Facken säger nej till medlarnas bud – arbetsgivarna säger ja

Facken inom industrin säger nej till medlarnas första bud i avtalsförhandlingarna.

– Jag konstaterar att det är väldigt låga löneökningar, säger IF Metalls Simon Petersson.

Arbetsgivarna säger däremot ja till budet.

Under torsdagen lämnade de opartiska ordförandena, Opo, sitt första avtalsförslag till fack och arbetsgivare i årets avtalsrörelse. Förslaget höll löneökningar på 7,7 procent under tre år. Löneökningarna skulle fördelas med 2,8 procent första året, 2,5 procent andra året och 2,4 procent det tredje.

Facken inom industrin sade på fredagseftermiddagen nej till förslaget.

– Budet är alldeles för lågt. Hemställan saknar också arbetstidsförkortning, övertidsersättning för deltidsanställda och låglönesatsning, säger Simon Petersson, biträdande avtalssekreterare för IF Metall.

När det gäller arbetstidsfrågan kräver facken dels avsättningar till arbetstidsförkortning, dels att det ska införas system för arbetstidsförkortning på avtal som ännu inte har det. IF Metall har redan sådana system på plats, frågan gäller andra förbund, vars avtal ska följa det märke som sätts av industrin.  

Arbetsgivarna har också krävt att den avtalade arbetstidsförkortningen ska tas bort om det blir lag om sänkt arbetstid.

– Det är ett krav vi avvisar kraftfullt, säger Simon Peterson.

Teknikarbetsgivarna ställer sig positiva till förslaget.

– Svaret ska ses i ljuset av att vi bedömer att Opo beaktat vikten av långsiktigt stabila planeringsförutsättningar, även om det skapar väl tuffa premisser för delar av den svenska industrin. Om förändringar av löneökningsnivån ska övervägas kan det enbart handla om marginella putsningar uppåt i en slutlig hemställan, säger Teknikföretagens förhandlingschef, Tomas Undin.

Industriarbetsgivarna skriver i ett pressmeddelande att de ”accepterar” budet.

– Budet är högt och det tangerar vad som är förenligt med en bibehållen internationell konkurrenskraft. Men vi noterar att det anger en tydlig inriktning mot en lägre löneökningstakt jämfört med dagens nivå och därför har vi valt att säga ja”, säger Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf.

I årets avtalsrörelse har facket krävt 4,2 procents löneökningar på ett år, och utökad arbetstidsförkortning. Arbetsgivarna har sagt att det är för högt. I förra avtalsrörelsen, 2023, blev löneökningarna 7,4 procent på två år.

Tidigare hade Opo lämnat en skiss på ett treårigt avtal som arbetsgivarna var positiva till och facken mer tveksamma. Båda parter lyfte dock fram avtalets innehåll och inte dess längd som det viktiga. 

Nu går förhandlingarna in i slutveckan. Det är en stor mängd avtal inom industrin som ska förhandlas fram, både på LO-sidan och för tjänstemännen. På en del områden är läget mer pressat än på andra, säger IF Metalls biträdande avtalsskreterare Simon Petersson.

– Det är nu som kärnan ställs på sin spets. Vi är beredda att fajtas.

För att facken ska säga ja, måste lönenivåerna upp på en ”acceptabel nivå” säger han. Även avsättning till arbetstidsförkortningen är centralt.

– Det måste till en sådan lösning för att vi ska acceptera ett avtal.

Hur förhandlingarna fortsätter ser olika ut på olika avtal. Men oavsett är avtalsförhandlingarna i ett intensivt läge.

– Det blir förhandling i helgen, ja, säger Simon Petersson.

Även GS-fackets avtalssekreterare Madelene Engman är kritiskt till det låga budet från medlarna.

– Vi är ju vana vid att Opo lägger sig på ett nivå som åtminstone är i närheten av vårt bud. Men det här är oacceptabelt. Inte bara sammantaget på hela avtalsvärdet utan också per år. Löneökningen är den huvudsakliga frågan som gör att vi säger nej. Men även för att våra viktiga gemensamma frågor måste på plats för alla förbund. 

Hur ser ni på att det saknas avsättningar till arbetsstidförkortning? 

– Det har vi sagt att det är en förutsättning för ett avtal. Det fanns ju inte med, i varje fall inte på ett tydligt sätt nu. Det måste lösa sig helt enkelt. 

Hur långt ifrån upplever ni att parterna står från varandra?

– Det känns som om vi är väldigt långt ifrån varandra, inte minst i frågan om lönerna, men även i de andra viktiga frågorna. Det kan bli många svåra frågor att lösa framöver. Men det är ju hela tio dagar kvar. Fortsättning följer, säger Madelene Engman.

Josef Molin, Anna Julius