Industriarbetarnas tidning

A-kassan då, nu och kanske i framtiden

22 juni, 2020

Skrivet av

DA REDER UT Den statliga utredningen föreslår stora ändringar av a-kassan. DA reder ut turerna i en a-kassa som redan har förändrats under coronakrisen.

För en vecka sedan överlämnade utredare Maria Hemström Hemmingsson sitt slutbetänkande, till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, om en förändrad a-kassa.

Den största förändringen som föreslås är att det är inkomsten som i framtiden ska avgöra vilken ersättning du får ut, istället för arbetad tid som i dag. Tanken är att det ska underlätta för de med korta och osäkra anställningar att kvalificera sig till försäkringen.

Ersättningens storlek kommer även att påverkas av hur lång tid den arbetslösa har varit medlem i a-kassan samt hur länge arbetslösheten fortskrider. Ju kortare medlemstid och ju längre arbetslöshet, desto lägre ersättning.

  • Utredningen förslår att dagens arbetsvillkor (se guide nedan om hur a-kassan fungerar i dag) ersätts med ett inkomstvillkor. För att kvalificera dig behöver du ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna och under minst fyra sammanhängande månader tjänat minst 10 000 kronor varje månad.
  • Hur länge du har haft en inkomst ska också påverka hur länge du får ersättning från a-kassan. Har du haft en månadsinkomst på minst 10 000 kronor de senaste tolv månaderna får du 300 ersättningsdagar. Har du haft det i mellan åtta och tolv månader får du 200 dagar. Har du haft det i fyra till åtta månader får du 100 dagar.
  • Ersättningens storlek kopplas även till hur länge du varit med i a-kassan. Har du varit med i tolv månader får du ut 80 procent av inkomsten. Sex till tolv månader ger 65 procent av inkomsten och färre än sex månader ger 50 procent av inkomsten.
  • Den högsta möjliga ersättningen blir enligt utredningens förslag 20 000 kronor (80 procent av taket på 25 000 kronor) och lägst 5 000 kronor (50 procent av lägsta möjliga inkomst på 10 000 kronor) innan skatt. Ersättningen föreslås trappas ner med tio procentenheter efter 100 ersättningsdagar. Och efter 200 dagar med ytterligare fem procentenheter.
  • Utredningen förslår att de nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2023.

Guiden nedan beskriver hur a-kassan fungerar i dag. På grund av coronapandemin höjdes ersättningen samtidigt som det blev lättare att få rätt till ersättning. Det är dock tillfälliga förändringar som bara gäller året ut.

Klicka för större bild.

 

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Så fungerar de nya reglerna

Så fungerar de nya reglerna

Under coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Hela månaden räknas för den som blir medlem i a-kassan i dag

Den som blir medlem i a-kassan den sista mars får tillgodoräkna sig hela månaden, vilket kan spela stor roll för rätten till ersättning.

”Det har iallafall blivit färre möten”

”Det har iallafall blivit färre möten”

Vissa riskerar frivilligt att smitta eller smittas när de julhandlar i gallerian, andra drar på sig blåstället och går till jobbet som vanligt, skriver Marcus Raihle.

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

Har jag rätt att stämpla?

Har jag rätt att stämpla?

Jag går en utbildning som är tre år, men jobbar alla lov. Funderar på att gå med i a-kassan. Stämmer det att jag då har rätt att stämpla när jag läst färdig om jag inte får jobb?

Eva Nordmark: Ökat tillträde ger bättre skydd

Eva Nordmark: Ökat tillträde ger bättre skydd

Riksdagen röstade som väntat ner regeringens förslag om utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) är besviken:
”Coronakrisen har verkligen visat hur viktiga skyddsombuden är”, säger hon.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

Kan krisen bli ett lyft för facket?

I flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

SKF-facket befarar varsel

SKF-facket befarar varsel

SKF delar hellre ut pengar till aktieägarna än att söka statligt stöd till permitteringar. Nu väntar varsel om uppsägningar, befarar facket.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.