Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

15 februari, 2021

Skrivet av Monica Haider och Patrik Engström

REPLIK Det är inte bristen på el i landet som är problemet, utan bristen på elnät att leverera den med, skriver riksdagsledamöterna (S) och IF Metallarna Monica Haider och Patrik Engström.

Om skribenterna

Monica Haider och Patrik Engström är riksdagsledamöter i näringsutskottet (S) och med i IF Metall.

Sverige har helt unika förutsättningar att klara omställningen till förnybar energi och samtidigt säkra försörjningstryggheten och konkurrenskraften.

Det finns ingen elbrist i Sverige i dag, utan tvärtom så exporterar vi rekordantalet 26 TWh förra året vilket motsvarar tre fjärdedelar av Danmarks årsförbrukning. Vår gemensamma utmaning ligger i att rusta upp och bygga ut elnäten för att säkra elektrifieringen, hållbara tillväxten och den svenska konkurrensen.

Det är samtidigt viktigt att påpeka att det inte finns något som helst förbud mot kärnkraft, och att aktörer som vill bygga ut kärnkraften kan göra det. Det som också känns viktigt att påpeka är att kärnkraftverk både är dyra att tillverka och dyra att underhålla.

Det står alltså elbolagen fritt att bygga kärnkraft, och för deras kunder att betala för mycket dyrare el, men det tror vi slår mot såväl privata elkonsumenter som mot industriföretagen.

Vad gäller Holmen är det intressant att beakta att företaget äger en betydande andel egen elproduktion, främst inom vattenkraft, och har således själva dragit fördelar av marknadens prisfluktuationer.

Exempelvis berättar deras egen årsredovisning att årsresultatet fördubblades med anledning av högre elpris. Varför Holmen å ena sidan drar fördelarna av en marknadssituation för att sedan kritisera samma marknad är något de får besvara, men något vi kan vara överens om är att kapaciteten från norra till Södra Sverige måste byggas ut för att jämna ut prisskillnaderna.

Under 51 av 52 veckor om året nettoexporterar Sverige el, men trots att Sverige har stora elöverskott finns det lokala och regionala kapacitetsutmaningar, särskilt i Stockholm och Malmö.

Utmaningen ligger bland annat i att vi måste hantera de långa processerna vad gäller att få nya elnät på plats, vilket kan ta uppemot 10 år. För att inte hindra tillväxten och få nya innovativa tekniklösningar att etablera sig måste elnäten i hela landet stärkas, och de måste stärkas snabbare än så.

Här kommer regeringens nätkoncessionsutredning och dess förslag med konkreta åtgärder om hur vi minskar osäkerheten och får bort onödiga hinder för energiaktörer att spela stor roll för att skapa särskilda drivkrafter för upprustning av elnäten.

Samtidigt är det viktigt och bra att Svenska kraftnät under de kommande åren mångdubblar investeringarna i stamnäten, samtidigt som elnätsägarna måste ta ansvar för sin monopolverksamhet och göra de investeringar som krävs för att stärka regional- och lokalnäten.

Dessa är bra och viktiga beslut som sammantaget skapar goda förutsättningar. Men mer kommer att göras.

Vi socialdemokrater ser till att kapaciteten i elnätet inte hindrar den utvecklingen och att varje industriarbetare kan gå till jobbet med vetskapen om att elen alltid kommer att finnas där.

En kommentar till “Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt

  • KÄRNKRAFT ÄR BILLIGARE ÄN VINDKRAFT
    Det är på papperet billigare med landbaserad vindkraft är ny kärnkraft. Men man glömmer att vindkraft är en väderberoende energikälla som slumpmässigt står still när det är vindstiltje. Det är därför många, även vindkraftförespråkare, trycker på att det behövs reglerkraft och energilagring för att kunna försäkra elsystemet mot oplanerade driftstopp.

    Vattenkraften kan klara att reglera vindkraft så länge den ger en årsproduktion under 30 TWh. Detta motsvarar läget idag med 4.363 vindturbiner med sammanlagd märkeffekt på 10.000 TW. När ännu fler vindturbiner byggs i framtiden måste energilager samtidigt installeras som tar hand om periodvisa elöverskott och som används när vinden mojnar.

    Det finns många förslag och lösningar på hur energilager kan utformas. Batterier förordas av många men anses som mycket dyra. Tesla fick ett uppdrag att leverera ett litiumbatteri på 129 MWh och 100 MW till vindkraftparken Hornsdale Wind Farm i South Australia. Australiensarna hade upplevt en stor blackout efter en storm 2016. Vindkraftparken, med 99 snurror på sammanlagt 315 MW började planeras 2009 och startades 2016. De kostade då att bygga på cirka 89 miljoner australiska dollar. Tesla lyckades leverera batteriet på utlovade 100 dagar. Teslas räkning till myndigheterna var på 172 miljoner australiska dollar. 1 AU$ är 6,89 kr.

    En annat sätt att lagra energi från vindkraft föreslås vara pumpkraftverk. Sverige haft fem stycke av dessa men sedan ansågs då inte behövas eftersom kärnkraft och vattenkraft fungerade stabilt tillsammans. De lades därför ner och byggdes om till normala vattenkraftverk.

    Ett fyndigt förslag är höga torn med tyngder. När det alstras elöverskott lyfts tyngderna upp i tornen. När det sedan mojnar fungerar tyngderna som lod i en gammaldags klocka. Än så länge har detta förslag stannat på ritbordet.
    Ett populärt förslag att lagra elöverskott från vindsnurror är att producera vätgas ur vatten genom pyrolys. När det sedan blir elbist kan vätgasen driva gasturbiner. Problemet är att verkningsgraden blir väldigt liten genom det här förfarandet. Bara 30 % av den använda elektriciteten kan erhållas ut vätgasen igen.

    Vattenkraften är också en väder- och årstidsberoende energikälla. Den är det enda energislaget som har energilager som metod att göra den stabil och leveranstrogen. Vattenkraften har stora fördämningar och utsträckta reservoarer för att kunna leverera elektricitet till elnätet. Kostnaden för dammar och reservoarer läggs på kostnaden för vattenturbinerna. Ändå är vattenkraft den billigaste energikällan i Sverige.

    Men energilager i form av batterier eller vätgasproduktion slukar gigantiska belopp. Metoderna kan fungera men då kostar det också. Men än så länge läggs inte kostnaden för detta till priset på vindkraft. Därför kan man säga att priset 35 öre/kWh för landbaserad vindkraft och 77 öre/kWh för havsbaserad är falsk matematik som Peps Persson sjöng på 70-talet. Priset på energilager kommer troligen att sjunka så småningom men likväl blir faktisk ny kärnkraft, som kostar 51 öre/kWh billigare än vindkraft.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Som industriarbetare ser jag att det är Socialdemokraterna som bär våra frågor. Och det är upp till oss att hjälpa dem att driva dem ännu bättre, skriver pappersarbetaren Jim Svensk Larm.

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Min nya vän på internet är precis som jag. Precis som jag, skriver Carl-Einar Häckner.

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Medborgarnas rösträtt är numera vältäckande men det finns fortfarande många människor som politikerna inte intresserar sig för, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Livet på landet – så lätt är det inte

Livet på landet – så lätt är det inte

Krönika Kan man som klyschig stockholmare få svära över sin övergivna åkerlapp, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Stoppa myterna om nya las

Stoppa myterna om nya las

När vi diskuterar nya las är det viktigt att vi pratar om vad som faktiskt står i överenskommelsen. Allt annat förlorar vi på, skriver vi Marie Nilsson.

Facket får hantera skadorna

Facket får hantera skadorna

Krönika Man kan vara arg på las-uppgörelsen, men vad vi behöver nu är en ny politik, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu jämnar vi ut skillnaderna

Nu jämnar vi ut skillnaderna

På papperet ska det inte vara någon skillnad mellan tjänstemän och arbetare. Nu är det dags att vi får fram avtal som gör att det också blir verklighet, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

Du kanske också vill läsa…

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

Utan en stabil kraftkälla, exempelvis kärnkraft, riskerar elbrist att bli ett nytt normaltillstånd, skriver Industriarbetsgivarna och Pappers i ett gemensamt debattinlägg.

Brister i elnäten får inte hindra tillväxten i landet

Brister i elnäten får inte hindra tillväxten i landet

Vi har förutsättningar för en omställning som skapar fler jobb och ett hållbart samhälle, men det ställer krav på vår elförsörjning, skriver riksdagsledamöterna (S) och IF Metallarna Patrik Engström och Monica Haider.

”Ett klimatsmart samhälle behöver el”

”Ett klimatsmart samhälle behöver el”

”Ökad elanvändning bidrar till en mer konkurrenskraftig och klimatvänlig industri”, skriver IF Metalls ordförande Anders Ferbe angående energiöverenskommelsen.

”Äntligen ny energi i politiken”

”Äntligen ny energi i politiken”

I fredags presenterades en historisk energiuppgörelse. För första gången någonsin har en bred parlamentarisk överenskommelse beslutat att all energi ska vara till 100 procent förnybar år 2040.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Som industriarbetare ser jag att det är Socialdemokraterna som bär våra frågor. Och det är upp till oss att hjälpa dem att driva dem ännu bättre, skriver pappersarbetaren Jim Svensk Larm.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

Facket får hantera skadorna

Krönika Man kan vara arg på las-uppgörelsen, men vad vi behöver nu är en ny politik, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.