Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Bonusmiljonerna berör inte bara några chefer

9 mars, 2021

Skrivet av

PERSPEKTIV 117 miljoner kronor extra till cheferna. En liten del av helheten, men en stor fråga för ett företag som vill gå i takt med tiden. Och som snart ska ge sina anställda ett nytt bonussystem.

117 miljoner kronor är mycket pengar. Precis så mycket som AB Volvos chefer kan få som en extra belöning, utöver sin vanliga lön, om nu bolagsstämman säger ja den sista mars.

117 miljoner kronor kan å andra sidan vara nästan en skitsumma. Även ur ett Volvoperspektiv. Koncernen betalade i fjol ut löner och ersättningar på sammanlagt 40 887 miljoner kronor.

En skitsak? Knappast. Bonusmiljonerna handlar om andra, större värden. Som att gå i takt med sin tid. En tid då företagen strävar att ligga högt på ESG-skalan; E som environment (miljö), S som i socialt ansvarstagande och G som i governance (att företaget styrs på ett schysst sätt).

Den som läser AB Volvos senaste årsredovisning förstår att det här är en tillverkare av lastbilar, anläggningsmaskiner och bussar som vill vara ett med sin tid. Elektrifiering, fossilfria transportsystem, bränsleceller ihop med tyska Daimler. En ny spännande, hållbar logistikframtid kan skönjas och där ska det svenska företaget ligga i framkanten. Annars dukar det under.

I fjol stängde pandemin Volvofabrikerna i över en månad. Med coronakrisen förvann en fjärdedel av försäljningen, tusentals anställda gick ner i arbetstid och inkomst. Staten sköt till miljarder i stöd så att företaget inte behövde säga upp sina anställda. Istället kunde man invänta uppgången som faktiskt kom snabbare än väntat, efter semestrarna.

Bra för de anställda – som slapp arbetslöshet och en urholkad a-kassa. Bra för företaget – inga uppslitande uppsägningsförhandlingar, inget kostsamt rekryteringsarbete när efterfrågan väl tog fart.

Alltså raka motsatsen till hur det var efter finanskrisen 2009. Då hamnade företaget på efterkälken i konkurrensen när man skulle börja återanställa medan konkurrenterna runtom i Europa hade kunnat behålla sin personal med hjälp av stödinsatser från sina respektive regeringar.

Nu, med statens korttidsstöd, fanns kompetensen på plats även i de svenska fabrikerna när det var dags för återstart.

För att klara överbryggningen och kunna behålla sina anställda fick AB Volvo i fjol sammanlagt 2 672 miljoner i statligt stöd. Skattebetalarna i Sverige, Frankrike och Kanada stod för pengarna. En mindre del av dessa, 487 miljoner kronor, har nu betalats tillbaka till den största bidragsgivaren, svenska staten.

Hela stödsumman behövdes alltså inte eftersom företaget kom ur coronakrisen snabbare än väntat. Ja, återhämtningen var så pass kraftfull att man nu till och med kan tänka sig att plussa på chefsbonusarna till 117 miljoner kronor. Nära nog en fördubbling jämfört med året innan då vinsten nästan var dubbelt så hög. Hänger ni med?

Den debatt och det uppskruvade tonläge som bonusmiljonerna har utlöst kan knappast ha överraskat AB Volvos styrelseordförande Carl-Henrik Svanberg. I fjol pressades han om aktieutdelningarna. Skulle verkligen ägarna få utdelning när pandemin förlamade verksamheten och staten kom till undsättning?

Den 19 mars hette det att det inte skulle bli någon extra utdelning till aktieägarna, bara den ordinarie.

Den 12 maj drogs även den ordinarie aktieutdelningen in. Noll kronor, precis som under finanskrisen.

Nu är det åter klackarna i taket. Bolagsstämman om tre veckor väntas säga ja till förslaget om en rekordstor utdelning till ägarna, inklusive en extra utdelning eftersom det inte blev någon i fjol. Den största i AB Volvos historia: över 30 miljarder kronor.

Betydligt högre än de förra rekordnoteringarna från toppåren 2019 och 2007 då 20 miljarder delades ut vardera året.

Årets utdelning är dessutom betydligt mer än de 22 miljarder kronor som koncernen i fjol investerade i fasta tillgångar (maskiner, byggnader mm) och forskning och utveckling.

AB Volvo kompenserar sina ägare frikostigt, men inte extremt rundhänt. Sedan millennieskiftet har koncernen delat ut 189 miljarder kronor. Vilket motsvarar drygt hälften av vinsten (rörelseresultatet före räntor och skatt) under samma period.

Våren är bolagstämmornas och aktieutdelningarnas tid. Därmed också den återkommande diskussionen om bonus och aktieutdelningar, om förmögenhetsskillnader och rättvisa.

För några veckor sedan kom den årliga rapporten från LO och makteliten i Sverige. Den visar det som vi tycks ha vant oss vid. Är det någon elit som drar ifrån så är det direktörerna i de stora börsnoterade företagen.

Nu går det 60 genomsnittliga industriarbetarlöner på en storbolagschef. Klyftorna har vuxit sedan 1980 då en direktörslön motsvarade 9 industriarbetarlöner.

Det var då – efter några decennier med krympande klyftor – som ojämlikheten åter tog fart med högre chefslöner, bonusar och generösa aktieutdelningar. Med bonus som incitament skulle företagsledarna sporras att vässa företagen, var det tänkt. Men blev det så?

Den brittiske ekonomen Andrew Smithers har undersökt effekterna av vad han kallar ”bonuskulturen”. Mer pengar ger inte automatiskt mer investeringar.

Förr kunde politikerna stimulera företagens investeringar genom att exempelvis sänka bolagsskatten. Det fungerar inte längre, enligt Andrew Smithers. Sänkta bolagsskatter sätter numera inte fart på företagens investeringsvilja.

Bonuskulturen har höjt tröskeln för investeringar. Nu måste en investering ge mycket mer pengar tillbaka och på kortare tid än vad som var normalt förr. Annars blir det ingen investering.

Denna kultur bromsar satsningar i ny teknik och produktionen blir lidande, produktiviteten mattas av, enligt Smithers. Därför ger höga bonusar och frikostiga utdelningar i förlängningen lägre tillväxt, anser han. Belöningarna till chefer och ägare tar mer och mer av företagens kassor, investeringarna allt mindre, är hans slutsats i boken Productivity and the Bonus Culture.

I alla de brittiska och amerikanska företag han undersökt mellan åren 1990 och 2017 sjönk investeringarnas andel av kassaflödet från 90 till 72 procent. Samtidigt ökade utdelningarnas andel från 26 till 45 procent.

Få skulle nog påstå att AB Volvo har hackat sig fram under senare år. Koncernen har tvärtom varit en väloljad vinstmaskin och sitter numera på stora finansiella tillgångar. Bara under ett enda kvartal superåret 2019 drog företaget in lika hög vinst som under ett helt normalår. AB Volvo går in i teknikskiftet utifrån en stark position.

De 117 miljonerna har utlöst en ny bonusdiskussion. Om riskerna med en kultur som tenderar att sprida sig neråt i organisationen och vidare ut i samhället.

Bonusdiskussionerna kommer och går. Senast vi hade en var efter finanskrisen då belöningsformerna inom finanssektorn påstods ha påskyndat kraschen. Då, efter krisen, synade LO:s utredare bonuskulturen i rapporten Makteliten – mycket vill ha mer.    

Där uppmärksammades bland annat belöningsarrangemangen i AB Volvo med bonus till cheferna och ett vinstdelningssystem för övriga anställda. Kostnaden för ett par hundra chefers bonus låg ungefär 50 procent över kostnaden för den vinstdelning som 28 000 Volvoanställda fick ta del av, enligt rapporten.

Vinstdelningssystemet för de Volvoanställda har funnits sedan tidigt 1980-tal. Det har under åren gett Volvoarbetarna välkomna extrapengar. I år kan de anställda komplettera den senaste lönehöjningen – i snitt 850 kronor mer i månaden plus 20 000 kronor i engångsbelopp – med den vinstdelning som avsattes för några år sedan och som nu kommer de anställda till godo.

Men i början av året meddelade AB Volvo att det gamla vinstdelningssystemet ska ersättas med ett nytt. Hur det kommer att utformas återstår att se. Efter de 117 miljonerna saknas knappast argument för de fackliga förhandlarna.

2 kommentarer till “Bonusmiljonerna berör inte bara några chefer

  • Så trött på gnäll om bonus till toppchefer…>55% marginalskatt direkt in in i statskassan + arbetsgivaravgift på bonusen (31% pålagt på bonusen).
    Detta betalar diverse drönares uppehälle, skola, sjukvård etc.
    Direktören blir rik, staten blir stormrik!

  • Problemet är det skamlösa gynnande. Samma personer beviljar sig själva och sina gelikar sjuka förmåner. Samtidigt kan man trots goda vinster förneka sina anställda lönehöjningar. De där drönarna du snackar om är det rikemansbarnen?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

Vi kan komma överens – även när det blåser kallt. Kanske är det det viktigaste budskapet från både fack och arbetsgivare, skriver Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

”Det var en strid värd att ta”

”Det var en strid värd att ta”

Lön varannan vecka eller en gång i månaden? På Älvsbyhus har det pågått hårda förhandlingar under flera år. För de anställda handlar det om principer – att det som står i avtalet ska gälla och att företaget inte kan göra hur det vill.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

”Nästa års avtalsrörelse började i dag”

Dagen då avtalsrörelsen började

Svensk basindustri har svårt att hitta rätt arbetskraft och hämmas av höga lönekostnader och krångliga tillståndsprocesser, enligt Industriarbetsgivarna. DA:s Harald Gatu har läst nya rapporten och konstaterar att nästa års avtalsrörelse redan har börjat.

Bonusen som kan stoppa din a-kassa

Bonusen som kan stoppa din a-kassa

Din arbetsplats ska lägga ner och ni får bonus för att stanna till slutet. Då riskerar du att bli utan a-kassa.

Strejken i USA väcker frågan: Kan den gröna omställningen vara rättvis?

Strejken i USA väcker frågan: Kan den gröna omställningen vara rättvis?

Bilarbetarstrejken i USA påminner om värdet av rikstäckande kollektivavtal med minimilöner, skriver DA:s Harald Gatu.

Historisk bilstrejk växer kraftigt i USA – ”Vår generations kamp”

Historisk bilstrejk växer kraftigt i USA - "Vår generations kamp"

Facket kräver uppemot 40-procentiga löneökningar och fyradagarsvecka.

Kan jag få min lön i sedlar?

En läsare undrar om får arbetsgivare betala ut nettolön i sedlar i stället för från konto till konto?

Så många strejkar på Tesla – IF Metall går ut med siffra

Så många strejkar på Tesla – IF Metall går ut med siffra

Tesla hävdar att över 90 procent av personalen arbetar, trots strejken. Nu går IF Metall ut med en egen siffra.

Teslas registreringsplåtar blir kvar hos Postnord: ”Glädjande”

Teslas registreringsplåtar blir kvar hos Postnord: ”Glädjande”

Tesla får inte genast tillgång till de registreringsskyltar som blockerats av facket.

Så kan Tesla runda postblockaden

Så kan Tesla runda postblockaden

Transportstyrelsens registreringsskyltar får bara skickas via Postnord, men det finns sätt att kringgå stoppet.

Facket till Musk: ”Galenskap att inte teckna kollektivavtal i Sverige”

Facket till Musk: ”Galenskap att inte teckna kollektivavtal i Sverige”

Nu får Teslaägaren svar på tal – ”klart man vill att det ska slå hårt”.

Totalstopp för nya Teslabilar får Elon Musk att reagera: ”Galenskap”

Totalstopp för nya Teslabilar får Elon Musk att reagera: ”Galenskap”

De nya uppgifterna får Tesla-ägaren att bryta tystnaden på sin plattform X.

Karta: Så här utvidgas strejken – dag för dag

Karta: Så här utvidgas strejken – dag för dag

Snart ökar trycket på Tesla ytterligare när fler stridsåtgärder genomförs.

Medlaren dementerar: Ingen order har kommit från Elon Musk

Medlaren dementerar: Ingen order har kommit från Elon Musk

Medlaren Kurt Eriksson dementerar uppgifterna om att Elon Musk nu ska ha lagt sig i den svenska konflikten.

Fackens hårda ord mot Svenskt Näringsliv: ”De är syltryggar”

Fackens hårda ord mot Svenskt Näringsliv: ”De är syltryggar”

”Det kan påverka konflikten, att den blir längre.”

Svenskt Näringsliv vill se över rätt till sympatistrejk: ”Inte rimligt”

Svenskt Näringsliv vill se över rätt till sympatistrejk: ”Inte rimligt”

”Det måste vara Teslas val”, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

Inga byggarbeten på Teslas verkstäder – ”Det får stå och förfalla”

Inga byggarbeten på Teslas verkstäder – ”Det får stå och förfalla”

Byggnads ordförande Johan Lindholm: ”Tror absolut att det är hundraprocentig uppslutning.”

Fackets nya steg: Stoppa kritiska delar till Tesla-bilar

Fackets nya steg: Stoppa kritiska delar till Tesla-bilar

”Utan den detaljen kan man inte leverera bilen.”

IF Metall: Medlemmar som inte strejkar ska uteslutas

IF Metall: Medlemmar som inte strejkar ska uteslutas

”Har förbundsstyrelsen beslutat om en konflikt så har man en skyldighet att delta i den.”

IF Metalls nya taktik: Så mycket höjer de strejkersättningen

IF Metalls nya taktik: Så mycket höjer de strejkersättningen

Högre ersättning ska få fler att sluta upp

Strejkbrytare – en krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen

Strejkbrytare – en krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen

Harald Gatu: Teslas strejkbrytare tvingar oss tillbaka till tiden när arbetare ställdes inför frågan: Vilken sida står du på?

All billackering av Teslor stoppas: ”Vi kommer stänga ner allt Tesla-arbete”

All billackering av Teslor stoppas: ”Vi kommer stänga ner allt Tesla-arbete”

Målarna varslar om totalstopp för all lackering av Tesla-bilar.

Det här betyder kollektivavtal för Teslas mekaniker

Det här betyder kollektivavtal för Teslas mekaniker

Rimliga villkor och garanterad lön ställs mot osäkra aktieoptioner

”Vi skickar ut trasiga bilar” – Tesla-anställdas  tuffa arbetsvillkor drabbar kunder

”Vi skickar ut trasiga bilar” – Tesla-anställdas tuffa arbetsvillkor drabbar kunder

Den som inte klarar det hårda arbetstempot på Tesla får ingen löneförhöjning – och riskerar sparken.

Perspektiv: Motor­branschen förlorare – ”Har Svenskt Näringsliv ringt Elon Musk?”

Perspektiv: Motor­branschen förlorare – ”Har Svenskt Näringsliv ringt Elon Musk?”

”Utan kollektivavtal kan Tesla när som helst och utan diskussion sänka lönen och försämra villkoren för de anställd”

”Partiell strejk” på Tesla – många rädda efter hot enligt IF Metall

”Partiell strejk” på Tesla – många rädda efter hot enligt IF Metall

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä konstaterar att långt ifrån alla bilmekaniker på Tesla deltar i strejken.

Spänt läge för strejkvakterna i Malmö: ”Hotade med att ringa polisen”

Spänt läge för strejkvakterna i Malmö: ”Hotade med att ringa polisen”

Så har strejken slagit på Teslas verkstäder runt om i landet.

Tesla-anställd: ”Är man obekväm, då får man sparken”

Tesla-anställd: ”Är man obekväm, då får man sparken”

Obetald övertid, arbetsmoment med minutkrav – stenhårda produktionskrav på Tesla enligt anställda

Det här gäller när du strejkar – vi har listan

Det här gäller när du strejkar – vi har listan

I fredags inleddes en strejk på Teslas alla bilverkstäder i landet. Vi har tagit fram en lista på vad som händer vid en strejk, vad du får och inte får göra.