Brister i elnäten får inte hindra tillväxten i landet

Debatt Vi har förutsättningar för en omställning som skapar fler jobb och ett hållbart samhälle, men det ställer krav på vår elförsörjning, skriver riksdagsledamöterna (S) och IF Metallarna Patrik Engström och Monica Haider.

Monica Haider och Patrik Engström är riksdagsledamöter i näringsutskottet (S) och med i IF Metall.

Såväl Sverige som vår omvärld står inför en viktig klimatomställning. Omställningen kräver mer av oss alla. Från internationell, nationell, regional och lokal nivå, om vi ska kunna nå målen om en förnybar framtid samt skapa hållbara samhällen.

I Sverige har vi en stark industri som producerar innovativa och nytänkande produkter och tjänster. I såväl Sverige som i vår omvärld sker en snabb teknisk utveckling av energiområdets alla delar.

Vårt moderna samhälle har på kort tid fått se en hel del innovationer. Elbilar och el-lastbilar, fossilfritt stål och järn har länge varit konstiga teorier nedskrivna i ingenjörers och forskares rapporter, men nu finns det runt om oss.

De här innovationerna och storsatsningar hos industrin – likt den LKAB gör som kommer minska utsläppen med 35 miljoner ton per år och skapa många arbetstillfällen – är utmärkande för Sveriges unika ställning som ledande innovationsnation i Europa och resten av världen.

Men, omställningen från fossila bränslen till el ställer krav på utbyggd och förstärkt elförsörjning.

Sverige har stora elöverskott. Bara förra året nettoexporterade Sverige nästan 26 TWH el, vilket motsvarar nästan tre fjärdedelar av hela Danmarks elförbrukning. Vår gemensamma utmaning gäller säkrandet av framtidens elbehov, och i synnerhet behovet av ett utbyggt och förstärkt elnät. I dag har vi lokala effektbrister på vissa platser, vilket måste motas.

Den viktigaste lösningen på både kort och lång sikt är att öka överföringskapaciteten av el mellan norr, där stora delar av vår el produceras, och söder, där stora delar av vår el används. Ingen aktör som vill stärka vår konkurrenskraft, skapa viktiga jobb och producera de varor och tjänster som är väsentliga för den nya framtid vi står inför ska hindras på grund av en kapacitetsbrist i elnäten. Därför är det viktigt och bra att  den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät under de kommande åren investerar cirka 17 miljarder kronor i elnäten.

Just nu pågår en översyn av miljöbalken och all relevant lagstiftning för att se till att onödigt krångliga processer inte hindrar omställningen och skjuter viktiga investeringar till utlandet.

En annan utmaning vi måste hantera är de långa processerna. Runt om i landet finns aktörer som vill och planer för hur vi kan bygga ut elnäten och stärka kapaciteten för att möjliggöra de nya industrierna och satsningarna.

Men det kan det ta uppemot 10 år för nya elnät att komma på plats, vilket är på tok för lång tid. För att inte hindra omställningen och få nya innovativa tekniklösningar att etablera sig måste elnäten i hela landet stärkas, och de måste stärkas snabbare än i dag.

Här kommer nätkoncessionsutredningens förslag med konkreta punkter om hur vi minskar osäkerheten och får bort onödiga hinder för energiaktörer att spela stor roll. Samtidigt får nu myndigheterna stora tillskott som ska minska korta ledtiderna än mer.

Dessutom arbetas det fram en elektrifieringsstrategi, och en elnätsdialog mellan aktörerna har inletts som ska skapa förutsättningar för en snabb och smart elektrifiering. Dessa är bra och viktiga beslut som sammantaget skapar goda förutsättningar.

Men mer kommer att göras. Just nu pågår en översyn av miljöbalken och all relevant lagstiftning för att se till att onödigt krångliga processer inte hindrar omställningen och skjuter viktiga investeringar till utlandet.

Sveriges innovation och konkurrenskraft ger oss goda förutsättningar för en omställning som skapar fler jobb och skapar ett hållbart samhälle. Kapaciteten i elnätet ska inte hindra den utvecklingen.

Patrik Engström (S)
Monica Haider (S)
Riksdagsledamöter i näringsutskottet och IF Metallare.