Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

14 januari, 2021

Skrivet av Henrik Valentin

Debatt Nedskärningen av Arbetsförmedlingen har fått förödande konsekvenser. De arbetslösa som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få stöd genom personliga möten, inte bara kontakt via en dator, skriver debattören och författaren Henrik Valentin.

Om skribenten

Henrik Valentin är författare, dramatiker och debattör. I sin senaste bok, Brutet löfte, skriver han om arbetslöshet och yrkesmässig nystart.

Den pågående coronapandemin har slagit undan fötterna för ett mycket stort antal människor som försörjt sig genom tim-, projekt- och andra former av gig-anställningar. Arbetslöshetssiffrorna skjuter i höjden.

En starkt bidragande faktor har varit brist på yrkesutbildning hos många drabbade vilket också gäller dem som blivit offer för olika former av rationaliseringar.

Förenklat kan man säga att rätt utbildning och kompetens är nyckeln till anställningar inom tillverkningsindustrin liksom i allt fler branscher. I svunna tider kunde det räcka med fungerande armar och ben vilket till och med vissa riksdagspolitiker tror fortfarande gäller eftersom de envisas med att tala om alla ”enkla jobb” som lösningen på arbetslöshetsproblemet.

Sanningen är att ökad automatisering och rationalisering har bidragit till att mängder av okvalificerade jobb försvunnit. Industrirobotar finns i dag till så låga priser att introduktionen snabbt sprider sig.

Samtidigt råder en påtaglig obalans på arbetsmarknaden genom att många arbetsgivare ropar efter arbetskraft med tillräcklig utbildning och kompetens

Behov av personligt stöd

Denna skriande brist på kompetent arbetskraft borde vara lätt att åtgärda kan man tycka. Fixa fler utbildningsplatser! Utbilda fler!

Fast de lågutbildade arbetslösa som på allvar måste granska sin anställningsbarhet behöver professionell hjälp och det vid personliga möten. Det löser sig inte genom kontakter via en dator.

För många är resultatet av en sådan genomgång en kalldusch som måste smältas, för flera branscher med jobb för lågutbildade är nu skakade i sina grundvalar med permitteringar, varsel och uppsägningar som följd. Därför gäller det att med kvalificerad rådgivning få de arbetssökande att växla in på helt andra spår genom ny eller förstärkt yrkesutbildning.

Att skaffa sig tillräcklig kompetens och helt byta yrkesinriktning fordrar personliga kontakter och insatser. Det visade bland annat studier av IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Men detta är lättare sagt än gjort inte minst genom hela det politiska rävspelet kring Arbetsförmedlingen och bristen på insikt om dagens och morgondagens krav på anställningsbarhet.

Den drastiska nedskärningen av kontor och antalet anställda vid Arbetsförmedlingen har fått förödande konsekvenser för den nödvändiga höjningen av utbildningsnivån för ett mycket stort antal arbetslösa.

De privata aktörer som är tänkta att axla matchningen av sökande mot lediga jobb har inte uppvisat bättre resultat än AF.

Ekonomiska hinder för studier

I takt med att arbetslösheten ökat markant är läget akut. Samhällsekonomiskt är det ett slöseri utan dess like att inte sätta in åtgärder på många olika plan. Bland annat måste arbetsmarknadsansvariga omedelbart se över nivåerna och ersättningsformerna för vuxna som behöver skaffa sig en yrkesutbildning. Att gå från a-kassa till studielån framstår för många som något helt orealistiskt.

Då framstår framförallt en arbetsmarknadsutbildning som ett mycket bättre alternativ. Formen infördes för arbetslösa som då kunde skaffa sig en utbildning inom ett bristyrke, det vill säga kompetens för ett yrke som är efterfrågat, exempelvis inom tillverkningsindustrin. Den ekonomiska finessen är att a-kassan ersätts med ett aktivitetsstöd på samma nivå.

Problemet är att sådan arbetsmarknadsutbildning beviljas av Arbetsförmedlingen som i dagsläget inte hinner med att stödja och hjälpa tillräckligt många arbetslösa att ta steget in i sådana heltidsstudier – och fullfölja dem. Därför gapar åtskilliga utbildningsplatser tomma hos genomförarna.

I min roman Brutet löfte, om arbete och radikalt byte av yrkesinriktning, får huvudpersonen Göran faktiskt träffa en handläggare vid Arbetsförmedlingen. Och just genom ett personligt stöd och hjälp kan denne överflödige tjänsteman börja en nästan årslång arbetsmarknadsutbildning till eftertraktad iw-svetsare. Han utvecklar en favorithobby till sitt framtida yrke. Det leder både till en personlig och samhällsekonomisk vinst.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Som industriarbetare ser jag att det är Socialdemokraterna som bär våra frågor. Och det är upp till oss att hjälpa dem att driva dem ännu bättre, skriver pappersarbetaren Jim Svensk Larm.

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Min nya vän på internet är precis som jag. Precis som jag, skriver Carl-Einar Häckner.

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Medborgarnas rösträtt är numera vältäckande men det finns fortfarande många människor som politikerna inte intresserar sig för, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Livet på landet – så lätt är det inte

Livet på landet – så lätt är det inte

Krönika Kan man som klyschig stockholmare få svära över sin övergivna åkerlapp, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Stoppa myterna om nya las

Stoppa myterna om nya las

När vi diskuterar nya las är det viktigt att vi pratar om vad som faktiskt står i överenskommelsen. Allt annat förlorar vi på, skriver vi Marie Nilsson.

Facket får hantera skadorna

Facket får hantera skadorna

Krönika Man kan vara arg på las-uppgörelsen, men vad vi behöver nu är en ny politik, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu jämnar vi ut skillnaderna

Nu jämnar vi ut skillnaderna

På papperet ska det inte vara någon skillnad mellan tjänstemän och arbetare. Nu är det dags att vi får fram avtal som gör att det också blir verklighet, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

Du kanske också vill läsa…

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

Att privatisera Arbetsförmedlingen är att gå åt precis fel håll. En fungerande vuxenutbildning och matchning behöver en stabil arbetsmarknadspolitik, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

Akutstöden har varit nödvändiga, men vi måste vrida om så att insatserna framöver stöttar snabb återgång i arbete, skriver Klas Eklund, ordförande för omstartskommissionen.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Kommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

”Matchningen måste förbättras”

”Matchningen måste förbättras”

Arbetsförmedlingen behöver renodla sitt uppdrag till myndighetsutövning – kontroll och uppföljning. Privata aktörer kan bättre specialisera sig på olika branscher, skriver Fredrik Christensson, riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet för C.

”I stället för slagträ behövs pragmatisk politik”

”I stället för slagträ behövs pragmatisk politik”

”Arbetsmarknadsministerns utbildningsstrategi är farlig i lågkonjunktur. Kommunal vuxenutbildning och traditionell arbetsmarknadsutbildning måste komplettera varandra, skriver Maria Mattsson Mähl, styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.