Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

14 januari, 2021

Skrivet av Henrik Valentin

Debatt Nedskärningen av Arbetsförmedlingen har fått förödande konsekvenser. De arbetslösa som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få stöd genom personliga möten, inte bara kontakt via en dator, skriver debattören och författaren Henrik Valentin.

Om skribenten

Henrik Valentin är författare, dramatiker och debattör. I sin senaste bok, Brutet löfte, skriver han om arbetslöshet och yrkesmässig nystart.

Den pågående coronapandemin har slagit undan fötterna för ett mycket stort antal människor som försörjt sig genom tim-, projekt- och andra former av gig-anställningar. Arbetslöshetssiffrorna skjuter i höjden.

En starkt bidragande faktor har varit brist på yrkesutbildning hos många drabbade vilket också gäller dem som blivit offer för olika former av rationaliseringar.

Förenklat kan man säga att rätt utbildning och kompetens är nyckeln till anställningar inom tillverkningsindustrin liksom i allt fler branscher. I svunna tider kunde det räcka med fungerande armar och ben vilket till och med vissa riksdagspolitiker tror fortfarande gäller eftersom de envisas med att tala om alla ”enkla jobb” som lösningen på arbetslöshetsproblemet.

Sanningen är att ökad automatisering och rationalisering har bidragit till att mängder av okvalificerade jobb försvunnit. Industrirobotar finns i dag till så låga priser att introduktionen snabbt sprider sig.

Samtidigt råder en påtaglig obalans på arbetsmarknaden genom att många arbetsgivare ropar efter arbetskraft med tillräcklig utbildning och kompetens

Behov av personligt stöd

Denna skriande brist på kompetent arbetskraft borde vara lätt att åtgärda kan man tycka. Fixa fler utbildningsplatser! Utbilda fler!

Fast de lågutbildade arbetslösa som på allvar måste granska sin anställningsbarhet behöver professionell hjälp och det vid personliga möten. Det löser sig inte genom kontakter via en dator.

För många är resultatet av en sådan genomgång en kalldusch som måste smältas, för flera branscher med jobb för lågutbildade är nu skakade i sina grundvalar med permitteringar, varsel och uppsägningar som följd. Därför gäller det att med kvalificerad rådgivning få de arbetssökande att växla in på helt andra spår genom ny eller förstärkt yrkesutbildning.

Att skaffa sig tillräcklig kompetens och helt byta yrkesinriktning fordrar personliga kontakter och insatser. Det visade bland annat studier av IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Men detta är lättare sagt än gjort inte minst genom hela det politiska rävspelet kring Arbetsförmedlingen och bristen på insikt om dagens och morgondagens krav på anställningsbarhet.

Den drastiska nedskärningen av kontor och antalet anställda vid Arbetsförmedlingen har fått förödande konsekvenser för den nödvändiga höjningen av utbildningsnivån för ett mycket stort antal arbetslösa.

De privata aktörer som är tänkta att axla matchningen av sökande mot lediga jobb har inte uppvisat bättre resultat än AF.

Ekonomiska hinder för studier

I takt med att arbetslösheten ökat markant är läget akut. Samhällsekonomiskt är det ett slöseri utan dess like att inte sätta in åtgärder på många olika plan. Bland annat måste arbetsmarknadsansvariga omedelbart se över nivåerna och ersättningsformerna för vuxna som behöver skaffa sig en yrkesutbildning. Att gå från a-kassa till studielån framstår för många som något helt orealistiskt.

Då framstår framförallt en arbetsmarknadsutbildning som ett mycket bättre alternativ. Formen infördes för arbetslösa som då kunde skaffa sig en utbildning inom ett bristyrke, det vill säga kompetens för ett yrke som är efterfrågat, exempelvis inom tillverkningsindustrin. Den ekonomiska finessen är att a-kassan ersätts med ett aktivitetsstöd på samma nivå.

Problemet är att sådan arbetsmarknadsutbildning beviljas av Arbetsförmedlingen som i dagsläget inte hinner med att stödja och hjälpa tillräckligt många arbetslösa att ta steget in i sådana heltidsstudier – och fullfölja dem. Därför gapar åtskilliga utbildningsplatser tomma hos genomförarna.

I min roman Brutet löfte, om arbete och radikalt byte av yrkesinriktning, får huvudpersonen Göran faktiskt träffa en handläggare vid Arbetsförmedlingen. Och just genom ett personligt stöd och hjälp kan denne överflödige tjänsteman börja en nästan årslång arbetsmarknadsutbildning till eftertraktad iw-svetsare. Han utvecklar en favorithobby till sitt framtida yrke. Det leder både till en personlig och samhällsekonomisk vinst.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Vad händer med humorn nu?

Vad händer med humorn nu?

Carl Einar-Häckner om att ligga på soffan och vänta på bättre tider.

En väckarklocka för alla demokrater

Den 6 januari 2021 kommer för all tid att bli datumet då den amerikanska demokratin skakade i sina grundvalar. Bilderna från Washington där Trumpanhängare stormar Kapitolium påhejade av presidenten själv ska vi sent glömma. Ännu när detta skrivs pågår kaoset och ingen vet riktigt hur det ska sluta. President Trump har hela ansvaret för det […]

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

Vårt skattesystem inte bara bevarar utan driver på ökande klyftor i samhället, men det diskuteras inte när jämlikheten ska utredas, skriver Ulf Dahlsten, författare till boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris.

Förhandling eller kamp?

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

Årets debatt handlar om anställnings­tryggheten

Anställningstryggheten hör nog till årets hetaste debatt, både politiskt och bland parterna på arbetsmarknaden. Du som läser Dagens Arbete har sett de senaste turerna då IF Metall och Kommunal hängde på uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv och lyckades förhandla till sig förbättringar för sina medlemmar. Något som upprört flera andra LO-förbund, däribland GS och […]

Märket är en urvuxen tvångströja

Märket är en urvuxen tvångströja

Vi har länge varit kritiska mot att vårt inflytande är för litet i processen inför avtalsrörelsen. LO måste enas om en bredare modell för lönenivåerna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Du kanske också vill läsa…

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

Att privatisera Arbetsförmedlingen är att gå åt precis fel håll. En fungerande vuxenutbildning och matchning behöver en stabil arbetsmarknadspolitik, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

Akutstöden har varit nödvändiga, men vi måste vrida om så att insatserna framöver stöttar snabb återgång i arbete, skriver Klas Eklund, ordförande för omstartskommissionen.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Kommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

”Matchningen måste förbättras”

”Matchningen måste förbättras”

Arbetsförmedlingen behöver renodla sitt uppdrag till myndighetsutövning – kontroll och uppföljning. Privata aktörer kan bättre specialisera sig på olika branscher, skriver Fredrik Christensson, riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet för C.

”I stället för slagträ behövs pragmatisk politik”

”I stället för slagträ behövs pragmatisk politik”

”Arbetsmarknadsministerns utbildningsstrategi är farlig i lågkonjunktur. Kommunal vuxenutbildning och traditionell arbetsmarknadsutbildning måste komplettera varandra, skriver Maria Mattsson Mähl, styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.