Slutbud lämnat i kväll
Facken och arbetsgivarna inom industrin har på lördagskvällen fått ett slutbud att ta ställning till. Ett besked väntas tidigast söndag morgon.
Fack och arbetsgivare inom industrin har enats om löneökningar på 5,4 procent i 29 månader. Däremot blir det ingen retroaktiv löneökning från den 1 april.
Artikeln har tillförts en rättelse.
– Det här avtalet innehåller en högre årstakt än det förra avtal vi tecknade. Årstakten ligger på 2,23 procent och det här kommer att bli det nya märket som normerar svensk arbetsmarknad, sa IF Metalls ordförande Marie Nilsson på presskonferensen.
Särskilt viktigt för industrifacken har varit att få avsättningar till delpension och den försäkringsuppgörelse som fack och arbetsgivare enades om under våren. En förutsättning för att arbetsgivarna skulle acceptera den, var att facken gick med på ett längre avtal.
Ett avgörande krav från facken var att få med kravet på låglönesatsning för anställda med en månadslön under 26 100 kronor. Till slut fick man igenom det.
– Eftersom det är en större andel av lågavlönade som är kvinnor så är det också att betrakta som en jämställdhetssatsning, säger GS-facket ordförande Per-Olof Sjöö.
Kampen om låglönesatsningen är dock inte över, eftersom arbetsgivare och fack inte är ense om hur den ska beräknas.
Lönerna höjs med 3 procent den 1 november och sedan med 2,4 procent den 1 april 2022.
– Det här känns ganska rimligt med tanke på omständigheterna, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson till Dagens Arbete, och hänvisar till läget under coronan.
Samtidigt går ju delar av industrin bra?
– Ja det finns de som har jobbat hårt och företaget går bra. Men vi har också de som går till jobbet med ont i magen av oro för att inte behålla jobbet.
Hon säger att det var viktigt att löneökningstakten nu är, något, högre än förra perioden. Trycket från arbetsgivarna att växla ned takten har varit stort.
Varför var just det så viktigt?
– Vi vill ju normera, och då är det viktigt att ha en stabil löneökningstakt som inte går upp och ner, och en takt som ger reallöneökningar.
Även GS ordförande Per-Olof Sjöö är relativt nöjd.
– Man får aldrig som man vill, men på totalen är jag nöjd. Det bästa är att vi lyckas hålla upp nivån, säger han.
Däremot blir det ingen retroaktiv löneökning från den 1 april, då de nya avtalen var tänkta att börja gälla innan avtalsrörelsen sköts upp. Det har varit tvärnej från arbetsgivarna i den frågan.
Många medlemmar är besvikna över detta, vad säger du till dem?
– Det förstår jag. Det var ett viktigt krav. Men när vi såg den slutliga hemställan att det det var 3 procent redan den 1 november, så tyckte vi att det var mer värt än att kompensera bakåt. De 3 procenten har vi ju med oss framåt, säger Per-Olof Sjöö.
Marie Nilsson håller med.
– Det var viktigt att få ett framtungt avtal. Att få 3 procent redan i dag kan man se som en kompensation.
Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin tycker trots allt att det här var det bästa avtalet som gick att teckna givet de svåra omständigheter som fack och arbetsgivare förhandlade under. Att försöka hitta ett avtal som passar både de företag som drabbats allra hårdast av coronaviruset och de som gått opåverkade genom krisen är ”i praktiken omöjligt”, menar han.
– Det här var en sammantagen bedömning, det bästa vi bedömde att vi kunde göra givet den väldigt stökiga och instabila situation vi har på svensk arbetsmarknad, säger han till DA.
Går det överhuvudtaget att sätta ett märke i det här läget?
– Vi har inte bedömt att det är ett sådant undantagstillstånd, utan vi utgår ifrån att det avtal som vi har ingått kommer att bli normerande för svensk arbetsmarknad.
Sett till svensk industri, tror han att avtalet innebär en något försvagad konkurrenskraft för företagen.
– Det är svårt att hävda att industriparterna har tagit någon som helst hänsyn till den väldigt besvärliga omvärld som vi har. Där förtjänar vi kritik, säger Tomas Undin.
Även Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten tycker att nivån ligger lite väl högt.
– Det är viktigt att det inte leder till färre jobb i industrin.
Men delar av industrin går ju bra?
– Ja, men det finns också de som inte går bra.
Han säger att han jämför med andra länder och där ligger Sveriges löneläge högt, säger han. Därför har arbetsgivarna velat växla ned löneökningstakten.
Det har talats att ni har tryck från andra arbetsgivare i Svenskt Näringsliv att hålla nere löneökningstakten, stämmer det?
– Absolut. Men vi har även egna ambitioner att hålla ned löneökningstakten. Så vi har haft tryck på oss själva också.
Han säger att det viktigaste är att man nu har tecknat ett långt avtal för att få stabilitet.
– Vi har också bockat av stora frågor som pensionerna, att avtalspensionen utökas och betalas ned till 22 års ålder. Den frågan har varit med länge. Nu är den avbockad och det är bra.
Avtalet är alltså värt 5,4 procent. Räknat på 29 månader, som är avtalets längd, är årstakten 2,23 procent. Men räknar man in de månader som har gått sedan avtalen egentligen gick ut den sista mars, blir årstakten 1,8 procent.
Under dagen fortsätter förhandlingarna mellan Pappers och Industriarbetsgivarna. Pappers, som sedan tidigare ställt sig utanför industriavtalet, väljer att i nuläget inte kommentera uppgörelsen. I ett sms skriver förbundsordförande Pontus Georgsson att förbundet ska förhandla med industriarbetsgivarna senare under söndagen.
Han skriver: ”Vårt fokus ligger på att göra BRA avtal för våra medlemmar. Fram till dess förbereder vi oss.”
Pappers har krävt högre löneökningar än facken inom industrin, 4 procent från 1 april. Men där är Per Hidesten bestämd.
– Nu har vi satt ett märke och det gäller för Pappers som för alla andra.
Lågt med tanke på aktiemarknaden framtidstro.
Ingenting retroaktivt?
1,8% i årstakt, det täcker inte hyresökningarna som ligger på 1,95%. Arbetarna går emot fattigare och osäkrare tider. Fler borde bli medlemmar och sedan ställa gemensamma krav och även gå ut i strejk om man inte kommer fram.
Det blir alltså 1,8% på 36 månader och inget retroaktivt? Det är ju nästan ett hån mot Kommunals medlemmar och alla andra som inte har haft möjlighet att arbeta hemifrån.
Sju månader som man inte kompenseras för , en årlig ökningstakt i jämförelse med 2017 års avtal motsvarande 0.06 % och en nöjd förbundsordförande ! Ja , man får väl tacka då …….
Nu är det bara att gå ur facket
Totalt vidrigt, en ren förolämpning mot alla arbetare !!!
Facken borde skämmas.
Svenskarna blir bara fattigare, och fattigare.
Denna 1,8 % löneökningen täcker inte ens inflationen !!!
Den täcker inget !!!
Vår lön blir mindre och mindre värd.
Det är ingen lönehöjning alls, som vi får.
Svenska folket kommer bli ett gäng fattiglappar i framtiden.
Är medlem i metall och har pluggat 1 år och betalat till metall. Nu arbetslös, har jobbat på industri innan. Får ut ca 10.000 kr och undrar om man får ta del av lön ökningen som blev.Mvh M