Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Det handlar om facklig solidaritet”

10 februari, 2021

Skrivet av

Debatt Sammantaget stärks faktiskt anställningstryggheten jämfört med i dag, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: TT Nyhetsbyrån

Om skribenten:

Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

Det är bra att vi har en debatt om las-uppgörelsen i vårt förbund. Att IF Metall har anslutit sig till partsöverenskommelsen innebär att vi är med i de fortsatta förhandlingarna mellan parterna och politiken om trygghet, omställning och anställningsskydd. När det finns konkreta lagförslag från politiken att ta ställning till, ska förbundsstyrelsen och avtalsrådet besluta om vi ska ansluta oss till ett nytt huvudavtal.

I Dagens Arbete frågar Rickard Joelsson-Wallsby på vilket sätt inhyrda och visstidsanställda får ett bättre skydd i partsöverenskommelsen.

I dag finns ingen tidsreglering alls av inhyrning. Man kan vara inhyrd på samma arbetsplats i många år utan att någonsin få ett erbjudande om tillsvidareanställning på kundföretaget. Partsöverenskommelsen säger att en arbetstagare som har varit inhyrd på samma arbetsplats i sammanlagt 24 av 36 månader har rätt till erbjudande om tillsvidareanställning på kundföretaget. Sker inte detta har arbetstagaren rätt till en ersättning på tre månadslöner enligt avtalet.

När det gäller visstidsanställda har vi lyckats halvera kvalificeringstiden för en tillsvidareanställning. Partsöverenskommelsen säger att den som varit visstidsanställd i minst tolv månader under fem år få en tillsvidareanställning. Vi har satt spärrar mot ett eventuellt missbruk av reglerna, genom att arbetsgivare som blandar visstider med vikariat för att slippa tillsvidareanställa ska betala skadestånd.

Rickard Joelsson-Wallsby frågar även om kompetensutveckling. I partsöverenskommelsen finns ett system för stärkt kompetensutveckling, med statlig finansiering. Det består av följande:

  • Ett offentligt studiebidrag för upp till tre terminers heltidsstudier på 80 procent av lönen (upp till lön på 25 050 kronor/månad).
  • Ett avtalat studiestöd som kompletterar det nya offentliga studiebidraget. Den som omfattas av huvudavtalet kan studera heltid i upp till tre terminer på 80 procent av lönen upp till lön på 30 600 kronor/månad. Därefter sker en nedtrappning till 65 procent av lönen upp till ett tak på 66 800 kr/månad.
  • För kortare utbildningar (upp till fem dagar) finns ett avtalat studiestöd som ger 70 procent av lönen i ersättning.

Detta gäller alla i anställning oavsett anställningsform, samt uppsagda. Man kan alltså ta studieledigt från jobbet och få ersättning. Och även den som har blivit uppsagd kan använda detta i sin omställning.

Förhandlingar är alltid ett givande och tagande. Arbetsgivarsidan har fått igenom förändrade turordningsregler. I las blir det möjligt för arbetsgivaren att välja ut max tre personer att behålla bland de som ska sägas upp, och i huvudavtalet max 15 procent. Då undantas de från turordningen. Det blir alltså inte möjligt för arbetsgivaren att välja vilka som ska sägas upp bland de som jobbat länge.

Saklig grund byter namn till sakliga skäl, men partsöverenskommelsen säger att den rättspraxis som gäller i dag ska gälla även fortsättningsvis. Man kommer alltså att bedöma om det föreligger ett tillräckligt allvarligt brott mot anställningsavtalet för uppsägning, på samma sätt som idag.

Samtidigt höjs skadeståndet för en felaktig uppsägning med 50 procent. Men under tiden tvisten pågår slipper arbetsgivaren att betala lön. Istället får arbetstagaren ersättning motsvarande a-kassa samt eventuell tilläggsförsäkring.

I praktiken innebär det att uppsägning blir billigare för arbetsgivaren, men bara om det visar sig i domstol att det fanns giltiga skäl till uppsägningen. Avgör däremot domstolen att uppsägningen var felaktig, blir det dyrare för arbetsgivaren, som både får betala lönen och 50 procents högre skadestånd.

Sammantaget ger detta en partsöverenskommelse som faktiskt stärker anställningstryggheten jämfört med i dag.

Vi får igenom tydliga förbättringar när det gäller inhyrning och visstid. Hyvling av arbetstid, som i dag kan ske hur som helst, regleras genom turordningsregler och omställningstid. Att heltid är norm förtydligas. Och vi får ett bra system för kompetensutveckling.

Det behövs i en tid när allt fler har otrygga anställningsformer, samtidigt som den tekniska utvecklingen går oerhört fort i industrin.

Ingen ska behöva arbeta år efter år på samma arbetsplats utan att någonsin få en trygg anställning. Och ingen ska behöva förlora sitt industrijobb för att kompetensutveckling saknas. Att ta viktiga steg för att komma till rätta med det, är i allra högsta grad en fråga om facklig solidaritet med de värst utsatta.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

Vi måste städa upp EU:s arbetsmarknad från skitföretagare som riskerar arbetarnas hälsa, skriver Europaparlamentarikern Johan Danielsson, S.

Bekämpa antisemitismen i den digitala världen

I förra veckan hölls Förintelsekonferensen i Malmö. Internationella politiska ledare lovade att aktivt bekämpa antisemitismen och rasismen som tyvärr växer runtom i Europa. Sveriges regering satsar nästan 100 miljoner i nästa års budget på denna angelägna kamp för människovärde och demokrati. Till den svenska regeringens satsningar hör bland annat fortsatt arbete med att bekämpa hatbrott […]

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

Högt spel om människors trygghet

Högt spel om människors trygghet

Pontus Georgsson: När till och med Arbetsdomstolen har farhågor om lagförslaget kring ett nytt anställningsskydd borde det vara självklart att ta till sig av kritiken innan besluten hastas fram.

Nu kan vi få allt på ett bräde

Nu kan vi få allt på ett bräde

Per-Olof Sjöö: När vardagen startar efter pandemin har vi chansen att bygga ett mer rättvist och klimatsmart samhälle.

Vi får gehör för våra krav

Vi får gehör för våra krav

Marie Nilsson: I höstens budgetförslag hittar vi omställningsstöd, mänskligare
sjukförsäkring och satsningar på grön industri. Nu måste vi driva på så att det blir verklighet.

Därför spelar politiken roll

Därför spelar politiken roll

M-ledaren såg svensk industri som ”basically gone”. Stefan Löfven såg innovation och nyindustrialisering.

Vi kan ställa krav på det vi producerar

Vi kan ställa krav på det vi producerar

30 års facit visar att vi inte kan överlåta klimatkrisen till politiker, företagsledare och en anonym marknad, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

Att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen är en viktig pusselbit för industrins kompetensförsörjning och elevernas förutsättningar för yrkeslivet, skriver tre företrädare för Teknikcollege.

Du kanske också vill läsa…

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

Vi måste få slut på o­tryggheten

I praktiken omfattas många industrianställda inte av turordningsreglerna. Därför måste vi förhandla om trygghet och omställning, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

På vilket sätt är vi mer skyddade av det här, Marie Nilsson?

På vilket sätt är vi mer skyddade av det här, Marie Nilsson?

Det kan stå tillsvidareanställning på pappret men i praktiken blir vi alla inte mer än visstidsanställda, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser anställningstryggheten ut i dag för visstidare, för inhyrda – och för den som chefen tycker är besvärlig. Här är förändringarna som politiker, fack och arbetsgivare vill se.

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

Vi utformar framtidens trygghet

En trygg arbetsmarknad måste också omfatta visstidsanställda, inhyrda, och alla vars jobb som förändras av den tekniska utvecklingen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

IF Metall om las-uppgörelsens olika delar

IF Metall om las-uppgörelsens olika delar

Arbetsgivaren har fått fler undantag och tydligare regler om uppsägning. Facket har fått skärpta visstidsregler och stärkt heltidsbegrepp. Så här säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä om de olika ingredienserna i uppgörelsen.

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

I höstas kom arbetsgivare och vissa fackförbund överens om vilka nya regler de vill ha för anställningstryggheten. DA reder ut vad förändringarna skulle innebära för dig.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.