Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Brister i elnäten får inte hindra tillväxten i landet

25 januari, 2021

Skrivet av Patrik Engström och Monica Haider

Debatt Vi har förutsättningar för en omställning som skapar fler jobb och ett hållbart samhälle, men det ställer krav på vår elförsörjning, skriver riksdagsledamöterna (S) och IF Metallarna Patrik Engström och Monica Haider.

Monica Haider och Patrik Engström är riksdagsledamöter i näringsutskottet (S) och med i IF Metall.

Såväl Sverige som vår omvärld står inför en viktig klimatomställning. Omställningen kräver mer av oss alla. Från internationell, nationell, regional och lokal nivå, om vi ska kunna nå målen om en förnybar framtid samt skapa hållbara samhällen.

I Sverige har vi en stark industri som producerar innovativa och nytänkande produkter och tjänster. I såväl Sverige som i vår omvärld sker en snabb teknisk utveckling av energiområdets alla delar.

Vårt moderna samhälle har på kort tid fått se en hel del innovationer. Elbilar och el-lastbilar, fossilfritt stål och järn har länge varit konstiga teorier nedskrivna i ingenjörers och forskares rapporter, men nu finns det runt om oss.

De här innovationerna och storsatsningar hos industrin – likt den LKAB gör som kommer minska utsläppen med 35 miljoner ton per år och skapa många arbetstillfällen – är utmärkande för Sveriges unika ställning som ledande innovationsnation i Europa och resten av världen.

Men, omställningen från fossila bränslen till el ställer krav på utbyggd och förstärkt elförsörjning.

Sverige har stora elöverskott. Bara förra året nettoexporterade Sverige nästan 26 TWH el, vilket motsvarar nästan tre fjärdedelar av hela Danmarks elförbrukning. Vår gemensamma utmaning gäller säkrandet av framtidens elbehov, och i synnerhet behovet av ett utbyggt och förstärkt elnät. I dag har vi lokala effektbrister på vissa platser, vilket måste motas.

Den viktigaste lösningen på både kort och lång sikt är att öka överföringskapaciteten av el mellan norr, där stora delar av vår el produceras, och söder, där stora delar av vår el används. Ingen aktör som vill stärka vår konkurrenskraft, skapa viktiga jobb och producera de varor och tjänster som är väsentliga för den nya framtid vi står inför ska hindras på grund av en kapacitetsbrist i elnäten. Därför är det viktigt och bra att  den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät under de kommande åren investerar cirka 17 miljarder kronor i elnäten.

Just nu pågår en översyn av miljöbalken och all relevant lagstiftning för att se till att onödigt krångliga processer inte hindrar omställningen och skjuter viktiga investeringar till utlandet.

En annan utmaning vi måste hantera är de långa processerna. Runt om i landet finns aktörer som vill och planer för hur vi kan bygga ut elnäten och stärka kapaciteten för att möjliggöra de nya industrierna och satsningarna.

Men det kan det ta uppemot 10 år för nya elnät att komma på plats, vilket är på tok för lång tid. För att inte hindra omställningen och få nya innovativa tekniklösningar att etablera sig måste elnäten i hela landet stärkas, och de måste stärkas snabbare än i dag.

Här kommer nätkoncessionsutredningens förslag med konkreta punkter om hur vi minskar osäkerheten och får bort onödiga hinder för energiaktörer att spela stor roll. Samtidigt får nu myndigheterna stora tillskott som ska minska korta ledtiderna än mer.

Dessutom arbetas det fram en elektrifieringsstrategi, och en elnätsdialog mellan aktörerna har inletts som ska skapa förutsättningar för en snabb och smart elektrifiering. Dessa är bra och viktiga beslut som sammantaget skapar goda förutsättningar.

Men mer kommer att göras. Just nu pågår en översyn av miljöbalken och all relevant lagstiftning för att se till att onödigt krångliga processer inte hindrar omställningen och skjuter viktiga investeringar till utlandet.

Sveriges innovation och konkurrenskraft ger oss goda förutsättningar för en omställning som skapar fler jobb och skapar ett hållbart samhälle. Kapaciteten i elnätet ska inte hindra den utvecklingen.

Patrik Engström (S)
Monica Haider (S)

Riksdagsledamöter i näringsutskottet och IF Metallare.

0 kommentarer till “Brister i elnäten får inte hindra tillväxten i landet

  • Även man lägger ner kärnkraftverk bör man behålla åtminstone några generatorer som kan snurra ”blint” som s k synkronkompensatorer och hjälper att staga upp nätens stabilitet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Som industriarbetare ser jag att det är Socialdemokraterna som bär våra frågor. Och det är upp till oss att hjälpa dem att driva dem ännu bättre, skriver pappersarbetaren Jim Svensk Larm.

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Min nya vän på internet är precis som jag. Precis som jag, skriver Carl-Einar Häckner.

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Medborgarnas rösträtt är numera vältäckande men det finns fortfarande många människor som politikerna inte intresserar sig för, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Livet på landet – så lätt är det inte

Livet på landet – så lätt är det inte

Krönika Kan man som klyschig stockholmare få svära över sin övergivna åkerlapp, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Stoppa myterna om nya las

Stoppa myterna om nya las

När vi diskuterar nya las är det viktigt att vi pratar om vad som faktiskt står i överenskommelsen. Allt annat förlorar vi på, skriver vi Marie Nilsson.

Facket får hantera skadorna

Krönika Man kan vara arg på las-uppgörelsen, men vad vi behöver nu är en ny politik, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu jämnar vi ut skillnaderna

Nu jämnar vi ut skillnaderna

På papperet ska det inte vara någon skillnad mellan tjänstemän och arbetare. Nu är det dags att vi får fram avtal som gör att det också blir verklighet, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

Du kanske också vill läsa…

Vi kan ställa krav på det vi producerar

Vi kan ställa krav på det vi producerar

30 års facit visar att vi inte kan överlåta klimatkrisen till politiker, företagsledare och en anonym marknad, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

Utan en stabil kraftkälla, exempelvis kärnkraft, riskerar elbrist att bli ett nytt normaltillstånd, skriver Industriarbetsgivarna och Pappers i ett gemensamt debattinlägg.

Äntligen vågar vi se lite framåt

Med vaccinet i armen kan vi försiktigt börja drömma om ett händelserikt 2022, med många verkliga möten, skriver Pappers första vice ordförande Mikael Lilja.

En chans att göra nya livsval

Ska klimatomställningen lyckas måste den vara socialt hållbar. Därför är vidareutbildning och omställningsstöd så viktigt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

Fackens syn på industripolitiken måste lyftas fram mer, skriver ekonomen Daniel Lind.

Vi får gehör för våra krav

Marie Nilsson: I höstens budgetförslag hittar vi omställningsstöd, mänskligare
sjukförsäkring och satsningar på grön industri. Nu måste vi driva på så att det blir verklighet.

Nu kan vi få allt på ett bräde

Per-Olof Sjöö: När vardagen startar efter pandemin har vi chansen att bygga ett mer rättvist och klimatsmart samhälle.

Därför spelar politiken roll

Därför spelar politiken roll

M-ledaren såg svensk industri som ”basically gone”. Stefan Löfven såg innovation och nyindustrialisering.

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Så ska industrin bli grönare

Så ska industrin bli grönare

Vätgas ska göra svensk industri mer klimatsmart. Men hur funkar det och kan det skapa fler jobb?

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.