Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

15 februari, 2021

Skrivet av Monica Haider och Patrik Engström

REPLIK Det är inte bristen på el i landet som är problemet, utan bristen på elnät att leverera den med, skriver riksdagsledamöterna (S) och IF Metallarna Monica Haider och Patrik Engström.

Om skribenterna

Monica Haider och Patrik Engström är riksdagsledamöter i näringsutskottet (S) och med i IF Metall.

Sverige har helt unika förutsättningar att klara omställningen till förnybar energi och samtidigt säkra försörjningstryggheten och konkurrenskraften.

Det finns ingen elbrist i Sverige i dag, utan tvärtom så exporterar vi rekordantalet 26 TWh förra året vilket motsvarar tre fjärdedelar av Danmarks årsförbrukning. Vår gemensamma utmaning ligger i att rusta upp och bygga ut elnäten för att säkra elektrifieringen, hållbara tillväxten och den svenska konkurrensen.

Det är samtidigt viktigt att påpeka att det inte finns något som helst förbud mot kärnkraft, och att aktörer som vill bygga ut kärnkraften kan göra det. Det som också känns viktigt att påpeka är att kärnkraftverk både är dyra att tillverka och dyra att underhålla.

Det står alltså elbolagen fritt att bygga kärnkraft, och för deras kunder att betala för mycket dyrare el, men det tror vi slår mot såväl privata elkonsumenter som mot industriföretagen.

Läs också

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

Utan en stabil kraftkälla, exempelvis kärnkraft, riskerar elbrist att bli ett nytt normaltillstånd, skriver Industriarbetsgivarna och Pappers i ett gemensamt debattinlägg.

Vad gäller Holmen är det intressant att beakta att företaget äger en betydande andel egen elproduktion, främst inom vattenkraft, och har således själva dragit fördelar av marknadens prisfluktuationer.

Exempelvis berättar deras egen årsredovisning att årsresultatet fördubblades med anledning av högre elpris. Varför Holmen å ena sidan drar fördelarna av en marknadssituation för att sedan kritisera samma marknad är något de får besvara, men något vi kan vara överens om är att kapaciteten från norra till Södra Sverige måste byggas ut för att jämna ut prisskillnaderna.

Under 51 av 52 veckor om året nettoexporterar Sverige el, men trots att Sverige har stora elöverskott finns det lokala och regionala kapacitetsutmaningar, särskilt i Stockholm och Malmö.

Utmaningen ligger bland annat i att vi måste hantera de långa processerna vad gäller att få nya elnät på plats, vilket kan ta uppemot 10 år. För att inte hindra tillväxten och få nya innovativa tekniklösningar att etablera sig måste elnäten i hela landet stärkas, och de måste stärkas snabbare än så.

Här kommer regeringens nätkoncessionsutredning och dess förslag med konkreta åtgärder om hur vi minskar osäkerheten och får bort onödiga hinder för energiaktörer att spela stor roll för att skapa särskilda drivkrafter för upprustning av elnäten.

Samtidigt är det viktigt och bra att Svenska kraftnät under de kommande åren mångdubblar investeringarna i stamnäten, samtidigt som elnätsägarna måste ta ansvar för sin monopolverksamhet och göra de investeringar som krävs för att stärka regional- och lokalnäten.

Dessa är bra och viktiga beslut som sammantaget skapar goda förutsättningar. Men mer kommer att göras.

Vi socialdemokrater ser till att kapaciteten i elnätet inte hindrar den utvecklingen och att varje industriarbetare kan gå till jobbet med vetskapen om att elen alltid kommer att finnas där.

Läs också

Brister i elnäten får inte hindra tillväxten i landet

Vi har förutsättningar för en omställning som skapar fler jobb och ett hållbart samhälle, men det ställer krav på vår elförsörjning, skriver riksdagsledamöterna (S) och IF Metallarna Patrik Engström och Monica Haider.

En kommentar till “Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt

  • KÄRNKRAFT ÄR BILLIGARE ÄN VINDKRAFT
    Det är på papperet billigare med landbaserad vindkraft är ny kärnkraft. Men man glömmer att vindkraft är en väderberoende energikälla som slumpmässigt står still när det är vindstiltje. Det är därför många, även vindkraftförespråkare, trycker på att det behövs reglerkraft och energilagring för att kunna försäkra elsystemet mot oplanerade driftstopp.

    Vattenkraften kan klara att reglera vindkraft så länge den ger en årsproduktion under 30 TWh. Detta motsvarar läget idag med 4.363 vindturbiner med sammanlagd märkeffekt på 10.000 TW. När ännu fler vindturbiner byggs i framtiden måste energilager samtidigt installeras som tar hand om periodvisa elöverskott och som används när vinden mojnar.

    Det finns många förslag och lösningar på hur energilager kan utformas. Batterier förordas av många men anses som mycket dyra. Tesla fick ett uppdrag att leverera ett litiumbatteri på 129 MWh och 100 MW till vindkraftparken Hornsdale Wind Farm i South Australia. Australiensarna hade upplevt en stor blackout efter en storm 2016. Vindkraftparken, med 99 snurror på sammanlagt 315 MW började planeras 2009 och startades 2016. De kostade då att bygga på cirka 89 miljoner australiska dollar. Tesla lyckades leverera batteriet på utlovade 100 dagar. Teslas räkning till myndigheterna var på 172 miljoner australiska dollar. 1 AU$ är 6,89 kr.

    En annat sätt att lagra energi från vindkraft föreslås vara pumpkraftverk. Sverige haft fem stycke av dessa men sedan ansågs då inte behövas eftersom kärnkraft och vattenkraft fungerade stabilt tillsammans. De lades därför ner och byggdes om till normala vattenkraftverk.

    Ett fyndigt förslag är höga torn med tyngder. När det alstras elöverskott lyfts tyngderna upp i tornen. När det sedan mojnar fungerar tyngderna som lod i en gammaldags klocka. Än så länge har detta förslag stannat på ritbordet.
    Ett populärt förslag att lagra elöverskott från vindsnurror är att producera vätgas ur vatten genom pyrolys. När det sedan blir elbist kan vätgasen driva gasturbiner. Problemet är att verkningsgraden blir väldigt liten genom det här förfarandet. Bara 30 % av den använda elektriciteten kan erhållas ut vätgasen igen.

    Vattenkraften är också en väder- och årstidsberoende energikälla. Den är det enda energislaget som har energilager som metod att göra den stabil och leveranstrogen. Vattenkraften har stora fördämningar och utsträckta reservoarer för att kunna leverera elektricitet till elnätet. Kostnaden för dammar och reservoarer läggs på kostnaden för vattenturbinerna. Ändå är vattenkraft den billigaste energikällan i Sverige.

    Men energilager i form av batterier eller vätgasproduktion slukar gigantiska belopp. Metoderna kan fungera men då kostar det också. Men än så länge läggs inte kostnaden för detta till priset på vindkraft. Därför kan man säga att priset 35 öre/kWh för landbaserad vindkraft och 77 öre/kWh för havsbaserad är falsk matematik som Peps Persson sjöng på 70-talet. Priset på energilager kommer troligen att sjunka så småningom men likväl blir faktisk ny kärnkraft, som kostar 51 öre/kWh billigare än vindkraft.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Så skapas hållbara arbetsvillkor för natt­arbetare”

”Så skapas hållbara arbetsvillkor för natt­arbetare”

Nattarbete är ett arbetsmiljöproblem som ska tas på allvar. Det är en win-win både för arbetsgivare och fack, skriver Göran Kecklund, forskare på Stockholm universitet.

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

38 sätt att få fel att bli rätt

38 sätt att få fel att bli rätt

Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Jag utesluter inte miraklet

Jag utesluter inte miraklet

Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Du kanske också vill läsa…

Populismen hotar klimatet och jobben

Populismen hotar klimatet och jobben

Sverige ska alltså bli sämst i EU-klassen. Det oroar både facken och företagen, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Elkris hotar klimatomställningen”

”Elkris hotar klimatomställningen”

Vi tar vårt ansvar i avtalsrörelsen, men för elkrisen vilar ansvaret på politikerna. Här är ett antal punkter som behövs, skriver företrädare för GS-facket, Trä- och Möbelföretagen och Skogsindustrierna.

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

Utan en stabil kraftkälla, exempelvis kärnkraft, riskerar elbrist att bli ett nytt normaltillstånd, skriver Industriarbetsgivarna och Pappers i ett gemensamt debattinlägg.

Industriarbetsgivarna: Politiken lägger krokben för den gröna omställningen

Industriarbetsgivarna: Politiken lägger krokben för den gröna omställningen

Industriarbetsgivarna och IF Metall är rörande överens. Industrin är motorn i den gröna omställningen. Möjligheterna är enorma. Men det krävs en hållbar energipolitik.

Vallöften slaktas på löpande band

Vallöften slaktas på löpande band

Det går inte att lägga ansvaret för kostnadskrisen på Sveriges löntagare. Politikerna måste ta sitt ansvar och bidra till att lindra den här svåra tiden, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Staten måste spendera mer

Staten måste spendera mer

Det är brist på råvaror, arbetskraft och el. Då måste staten satsa, skriver Kajsa Borgnäs.

Brister i elnäten får inte hindra tillväxten i landet

Brister i elnäten får inte hindra tillväxten i landet

Vi har förutsättningar för en omställning som skapar fler jobb och ett hållbart samhälle, men det ställer krav på vår elförsörjning, skriver riksdagsledamöterna (S) och IF Metallarna Patrik Engström och Monica Haider.

”Ett klimatsmart samhälle behöver el”

”Ett klimatsmart samhälle behöver el”

”Ökad elanvändning bidrar till en mer konkurrenskraftig och klimatvänlig industri”, skriver IF Metalls ordförande Anders Ferbe angående energiöverenskommelsen.

”Äntligen ny energi i politiken”

”Äntligen ny energi i politiken”

I fredags presenterades en historisk energiuppgörelse. För första gången någonsin har en bred parlamentarisk överenskommelse beslutat att all energi ska vara till 100 procent förnybar år 2040.

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”