Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Vi måste kunna saker – på riktigt”

13 maj, 2020

Skrivet av Peter Larsson

Peter Larsson är civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

Krönika Digitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt, skriver Peter Larsson.

Varför har vi alltid varit så intresserade av framtiden? En berättigad fråga i dessa tider då vi varit upptagna av nuet och olika typer av begränsningar i våra liv.

När vi ser tillbaka på hur framtiden skulle se ut i olika tidsepoker hittar vi bilder som vi kan le åt. Med 1950-talets vision skulle vi i dag färdas i självkörande bilar eller små helikoptrar. Så blev det inte.

Under de senaste åren har på nytt enorma ansträngningar gjorts för att göra verklighet av visionen. Varje bilföretag med självaktning har plöjt ned miljardbelopp men trots det har genombrottet låtit vänta på sig. 2020-talets lite skräckblandade vision har handlat om hur AI tar över jobben.

Den nu pågående coronapandemin har gjort historiska kunskaper dagsaktuella. Vi har tvingats till många typer av improvisationer i hela samhället. Den lustigaste av alla är att plastfilmer för OH-presentationer kom till heders som visir till skydd för ansiktet när patienter skulle undersökas eftersom sjukvårdens just-in-time inte lagrat tillräckligt med medicinsk utrustning. För den unga läsaren: Overhead (OH) var föregångaren till dagens powerpoint.

Kriser gör oss påminda om hur viktigt det är med grundläggande kunskaper i hur saker och ting fungerar – egentligen. Den pågående digitaliseringen kommer att underlätta mycket inom alla branscher. Produktion kan göras mycket smartare. Logistikflöden kan ordnas på rationellt sätt. Sensortekniken kommer att få sina tillämpningar inom alla samhällsområden.

Nyligen lämnade jag ett betänkande till socialministern om välfärdsteknik i äldreomsorgen. Ny teknik kan stödja äldre i deras självständighet och underlätta arbetet för personalen. I en nära framtid kan sensorer avläsa vår hälsa på ett sätt som gör att sjukdomar kan förebyggas eller skjutas upp.

Det är något som vi sedan länge är vana vid från industrin. CNC-operatören har stor hjälp av maskiner som med rätt programmering tar fram högkvalitativa produkter. All processindustri övervakas numera med sensorer och avancerade datorstöd. I min ungdom mötte jag massakokaren som lyfte på glasögonen och tittade ned i kokaren för att se om pappersmassan var klar för nästa steg. Hans långa erfarenhet av färg och viskositet var träffsäker. I dag är även massakokningen automatiserad.

Massakokaren, CNC-operatören och för den delen även hemtjänstpersonalen, måste även i framtiden ha kunskaper om vad arbetet egentligen handlar om. Fortsatt digitalisering kommer att underlätta mycket. Men de grundläggande kunskaperna kommer att behövas även i den berömda framtiden. Det är sådant vi påminns om i kristider.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Vi är på väg in i ett nytt läge

Vi är på väg in i ett nytt läge

När vi i Sverige skryter lite extra säger vi att vi är världsmästare i omställning, skriver Peter Larsson.

”Det har iallafall blivit färre möten”

”Det har iallafall blivit färre möten”

Vissa riskerar frivilligt att smitta eller smittas när de julhandlar i gallerian, andra drar på sig blåstället och går till jobbet som vanligt, skriver Marcus Raihle.

Stoppa smittan allas ansvar

Läget är allvarligt. Det vi i somras trodde skulle vara en höst av lättnader för att allt gick åt rätt håll har nu förbytts i djup oro över en smittspridning som bara ökar. En andra våg tycks obönhörligen ha svept över Europa liksom Sverige. Regeringen och folkhälsomyndigheten inför därför nu stränga restriktioner som innebär att […]

Människovärdet står på spel

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

Vi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

”Pizzor – men inga krispaket till vårdens hjältar”

”Pizzor – men inga krispaket till vårdens hjältar”

Eftersom syrrorna ofta förblir namnlösa tänkte jag lyfta fram en av dem, vardagshjältarna, skriver Alexandra Pascalidou.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Kommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

Om du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.