Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Brister i elnäten får inte hindra tillväxten i landet

25 januari, 2021

Skrivet av Patrik Engström och Monica Haider

Debatt Vi har förutsättningar för en omställning som skapar fler jobb och ett hållbart samhälle, men det ställer krav på vår elförsörjning, skriver riksdagsledamöterna (S) och IF Metallarna Patrik Engström och Monica Haider.

Monica Haider och Patrik Engström är riksdagsledamöter i näringsutskottet (S) och med i IF Metall.

Såväl Sverige som vår omvärld står inför en viktig klimatomställning. Omställningen kräver mer av oss alla. Från internationell, nationell, regional och lokal nivå, om vi ska kunna nå målen om en förnybar framtid samt skapa hållbara samhällen.

I Sverige har vi en stark industri som producerar innovativa och nytänkande produkter och tjänster. I såväl Sverige som i vår omvärld sker en snabb teknisk utveckling av energiområdets alla delar.

Vårt moderna samhälle har på kort tid fått se en hel del innovationer. Elbilar och el-lastbilar, fossilfritt stål och järn har länge varit konstiga teorier nedskrivna i ingenjörers och forskares rapporter, men nu finns det runt om oss.

De här innovationerna och storsatsningar hos industrin – likt den LKAB gör som kommer minska utsläppen med 35 miljoner ton per år och skapa många arbetstillfällen – är utmärkande för Sveriges unika ställning som ledande innovationsnation i Europa och resten av världen.

Men, omställningen från fossila bränslen till el ställer krav på utbyggd och förstärkt elförsörjning.

Sverige har stora elöverskott. Bara förra året nettoexporterade Sverige nästan 26 TWH el, vilket motsvarar nästan tre fjärdedelar av hela Danmarks elförbrukning. Vår gemensamma utmaning gäller säkrandet av framtidens elbehov, och i synnerhet behovet av ett utbyggt och förstärkt elnät. I dag har vi lokala effektbrister på vissa platser, vilket måste motas.

Den viktigaste lösningen på både kort och lång sikt är att öka överföringskapaciteten av el mellan norr, där stora delar av vår el produceras, och söder, där stora delar av vår el används. Ingen aktör som vill stärka vår konkurrenskraft, skapa viktiga jobb och producera de varor och tjänster som är väsentliga för den nya framtid vi står inför ska hindras på grund av en kapacitetsbrist i elnäten. Därför är det viktigt och bra att  den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät under de kommande åren investerar cirka 17 miljarder kronor i elnäten.

Just nu pågår en översyn av miljöbalken och all relevant lagstiftning för att se till att onödigt krångliga processer inte hindrar omställningen och skjuter viktiga investeringar till utlandet.

En annan utmaning vi måste hantera är de långa processerna. Runt om i landet finns aktörer som vill och planer för hur vi kan bygga ut elnäten och stärka kapaciteten för att möjliggöra de nya industrierna och satsningarna.

Men det kan det ta uppemot 10 år för nya elnät att komma på plats, vilket är på tok för lång tid. För att inte hindra omställningen och få nya innovativa tekniklösningar att etablera sig måste elnäten i hela landet stärkas, och de måste stärkas snabbare än i dag.

Här kommer nätkoncessionsutredningens förslag med konkreta punkter om hur vi minskar osäkerheten och får bort onödiga hinder för energiaktörer att spela stor roll. Samtidigt får nu myndigheterna stora tillskott som ska minska korta ledtiderna än mer.

Dessutom arbetas det fram en elektrifieringsstrategi, och en elnätsdialog mellan aktörerna har inletts som ska skapa förutsättningar för en snabb och smart elektrifiering. Dessa är bra och viktiga beslut som sammantaget skapar goda förutsättningar.

Men mer kommer att göras. Just nu pågår en översyn av miljöbalken och all relevant lagstiftning för att se till att onödigt krångliga processer inte hindrar omställningen och skjuter viktiga investeringar till utlandet.

Sveriges innovation och konkurrenskraft ger oss goda förutsättningar för en omställning som skapar fler jobb och skapar ett hållbart samhälle. Kapaciteten i elnätet ska inte hindra den utvecklingen.

Patrik Engström (S)
Monica Haider (S)

Riksdagsledamöter i näringsutskottet och IF Metallare.

0 kommentarer till “Brister i elnäten får inte hindra tillväxten i landet

  • Även man lägger ner kärnkraftverk bör man behålla åtminstone några generatorer som kan snurra ”blint” som s k synkronkompensatorer och hjälper att staga upp nätens stabilitet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Tystnaden är dyr (och lite tråkig)

Tystnaden är dyr (och lite tråkig)

När öronen får nog av samtidsljudet får man låtsas att man inte hör, skriver författaren Sven-Olov Karlsson.

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Svenska Kyrkan ska inte bidra till att arbetsvillkoren dumpas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Positiva vindar i Norrland – men akta er för snålblåsten”

”Positiva vindar i Norrland – men akta er för snålblåsten”

Nu behövs ordentliga satsningar på infrastruktur och kompetensutveckling för att den positiva utvecklingen i norra Sverige inte ska stanna av, skriver Carola Andersson på IF Metall södra Västerbotten.

Tips till vår nästa stats­minister

Tips till vår nästa stats­minister

När Stefan Löfven nu avgår vill jag både tacka och se en efterträdare som kraftsamlar mot ojämlikheten, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Sluta utförsäkra covidsjuka

Sluta utförsäkra covidsjuka

Att komma till rätta med bristerna i sjukförsäkringen borde ligga högt på varje politikers prioriteringslista. Här är fem konkreta krav från IF Metall.

Därför behövs en knegarpension

Därför behövs en knegarpension

Den som sliter ut sig och inte kan jobba fram till pensionen bör inte straffas med att bli fattig, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Kan vi dela mer på tråkigheten?

Kan vi dela mer på tråkigheten?

Är det verkligen okej så många upplever att jobbet är meningslöst, och – frånsett lönen – gör livet sämre, skriver David Eklind Kloo, författaren till boken Arbetets mening.

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Tid eller pengar, det är frågan

Tid eller pengar, det är frågan

Marcus Raihle: Hur mycket fritid är jag beredd att sälja och hur mycket pengar behöver jag för att klara min fritid?

Löfvens samarbetande ledarskap behövs

Löfvens samarbetande ledarskap behövs

Pragmatismen, som Löfven har i sitt DNA, kommer att vara en fortsatt viktig ledaregenskap för en S-ledare även framöver, skriver Helle Klein.

Du kanske också vill läsa…

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

Utan en stabil kraftkälla, exempelvis kärnkraft, riskerar elbrist att bli ett nytt normaltillstånd, skriver Industriarbetsgivarna och Pappers i ett gemensamt debattinlägg.

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Så ska industrin bli grönare

Så ska industrin bli grönare

Vätgas ska göra svensk industri mer klimatsmart. Men hur funkar det och kan det skapa fler jobb?

”Industrin kan rädda klimatet”

Svensk industri är på god väg att bli världs-ledande i klimatsmart produktion. Vi har en nyckelroll i vår tids stora ödesfråga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

Det är bristen på elnät som är problemet, skriver Monica Haider och Patrik Engström i en replik.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

Vårt skattesystem inte bara bevarar utan driver på ökande klyftor i samhället, men det diskuteras inte när jämlikheten ska utredas, skriver Ulf Dahlsten, författare till boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris.

Därför måste vi lära av Kinas industripolitik

Kajsa Borgnäs: Coronapandemin, klimatkrisen och Kinas stora tekniska framsteg visar att vi behöver en mer aktiv industripolitik.

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

Industrin och klimatet

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Algodlingen på bakgården vid Bäckhammars pappersbruk blev framgångsrik. Nu har algerna renat metaller på Boliden – och forskarna vill satsa i stor skala.