Industriarbetarnas tidning

Industrin överens om löneökningar på 5,4 procent

1 november, 2020 - 09:10

Skrivet av Rasmus Lygner, Pontus Ohlin

Fack och arbetsgivare inom industrin har enats om löneökningar på 5,4 procent i 29 månader. Däremot blir det ingen retroaktiv löneökning från den 1 april.

Artikeln har tillförts en rättelse.

– Det här avtalet innehåller en högre årstakt än det förra avtal vi tecknade. Årstakten ligger på 2,23 procent och det här kommer att bli det nya märket som normerar svensk arbetsmarknad, sa IF Metalls ordförande Marie Nilsson på presskonferensen.

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman
Foto: Ylva Bergman

Särskilt viktigt för industrifacken har varit att få avsättningar till delpension och den försäkringsuppgörelse som fack och arbetsgivare enades om under våren. En förutsättning för att arbetsgivarna skulle acceptera den, var att facken gick med på ett längre avtal.

Ett avgörande krav från facken var att få med kravet på låglönesatsning för anställda med en månadslön under 26 100 kronor. Till slut fick man igenom det.

– Eftersom det är en större andel av lågavlönade som är kvinnor så är det också att betrakta som en jämställdhetssatsning, säger GS-facket ordförande Per-Olof Sjöö.

Per-Olof Sjöö, GS-fackets ordförande. Foto: David Lundmark

Kampen om låglönesatsningen är dock inte över, eftersom arbetsgivare och fack inte är ense om hur den ska beräknas.

Lönerna höjs med 3 procent den 1 november och sedan med 2,4 procent den 1 april 2022.

– Det här känns ganska rimligt med tanke på omständigheterna, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson till Dagens Arbete, och hänvisar till läget under coronan.

Samtidigt går ju delar av industrin bra?

– Ja det finns de som har jobbat hårt och företaget går bra. Men vi har också de som går till jobbet med ont i magen av oro för att inte behålla jobbet.

Hon säger att det var viktigt att löneökningstakten nu är, något, högre än förra perioden. Trycket från arbetsgivarna att växla ned takten har varit stort.

Varför var just det så viktigt?

– Vi vill ju normera, och då är det viktigt att ha en stabil löneökningstakt som inte går upp och ner, och en takt som ger reallöneökningar.

Även GS ordförande Per-Olof Sjöö är relativt nöjd.

– Man får aldrig som man vill, men på totalen är jag nöjd. Det bästa är att vi lyckas hålla upp nivån, säger han.

Däremot blir det ingen retroaktiv löneökning från den 1 april, då de nya avtalen var tänkta att börja gälla innan avtalsrörelsen sköts upp. Det har varit tvärnej från arbetsgivarna i den frågan.

Många medlemmar är besvikna över detta, vad säger du till dem?

– Det förstår jag. Det var ett viktigt krav. Men när vi såg den slutliga hemställan att det det var 3 procent redan den 1 november, så tyckte vi att det var mer värt än att kompensera bakåt. De 3 procenten har vi ju med oss framåt, säger Per-Olof Sjöö.

Marie Nilsson håller med.

– Det var viktigt att få ett framtungt avtal. Att få 3 procent redan i dag kan man se som en kompensation.

Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin under söndagens pressträff. Foto: TT Nyhetsbyrån.

Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin tycker trots allt att det här var det bästa avtalet som gick att teckna givet de svåra omständigheter som fack och arbetsgivare förhandlade under. Att försöka hitta ett avtal som passar både de företag som drabbats allra hårdast av coronaviruset och de som gått opåverkade genom krisen är ”i praktiken omöjligt”, menar han.

– Det här var en sammantagen bedömning, det bästa vi bedömde att vi kunde göra givet den väldigt stökiga och instabila situation vi har på svensk arbetsmarknad, säger han till DA.

Går det överhuvudtaget att sätta ett märke i det här läget?

– Vi har inte bedömt att det är ett sådant undantagstillstånd, utan vi utgår ifrån att det avtal som vi har ingått kommer att bli normerande för svensk arbetsmarknad.

Sett till svensk industri, tror han att avtalet innebär en något försvagad konkurrenskraft för företagen.

– Det är svårt att hävda att industriparterna har tagit någon som helst hänsyn till den väldigt besvärliga omvärld som vi har. Där förtjänar vi kritik, säger Tomas Undin.

Per Hidesten, Industriarbetsgivarna.

Även Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten tycker att nivån ligger lite väl högt.

– Det är viktigt att det inte leder till färre jobb i industrin.

Men delar av industrin går ju bra?

– Ja, men det finns också de som inte går bra.

Han säger att han jämför med andra länder och där ligger Sveriges löneläge högt, säger han. Därför har arbetsgivarna velat växla ned löneökningstakten.

Det har talats att ni har tryck från andra arbetsgivare i Svenskt Näringsliv att hålla nere löneökningstakten, stämmer det?

– Absolut. Men vi har även egna ambitioner att hålla ned löneökningstakten. Så vi har haft tryck på oss själva också.

Han säger att det viktigaste är att man nu har tecknat ett långt avtal för att få stabilitet.

– Vi har också bockat av stora frågor som pensionerna, att avtalspensionen utökas och betalas ned till 22 års ålder. Den frågan har varit med länge. Nu är den avbockad och det är bra.

Avtalet är alltså värt 5,4 procent. Räknat på 29 månader, som är avtalets längd, är årstakten 2,23 procent. Men räknar man in de månader som har gått sedan avtalen egentligen gick ut den sista mars, blir årstakten 1,8 procent.

Under dagen fortsätter förhandlingarna mellan Pappers och Industriarbetsgivarna. Pappers, som sedan tidigare ställt sig utanför industriavtalet, väljer att i nuläget inte kommentera uppgörelsen. I ett sms skriver förbundsordförande Pontus Georgsson att förbundet ska förhandla med industriarbetsgivarna senare under söndagen.

Han skriver: ”Vårt fokus ligger på att göra BRA avtal för våra medlemmar. Fram till dess förbereder vi oss.” 

Pappers har krävt högre löneökningar än facken inom industrin, 4 procent från 1 april. Men där är Per Hidesten bestämd.

– Nu har vi satt ett märke och det gäller för Pappers som för alla andra.

7 kommentarer till “Industrin överens om löneökningar på 5,4 procent

  • 1,8% i årstakt, det täcker inte hyresökningarna som ligger på 1,95%. Arbetarna går emot fattigare och osäkrare tider. Fler borde bli medlemmar och sedan ställa gemensamma krav och även gå ut i strejk om man inte kommer fram.

  • Det blir alltså 1,8% på 36 månader och inget retroaktivt? Det är ju nästan ett hån mot Kommunals medlemmar och alla andra som inte har haft möjlighet att arbeta hemifrån.

  • Sju månader som man inte kompenseras för , en årlig ökningstakt i jämförelse med 2017 års avtal motsvarande 0.06 % och en nöjd förbundsordförande ! Ja , man får väl tacka då …….

  • Totalt vidrigt, en ren förolämpning mot alla arbetare !!!
    Facken borde skämmas.
    Svenskarna blir bara fattigare, och fattigare.

    Denna 1,8 % löneökningen täcker inte ens inflationen !!!
    Den täcker inget !!!
    Vår lön blir mindre och mindre värd.
    Det är ingen lönehöjning alls, som vi får.
    Svenska folket kommer bli ett gäng fattiglappar i framtiden.

  • Är medlem i metall och har pluggat 1 år och betalat till metall. Nu arbetslös, har jobbat på industri innan. Får ut ca 10.000 kr och undrar om man får ta del av lön ökningen som blev.Mvh M

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Slutbud lämnat i kväll

Slutbud lämnat i kväll

Facken och arbetsgivarna inom industrin har på lördagskvällen fått ett slutbud att ta ställning till. Ett besked väntas tidigast söndag morgon.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Medlingsinstitutet: ”Reta inte upp facken”

Medlingsinstitutet: ”Reta inte upp facken”

Hushållens ökade kostnader sätter press på kommande lönerörelse och blir en prövning för industriavtalet. Hör experternas lägesbeskrivning – och Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemos reaktion – i DA:s avtalspodd.

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Avtalet landade ok utifrån omständigheterna. Det säger tre industriarbetare Dagens Arbete pratat med.

Inga extra pengar till Pappers

Inga extra pengar till Pappers

Pappers var nära att gå ut i konflikt, men gav till slut upp kampen om högre löneökningar.

Pappers förhandlar fortfarande

Pappers förhandlar fortfarande

Är det klart vilka nya löner som gäller nu inom industrin? Nej, Pappers förhandlar fortfarande. Avtalsrörelsen är ännu inte över. Ett dygn efter att det normerande Industriavtalet skrevs under saknas det fortfarande ett avtal för massa- och pappersindustrin. Igår förhandlade Pappers avtalsdelegation med Industriarbetsgivarna till långt in på kvällen, dock utan resultat. Förhandlingarna ajournerades och […]

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?