”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Debatt Nedskärningen av Arbetsförmedlingen har fått förödande konsekvenser. De arbetslösa som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få stöd genom personliga möten, inte bara kontakt via en dator, skriver debattören och författaren Henrik Valentin.

Om skribenten

Henrik Valentin är författare, dramatiker och debattör. I sin senaste bok, Brutet löfte, skriver han om arbetslöshet och yrkesmässig nystart.

Den pågående coronapandemin har slagit undan fötterna för ett mycket stort antal människor som försörjt sig genom tim-, projekt- och andra former av gig-anställningar. Arbetslöshetssiffrorna skjuter i höjden.

En starkt bidragande faktor har varit brist på yrkesutbildning hos många drabbade vilket också gäller dem som blivit offer för olika former av rationaliseringar.

Förenklat kan man säga att rätt utbildning och kompetens är nyckeln till anställningar inom tillverkningsindustrin liksom i allt fler branscher. I svunna tider kunde det räcka med fungerande armar och ben vilket till och med vissa riksdagspolitiker tror fortfarande gäller eftersom de envisas med att tala om alla ”enkla jobb” som lösningen på arbetslöshetsproblemet.

Sanningen är att ökad automatisering och rationalisering har bidragit till att mängder av okvalificerade jobb försvunnit. Industrirobotar finns i dag till så låga priser att introduktionen snabbt sprider sig.

Samtidigt råder en påtaglig obalans på arbetsmarknaden genom att många arbetsgivare ropar efter arbetskraft med tillräcklig utbildning och kompetens

Behov av personligt stöd

Denna skriande brist på kompetent arbetskraft borde vara lätt att åtgärda kan man tycka. Fixa fler utbildningsplatser! Utbilda fler!

Fast de lågutbildade arbetslösa som på allvar måste granska sin anställningsbarhet behöver professionell hjälp och det vid personliga möten. Det löser sig inte genom kontakter via en dator.

För många är resultatet av en sådan genomgång en kalldusch som måste smältas, för flera branscher med jobb för lågutbildade är nu skakade i sina grundvalar med permitteringar, varsel och uppsägningar som följd. Därför gäller det att med kvalificerad rådgivning få de arbetssökande att växla in på helt andra spår genom ny eller förstärkt yrkesutbildning.

Att skaffa sig tillräcklig kompetens och helt byta yrkesinriktning fordrar personliga kontakter och insatser. Det visade bland annat studier av IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Men detta är lättare sagt än gjort inte minst genom hela det politiska rävspelet kring Arbetsförmedlingen och bristen på insikt om dagens och morgondagens krav på anställningsbarhet.

Den drastiska nedskärningen av kontor och antalet anställda vid Arbetsförmedlingen har fått förödande konsekvenser för den nödvändiga höjningen av utbildningsnivån för ett mycket stort antal arbetslösa.

De privata aktörer som är tänkta att axla matchningen av sökande mot lediga jobb har inte uppvisat bättre resultat än AF.

Ekonomiska hinder för studier

I takt med att arbetslösheten ökat markant är läget akut. Samhällsekonomiskt är det ett slöseri utan dess like att inte sätta in åtgärder på många olika plan. Bland annat måste arbetsmarknadsansvariga omedelbart se över nivåerna och ersättningsformerna för vuxna som behöver skaffa sig en yrkesutbildning. Att gå från a-kassa till studielån framstår för många som något helt orealistiskt.

Då framstår framförallt en arbetsmarknadsutbildning som ett mycket bättre alternativ. Formen infördes för arbetslösa som då kunde skaffa sig en utbildning inom ett bristyrke, det vill säga kompetens för ett yrke som är efterfrågat, exempelvis inom tillverkningsindustrin. Den ekonomiska finessen är att a-kassan ersätts med ett aktivitetsstöd på samma nivå.

Läs också

Kan industrijobb se ut så här?

Därför vill Henrik Valentin ge en positiv skildring av att jobba i industrin.

Problemet är att sådan arbetsmarknadsutbildning beviljas av Arbetsförmedlingen som i dagsläget inte hinner med att stödja och hjälpa tillräckligt många arbetslösa att ta steget in i sådana heltidsstudier – och fullfölja dem. Därför gapar åtskilliga utbildningsplatser tomma hos genomförarna.

I min roman Brutet löfte, om arbete och radikalt byte av yrkesinriktning, får huvudpersonen Göran faktiskt träffa en handläggare vid Arbetsförmedlingen. Och just genom ett personligt stöd och hjälp kan denne överflödige tjänsteman börja en nästan årslång arbetsmarknadsutbildning till eftertraktad iw-svetsare. Han utvecklar en favorithobby till sitt framtida yrke. Det leder både till en personlig och samhällsekonomisk vinst.

Henrik Valentin