vara årets värsting, men sedan toppas det av alla kommentarer på Facebook av typen ”VD:ar som poserar med rosa fittmössor gick bra. Larv!!!”.

Men det finns hopp.

Om man scrollar förbi flera kommentarer finns där också män som ser problemet, och som står upp emot stenåldermannen. Här vill jag först lyfta fram ett viktigt faktum:  det var kvinnor som uppmärksammade kalendern, och kvinnor som tagit debatten i kommentarsträsket. Men, som jag skrivit förr – fler män behöver agera som kvinnor om vår värld ska bli bättre.

Och i slutändan är jämställdhet i huvudsak männens fråga. Det är männen som har makten och det är männen som är normen. Så männen måste med om det i slutändan ska bli någon skillnad.

Därför vill jag nu lyfta fram hoppet som ändå finns i denna Kalendergate. De män som gått in i kommentarsfälten, sett problemet och argumenterat emot. Vi män har väldigt många privilegier och det finns alltid en risk att bli av med dem när vi sticker ut hakan. Men i det långa loppet lägger jag allt hopp till att de män som faktiskt har civilkurage och tar fajten kommer att bli den nya mansnormen.

Så frågan är: kommer 2020 bli året då samhället kryper tillbaka in i grottan på Grottstigen 1 och vi får pinup-kalendrar hos tandläkaren eller blir det året där alla pinup-kalendrarna göms i grottan som sedan bommas igen för gott?

 

3 kommentarer till “Ligger vår framtid i en Pinup-kalender?

  • Varannan månad kan det vara en halvnaken karl så det blir jämställt och alla kan få sina respektive intressen uppfyllda. Man måste tänka i nya banor

  • Mycket bra skrivet. Håller med rakt av. Det är vi män som behöver stå upp och visa var vi står. Det är också vi män som har så mycket att vinna om vi lyckas rucka på mansnormen och tillåta alla att vara sig själva. Vi leder många tråkiga ligor som självmord, fängelse, misshandel mm. Är övertygad om att den statistiken skulle sjunka om fler engagerade sig och satte sig in i jämställdhetsproblematiken.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Jag har själv vräkt ur mig ett och annat”

”Jag har själv vräkt ur mig ett och annat”

Tack för att mina sunkiga värderingar ifrågasattes i tid, annars kanske jag också varit en medelålders, vit man som på Facebook postat hatiska inlägg om invandrare och kvinnor”, skriver Kennet Bergqvist.

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

Jag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

Se lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

”Kvotera. Just do it”

Eftersom det är bevisat att det är för få kvinnor i bolagsstyrelser är det väl bara att åtgärda genom kvotering? Som arbetstagare är jag för övrigt själv inkvoterad”, skriver Kenneth Bergqvist, på Indexator i Vindeln.

”Vi kvinnor inte ska behöva ta kampen själva”

”Vi kvinnor inte ska behöva ta kampen själva”

Svetsaren och feministen Maria Höök funderar över gränslandet mellan okej och kränkande skämt, och när man själv blir en del av problemet.

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.

Fortsätt att ställa frågor och krav

Fortsätt att ställa frågor och krav

Mika har ett stort hjärta som slår för alla och accepterar inte orättvisor. Hen är påläst och vet att vi tillsammans kan göra skillnad, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Var är reformerna som utlovades?

Var är reformerna som utlovades?

Om inflationen ska kunna bekämpas är det inte bara löntagarna som ska ta ansvar. Vi behöver också få se vad arbetsgivarna och politikerna tänker bidra med, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Vi måste hitta det vi tror på”

”Vi måste hitta det vi tror på”

Vi har fått ett valresultat där många arbetare röstat emot sina egna intressen. I dagens känslodebatt saknar jag den ideologiska grunden, skriver Dan Strängby.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”