Industriarbetarnas tidning

A-kassan då, nu och kanske i framtiden

22 juni, 2020

Skrivet av

DA REDER UT Den statliga utredningen föreslår stora ändringar av a-kassan. DA reder ut turerna i en a-kassa som redan har förändrats under coronakrisen.

För en vecka sedan överlämnade utredare Maria Hemström Hemmingsson sitt slutbetänkande, till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, om en förändrad a-kassa.

Den största förändringen som föreslås är att det är inkomsten som i framtiden ska avgöra vilken ersättning du får ut, istället för arbetad tid som i dag. Tanken är att det ska underlätta för de med korta och osäkra anställningar att kvalificera sig till försäkringen.

Ersättningens storlek kommer även att påverkas av hur lång tid den arbetslösa har varit medlem i a-kassan samt hur länge arbetslösheten fortskrider. Ju kortare medlemstid och ju längre arbetslöshet, desto lägre ersättning.

  • Utredningen förslår att dagens arbetsvillkor (se guide nedan om hur a-kassan fungerar i dag) ersätts med ett inkomstvillkor. För att kvalificera dig behöver du ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna och under minst fyra sammanhängande månader tjänat minst 10 000 kronor varje månad.
  • Hur länge du har haft en inkomst ska också påverka hur länge du får ersättning från a-kassan. Har du haft en månadsinkomst på minst 10 000 kronor de senaste tolv månaderna får du 300 ersättningsdagar. Har du haft det i mellan åtta och tolv månader får du 200 dagar. Har du haft det i fyra till åtta månader får du 100 dagar.
  • Ersättningens storlek kopplas även till hur länge du varit med i a-kassan. Har du varit med i tolv månader får du ut 80 procent av inkomsten. Sex till tolv månader ger 65 procent av inkomsten och färre än sex månader ger 50 procent av inkomsten.
  • Den högsta möjliga ersättningen blir enligt utredningens förslag 20 000 kronor (80 procent av taket på 25 000 kronor) och lägst 5 000 kronor (50 procent av lägsta möjliga inkomst på 10 000 kronor) innan skatt. Ersättningen föreslås trappas ner med tio procentenheter efter 100 ersättningsdagar. Och efter 200 dagar med ytterligare fem procentenheter.
  • Utredningen förslår att de nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2023.

Guiden nedan beskriver hur a-kassan fungerar i dag. På grund av coronapandemin höjdes ersättningen samtidigt som det blev lättare att få rätt till ersättning. Det är dock tillfälliga förändringar som bara gäller året ut.

Klicka för större bild.

 

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Så fungerar de nya reglerna

Så fungerar de nya reglerna

Under coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Hela månaden räknas för den som blir medlem i a-kassan i dag

Den som blir medlem i a-kassan den sista mars får tillgodoräkna sig hela månaden, vilket kan spela stor roll för rätten till ersättning.

Privatiseringen måste stoppas

Privatiseringen måste stoppas

Resurser och arbetsro behövs för att klara massarbetslösheten, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Det har iallafall blivit färre möten”

”Det har iallafall blivit färre möten”

Vissa riskerar frivilligt att smitta eller smittas när de julhandlar i gallerian, andra drar på sig blåstället och går till jobbet som vanligt, skriver Marcus Raihle.

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

Har jag rätt att stämpla?

Har jag rätt att stämpla?

Jag går en utbildning som är tre år, men jobbar alla lov. Funderar på att gå med i a-kassan. Stämmer det att jag då har rätt att stämpla när jag läst färdig om jag inte får jobb?

Eva Nordmark: Ökat tillträde ger bättre skydd

Eva Nordmark: Ökat tillträde ger bättre skydd

Riksdagen röstade som väntat ner regeringens förslag om utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) är besviken:
”Coronakrisen har verkligen visat hur viktiga skyddsombuden är”, säger hon.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

Kan krisen bli ett lyft för facket?

I flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

SKF-facket befarar varsel

SKF-facket befarar varsel

SKF delar hellre ut pengar till aktieägarna än att söka statligt stöd till permitteringar. Nu väntar varsel om uppsägningar, befarar facket.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.