Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

16 oktober, 2020

Skrivet av

Foto: Privat.

Om skribenten

Håkan Wågvi har jobbat i 27 år inom verkstad och industri. I huvudsak med byggnation av tunga lastvagnar och tillverkning av maskiner åt förpackningsindustrin.

Jobbar idag som arbetsterapeut i Ängelholm för att kunna stötta och hjälpa personer i sin vardag och i sitt yrkesliv.

KRÖNIKA Industriarbetare styr inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen. Därför behövs en anställningstrygghet värd namnet, skriver Håkan Wågvi, arbetsterapeut och tidigare industriarbetare.

Det fanns en tid då det var lite fult att byta jobb. Den som gjorde det kunde mötas av misstänksamhet och besvikna miner. Den som bytte ofta kallades hoppjerka och var inte att lita på.

I dag är inställningen snarare den motsatta. Den som varit på samma ställe i mer än fem år betraktas i bästa fall som lojal, men kan också bli anklagad för att vara förändringsfientlig.

I moderna tider som dessa är det även okej att byta yrke och bransch helt och hållet. Så gjorde jag, och står nu med ena foten i en skyddssko och den andra i en sandal och vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till frågor som en gång var så viktiga.

Det sägs att upplevelser i barndomen påverkar oss för resten av livet. Jag kan intyga att detsamma gäller för arbetslivet. Den som en gång blivit präglad av industrin bär dessa erfarenheter med sig hela vägen till pensionen – i stort som i smått.

När jag varje morgon står framför den tunna pekskärmen för att stämpla in på min mottagning ser jag en stor stämpelklocka i grön hammarlack signerad Ericsson framför mig. Rädslan att få avdrag för sen ankomst finns alltjämt där trots att jag faktiskt vet att jag själv bestämmer över min arbetstid.

När jag hör mina kollegor prata om arbetsmiljö i termer om otydliga uppdrag och att färgen på väggarna känns dyster tänker jag istället på osäkra anställningar och risken för fallolyckor och vibrationsskador. Och när jag pratar om anställningstrygghet kan jag på kollegornas tomma blickar förstå att frågan inte alls är någon het potatis här.

Det kan handla om en bankkris i USA eller en pandemi med sitt ursprung i Asien som kastar en käpp i hjulet.

Arbetsmarknaden för legitimerad personal inom vården är så beskaffad att det inte föreligger någon risk att bli utan jobb. Här är personalbrist mer regel än undantag. Här är man också immun mot den lömska konjunkturen som utan förvarning kan falla ihop, med följden att anställda skickas ut i en osäker arbetslöshet.

Personalen är väl medveten om både situationen och det egna värdet. Så till den milda grad att en del till och med undviker fasta anställningar då vinsterna med att hålla sig lite vid sidan av är stora, och riskerna små.

Marknaden finns alltid där. Du kan välja och vraka bland uppdragen. Inte ens din ålder eller antal år inom yrket påverkar möjligheterna. Man kan säga att det råder en slags passiv anställningstrygghet där engagemanget läggs på individuell utveckling i stället för att samlas för att ta striden om arbetsrätten.

Inom industrin är situationen en helt annan. Här bestäms verksamheten utifrån förutsättningar som skapas på en fri marknad, men också av aktieägare som gärna ser svarta siffror i rapporten.

Principen är enkel: företagen måste ha produkter som någon vill ha och kan betala för. Men här kan en mängd olika saker ställa till det. Det kan handla om en bankkris i USA eller en pandemi med sitt ursprung i Asien som kastar en käpp i hjulet. Det kan också handla om att enskilda företag gör en felsatsning, eller inte alls hänger med i utvecklingen, blir omkörda av sina konkurrenter och därför kastas ut i kylan.

Till skillnad från vården finns det inom industrin inte någon offentlig finansiering och ett givet kundunderlag med etiska frågeställningar att hänvisa till. Varje gång marknaden sviktar och orderstocken krymper måste kostnader kapas. Ett klassiskt spel följer där den ansvarige för verksamheten ser sig tvungen att för aktieägaren visa handlingskraft i syfte att säkerställa företagets fortlevnad genom en plan för framtida avkastningar, men också för att säkra sin egen position. En intressekonflikt mellan arbetarna och arbetsgivaren uppstår sedan när information om minskad orderingång och höga personalkostnader leder till tal om uppsägningar.

Under omständigheter som dessa krävs en aktiv anställningstrygghet för att skapa arbetsro och en dräglig tillvaro för den redan hårt prövade industriarbetaren. Då kan en lag om anställningsskydd som är värd sitt namn vara en bra början.

En kommentar till “Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd

  • Ja, eller hur?! Skrivet med både frågetecken o uttropstecken, därför att det det ansågs som självklart att känna sig trygg i sin anställning o göra det bästa som jag bara kan tills jag går i pension. Men detta finns inte ändå idag eftersom allt utgår efter efterfrågan och att chefen kanske tycker man är i vägen ändär man blir placerad. Här gäller ändå detta med chefgodtycke. Usch, om man skulle berätta får man ju sparken.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Vänsterpartiet står på vår sida även när det blåser hårt”

”Vänsterpartiet står på vår sida även när det blåser hårt”

Det är Vänsterpartiet som tar strid för löntagarna, mot urholkad anställningstrygghet och återinförande av karensdag. skriver IF Metallaren Erfan Kakahani.

”Därför ställer jag upp för C i riksdagen”

”Därför ställer jag upp för C i riksdagen”

En stark och självständig lokalpolitik som är en garant för jobben. Och yrkesutbildningen – som krävs för att kvalificerade industrijobb ska hålla bra ingångslöner, skriver Gustav Malm, som kandiderar till riksdagen för C.

Facket får hantera skadorna

Facket får hantera skadorna

Man kan vara arg på las-uppgörelsen, men vad vi behöver nu är en ny politik, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

Tips till vår nästa stats­minister

Tips till vår nästa stats­minister

När Stefan Löfven nu avgår vill jag både tacka och se en efterträdare som kraftsamlar mot ojämlikheten, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

”Arbetarna får inte hamna efter i omställningen”

”Arbetarna får inte hamna efter i omställningen”

Arbetare måste ha möjligheten att vidareutbilda eller skola om sig för att möta den förändrade arbetsmarknaden. Då håller det inte att lägga ned utbildningar, skriver EU-parlamentarikern Ilan De Basso (S).

Industrin måste bli energismart

Industrin måste bli energismart

Det stora slöseriet finns inte hos hushållen utan i industrin, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.