Att måla är som att kratta löv
Livet är en konst men konsten har ett eget liv. Just nu vill jag bara måla, skriver trollkarlen Carl-Einar Häckner.
REPLIK Det är inte bristen på el i landet som är problemet, utan bristen på elnät att leverera den med, skriver riksdagsledamöterna (S) och IF Metallarna Monica Haider och Patrik Engström.
Om skribenterna
Monica Haider och Patrik Engström är riksdagsledamöter i näringsutskottet (S) och med i IF Metall.
Sverige har helt unika förutsättningar att klara omställningen till förnybar energi och samtidigt säkra försörjningstryggheten och konkurrenskraften.
Det finns ingen elbrist i Sverige i dag, utan tvärtom så exporterar vi rekordantalet 26 TWh förra året vilket motsvarar tre fjärdedelar av Danmarks årsförbrukning. Vår gemensamma utmaning ligger i att rusta upp och bygga ut elnäten för att säkra elektrifieringen, hållbara tillväxten och den svenska konkurrensen.
Det är samtidigt viktigt att påpeka att det inte finns något som helst förbud mot kärnkraft, och att aktörer som vill bygga ut kärnkraften kan göra det. Det som också känns viktigt att påpeka är att kärnkraftverk både är dyra att tillverka och dyra att underhålla.
Det står alltså elbolagen fritt att bygga kärnkraft, och för deras kunder att betala för mycket dyrare el, men det tror vi slår mot såväl privata elkonsumenter som mot industriföretagen.
Läs också
”Det måste finnas el även när det inte blåser”
Utan en stabil kraftkälla, exempelvis kärnkraft, riskerar elbrist att bli ett nytt normaltillstånd, skriver Industriarbetsgivarna och Pappers i ett gemensamt debattinlägg.
Vad gäller Holmen är det intressant att beakta att företaget äger en betydande andel egen elproduktion, främst inom vattenkraft, och har således själva dragit fördelar av marknadens prisfluktuationer.
Exempelvis berättar deras egen årsredovisning att årsresultatet fördubblades med anledning av högre elpris. Varför Holmen å ena sidan drar fördelarna av en marknadssituation för att sedan kritisera samma marknad är något de får besvara, men något vi kan vara överens om är att kapaciteten från norra till Södra Sverige måste byggas ut för att jämna ut prisskillnaderna.
Under 51 av 52 veckor om året nettoexporterar Sverige el, men trots att Sverige har stora elöverskott finns det lokala och regionala kapacitetsutmaningar, särskilt i Stockholm och Malmö.
Utmaningen ligger bland annat i att vi måste hantera de långa processerna vad gäller att få nya elnät på plats, vilket kan ta uppemot 10 år. För att inte hindra tillväxten och få nya innovativa tekniklösningar att etablera sig måste elnäten i hela landet stärkas, och de måste stärkas snabbare än så.
Här kommer regeringens nätkoncessionsutredning och dess förslag med konkreta åtgärder om hur vi minskar osäkerheten och får bort onödiga hinder för energiaktörer att spela stor roll för att skapa särskilda drivkrafter för upprustning av elnäten.
Samtidigt är det viktigt och bra att Svenska kraftnät under de kommande åren mångdubblar investeringarna i stamnäten, samtidigt som elnätsägarna måste ta ansvar för sin monopolverksamhet och göra de investeringar som krävs för att stärka regional- och lokalnäten.
Dessa är bra och viktiga beslut som sammantaget skapar goda förutsättningar. Men mer kommer att göras.
Vi socialdemokrater ser till att kapaciteten i elnätet inte hindrar den utvecklingen och att varje industriarbetare kan gå till jobbet med vetskapen om att elen alltid kommer att finnas där.
Läs också
Brister i elnäten får inte hindra tillväxten i landet
Vi har förutsättningar för en omställning som skapar fler jobb och ett hållbart samhälle, men det ställer krav på vår elförsörjning, skriver riksdagsledamöterna (S) och IF Metallarna Patrik Engström och Monica Haider.
KÄRNKRAFT ÄR BILLIGARE ÄN VINDKRAFT
Det är på papperet billigare med landbaserad vindkraft är ny kärnkraft. Men man glömmer att vindkraft är en väderberoende energikälla som slumpmässigt står still när det är vindstiltje. Det är därför många, även vindkraftförespråkare, trycker på att det behövs reglerkraft och energilagring för att kunna försäkra elsystemet mot oplanerade driftstopp.
Vattenkraften kan klara att reglera vindkraft så länge den ger en årsproduktion under 30 TWh. Detta motsvarar läget idag med 4.363 vindturbiner med sammanlagd märkeffekt på 10.000 TW. När ännu fler vindturbiner byggs i framtiden måste energilager samtidigt installeras som tar hand om periodvisa elöverskott och som används när vinden mojnar.
Det finns många förslag och lösningar på hur energilager kan utformas. Batterier förordas av många men anses som mycket dyra. Tesla fick ett uppdrag att leverera ett litiumbatteri på 129 MWh och 100 MW till vindkraftparken Hornsdale Wind Farm i South Australia. Australiensarna hade upplevt en stor blackout efter en storm 2016. Vindkraftparken, med 99 snurror på sammanlagt 315 MW började planeras 2009 och startades 2016. De kostade då att bygga på cirka 89 miljoner australiska dollar. Tesla lyckades leverera batteriet på utlovade 100 dagar. Teslas räkning till myndigheterna var på 172 miljoner australiska dollar. 1 AU$ är 6,89 kr.
En annat sätt att lagra energi från vindkraft föreslås vara pumpkraftverk. Sverige haft fem stycke av dessa men sedan ansågs då inte behövas eftersom kärnkraft och vattenkraft fungerade stabilt tillsammans. De lades därför ner och byggdes om till normala vattenkraftverk.
Ett fyndigt förslag är höga torn med tyngder. När det alstras elöverskott lyfts tyngderna upp i tornen. När det sedan mojnar fungerar tyngderna som lod i en gammaldags klocka. Än så länge har detta förslag stannat på ritbordet.
Ett populärt förslag att lagra elöverskott från vindsnurror är att producera vätgas ur vatten genom pyrolys. När det sedan blir elbist kan vätgasen driva gasturbiner. Problemet är att verkningsgraden blir väldigt liten genom det här förfarandet. Bara 30 % av den använda elektriciteten kan erhållas ut vätgasen igen.
Vattenkraften är också en väder- och årstidsberoende energikälla. Den är det enda energislaget som har energilager som metod att göra den stabil och leveranstrogen. Vattenkraften har stora fördämningar och utsträckta reservoarer för att kunna leverera elektricitet till elnätet. Kostnaden för dammar och reservoarer läggs på kostnaden för vattenturbinerna. Ändå är vattenkraft den billigaste energikällan i Sverige.
Men energilager i form av batterier eller vätgasproduktion slukar gigantiska belopp. Metoderna kan fungera men då kostar det också. Men än så länge läggs inte kostnaden för detta till priset på vindkraft. Därför kan man säga att priset 35 öre/kWh för landbaserad vindkraft och 77 öre/kWh för havsbaserad är falsk matematik som Peps Persson sjöng på 70-talet. Priset på energilager kommer troligen att sjunka så småningom men likväl blir faktisk ny kärnkraft, som kostar 51 öre/kWh billigare än vindkraft.