Bra jobb­satsningar i höstbudgeten

LEDARE Det finns skäl att glädjas åt höstbudgeten om man bryr sig om jobben. Magdalena Anderssons spara i ladorna har bytts mot satsa järnet. Det är helt rätt, skriver Helle Klein.

Regeringens höstbudget har kallats historisk och det är den på många sätt. Aldrig tidigare har vi sett så stora satsningar på välfärd och jobb som nu. Det är välbehövligt för att ta Sverige ut ur Corona-krisen. Magdalena Anderssons spara i ladorna har bytts mot satsa järnet. Det är helt rätt.

Höstbudgeten är förstås en kompromiss mellan regeringen och samarbetspartierna Centern och Liberalerna. Därför har den en del konstiga inslag som skattesänkningar i en tid då staten skulle behöva ännu mer resurser. Men i det stora hela är det en riktigt bra budget, inte minst på arbetslivets områden.

Sammanlagt satsas det 11 miljarder kronor på arbetsmarknadsåtgärder. Till det mest glädjande hör att regeringen förlänger förstärkningen av A-kassan som infördes i våras med anledning av coronakrisen. Förstärkningen gäller i två år men borde därefter permanentas. Att låta människor känna trygghet vid arbetslöshet skapar just den omställning och dynamik som borgerliga politiker brukar efterlysa på arbetsmarknaden. Om inte annat kan detta bli en perfekt valfråga för Socialdemokraterna.

Regeringen, Centern och Liberalerna stärker nu också Arbetsförmedlingen med en miljard kronor vilket är helt nödvändigt i en tid då arbetslösheten stiger rejält.

Rimligen borde januaripaktens ogenomtänkta reformplaner för Arbetsförmedlingen skjutas upp under en överskådlig framtid. Det är sannerligen inte läge att montera ned Arbetsförmedlingen, öka privatiseringen och därmed riskera mer av korruption och fusk. Tvärtom behöver Arbetsförmedlingen få arbetsro och stärkas lokalt runtom i landet till de arbetslösas bästa.

Det är i detta sammanhang bra att regeringen skjuter till resurser för arbetsmarknadsutbildningar för att möta efterfrågan i bristyrken. Dessutom innehåller budgeten angelägna satsningar på att få nyanlända snabbare in på arbetsmarknaden.

Från både fack och företagarhåll har det länge efterlysts en upprustning av yrkesutbildningarna. Regeringens tillskott med en miljard till yrkesvux och att även yrkeshögskolan får ökade resurser är mycket välkommet.

Det finns alltså skäl att glädjas åt höstbudgeten om man bryr sig om jobben.

Regeringen och samarbetspartierna inser också vikten av att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Tyvärr satsas inte tillräckligt med pengar på just detta men det är ändå ett steg i rätt riktning att det finns 30 miljoner avsatta i höstens budget.

Faktum är att bekämpandet av fusk och brottslighet inom arbetslivet är centralt om man vill komma till rätta med den fråga som verkar stå högst på alla partiers dagordning just nu nämligen gängkriminaliteten och droghandeln.

Skuggsamhället som uppstått av en alltför oreglerad arbetskraftsinvandring och alltför stora möjligheter till fusk med bidrag måste bekämpas hårdare. Här har januaripartierna en möjlighet att föra en vettigare politik än den flyktingfientliga batongpolitik som M, KD och SD föreslår.