Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Bonusmiljonerna berör inte bara några chefer

9 mars, 2021

Skrivet av

PERSPEKTIV 117 miljoner kronor extra till cheferna. En liten del av helheten, men en stor fråga för ett företag som vill gå i takt med tiden. Och som snart ska ge sina anställda ett nytt bonussystem.

117 miljoner kronor är mycket pengar. Precis så mycket som AB Volvos chefer kan få som en extra belöning, utöver sin vanliga lön, om nu bolagsstämman säger ja den sista mars.

117 miljoner kronor kan å andra sidan vara nästan en skitsumma. Även ur ett Volvoperspektiv. Koncernen betalade i fjol ut löner och ersättningar på sammanlagt 40 887 miljoner kronor.

En skitsak? Knappast. Bonusmiljonerna handlar om andra, större värden. Som att gå i takt med sin tid. En tid då företagen strävar att ligga högt på ESG-skalan; E som environment (miljö), S som i socialt ansvarstagande och G som i governance (att företaget styrs på ett schysst sätt).

Den som läser AB Volvos senaste årsredovisning förstår att det här är en tillverkare av lastbilar, anläggningsmaskiner och bussar som vill vara ett med sin tid. Elektrifiering, fossilfria transportsystem, bränsleceller ihop med tyska Daimler. En ny spännande, hållbar logistikframtid kan skönjas och där ska det svenska företaget ligga i framkanten. Annars dukar det under.

I fjol stängde pandemin Volvofabrikerna i över en månad. Med coronakrisen förvann en fjärdedel av försäljningen, tusentals anställda gick ner i arbetstid och inkomst. Staten sköt till miljarder i stöd så att företaget inte behövde säga upp sina anställda. Istället kunde man invänta uppgången som faktiskt kom snabbare än väntat, efter semestrarna.

Bra för de anställda – som slapp arbetslöshet och en urholkad a-kassa. Bra för företaget – inga uppslitande uppsägningsförhandlingar, inget kostsamt rekryteringsarbete när efterfrågan väl tog fart.

Alltså raka motsatsen till hur det var efter finanskrisen 2009. Då hamnade företaget på efterkälken i konkurrensen när man skulle börja återanställa medan konkurrenterna runtom i Europa hade kunnat behålla sin personal med hjälp av stödinsatser från sina respektive regeringar.

Nu, med statens korttidsstöd, fanns kompetensen på plats även i de svenska fabrikerna när det var dags för återstart.

För att klara överbryggningen och kunna behålla sina anställda fick AB Volvo i fjol sammanlagt 2 672 miljoner i statligt stöd. Skattebetalarna i Sverige, Frankrike och Kanada stod för pengarna. En mindre del av dessa, 487 miljoner kronor, har nu betalats tillbaka till den största bidragsgivaren, svenska staten.

Hela stödsumman behövdes alltså inte eftersom företaget kom ur coronakrisen snabbare än väntat. Ja, återhämtningen var så pass kraftfull att man nu till och med kan tänka sig att plussa på chefsbonusarna till 117 miljoner kronor. Nära nog en fördubbling jämfört med året innan då vinsten nästan var dubbelt så hög. Hänger ni med?

Den debatt och det uppskruvade tonläge som bonusmiljonerna har utlöst kan knappast ha överraskat AB Volvos styrelseordförande Carl-Henrik Svanberg. I fjol pressades han om aktieutdelningarna. Skulle verkligen ägarna få utdelning när pandemin förlamade verksamheten och staten kom till undsättning?

Den 19 mars hette det att det inte skulle bli någon extra utdelning till aktieägarna, bara den ordinarie.

Den 12 maj drogs även den ordinarie aktieutdelningen in. Noll kronor, precis som under finanskrisen.

Nu är det åter klackarna i taket. Bolagsstämman om tre veckor väntas säga ja till förslaget om en rekordstor utdelning till ägarna, inklusive en extra utdelning eftersom det inte blev någon i fjol. Den största i AB Volvos historia: över 30 miljarder kronor.

Betydligt högre än de förra rekordnoteringarna från toppåren 2019 och 2007 då 20 miljarder delades ut vardera året.

Årets utdelning är dessutom betydligt mer än de 22 miljarder kronor som koncernen i fjol investerade i fasta tillgångar (maskiner, byggnader mm) och forskning och utveckling.

AB Volvo kompenserar sina ägare frikostigt, men inte extremt rundhänt. Sedan millennieskiftet har koncernen delat ut 189 miljarder kronor. Vilket motsvarar drygt hälften av vinsten (rörelseresultatet före räntor och skatt) under samma period.

Våren är bolagstämmornas och aktieutdelningarnas tid. Därmed också den återkommande diskussionen om bonus och aktieutdelningar, om förmögenhetsskillnader och rättvisa.

För några veckor sedan kom den årliga rapporten från LO och makteliten i Sverige. Den visar det som vi tycks ha vant oss vid. Är det någon elit som drar ifrån så är det direktörerna i de stora börsnoterade företagen.

Nu går det 60 genomsnittliga industriarbetarlöner på en storbolagschef. Klyftorna har vuxit sedan 1980 då en direktörslön motsvarade 9 industriarbetarlöner.

Det var då – efter några decennier med krympande klyftor – som ojämlikheten åter tog fart med högre chefslöner, bonusar och generösa aktieutdelningar. Med bonus som incitament skulle företagsledarna sporras att vässa företagen, var det tänkt. Men blev det så?

Den brittiske ekonomen Andrew Smithers har undersökt effekterna av vad han kallar ”bonuskulturen”. Mer pengar ger inte automatiskt mer investeringar.

Förr kunde politikerna stimulera företagens investeringar genom att exempelvis sänka bolagsskatten. Det fungerar inte längre, enligt Andrew Smithers. Sänkta bolagsskatter sätter numera inte fart på företagens investeringsvilja.

Bonuskulturen har höjt tröskeln för investeringar. Nu måste en investering ge mycket mer pengar tillbaka och på kortare tid än vad som var normalt förr. Annars blir det ingen investering.

Denna kultur bromsar satsningar i ny teknik och produktionen blir lidande, produktiviteten mattas av, enligt Smithers. Därför ger höga bonusar och frikostiga utdelningar i förlängningen lägre tillväxt, anser han. Belöningarna till chefer och ägare tar mer och mer av företagens kassor, investeringarna allt mindre, är hans slutsats i boken Productivity and the Bonus Culture.

I alla de brittiska och amerikanska företag han undersökt mellan åren 1990 och 2017 sjönk investeringarnas andel av kassaflödet från 90 till 72 procent. Samtidigt ökade utdelningarnas andel från 26 till 45 procent.

Få skulle nog påstå att AB Volvo har hackat sig fram under senare år. Koncernen har tvärtom varit en väloljad vinstmaskin och sitter numera på stora finansiella tillgångar. Bara under ett enda kvartal superåret 2019 drog företaget in lika hög vinst som under ett helt normalår. AB Volvo går in i teknikskiftet utifrån en stark position.

De 117 miljonerna har utlöst en ny bonusdiskussion. Om riskerna med en kultur som tenderar att sprida sig neråt i organisationen och vidare ut i samhället.

Bonusdiskussionerna kommer och går. Senast vi hade en var efter finanskrisen då belöningsformerna inom finanssektorn påstods ha påskyndat kraschen. Då, efter krisen, synade LO:s utredare bonuskulturen i rapporten Makteliten – mycket vill ha mer.    

Där uppmärksammades bland annat belöningsarrangemangen i AB Volvo med bonus till cheferna och ett vinstdelningssystem för övriga anställda. Kostnaden för ett par hundra chefers bonus låg ungefär 50 procent över kostnaden för den vinstdelning som 28 000 Volvoanställda fick ta del av, enligt rapporten.

Vinstdelningssystemet för de Volvoanställda har funnits sedan tidigt 1980-tal. Det har under åren gett Volvoarbetarna välkomna extrapengar. I år kan de anställda komplettera den senaste lönehöjningen – i snitt 850 kronor mer i månaden plus 20 000 kronor i engångsbelopp – med den vinstdelning som avsattes för några år sedan och som nu kommer de anställda till godo.

Men i början av året meddelade AB Volvo att det gamla vinstdelningssystemet ska ersättas med ett nytt. Hur det kommer att utformas återstår att se. Efter de 117 miljonerna saknas knappast argument för de fackliga förhandlarna.

2 kommentarer till “Bonusmiljonerna berör inte bara några chefer

  • Så trött på gnäll om bonus till toppchefer…>55% marginalskatt direkt in in i statskassan + arbetsgivaravgift på bonusen (31% pålagt på bonusen).
    Detta betalar diverse drönares uppehälle, skola, sjukvård etc.
    Direktören blir rik, staten blir stormrik!

  • Problemet är det skamlösa gynnande. Samma personer beviljar sig själva och sina gelikar sjuka förmåner. Samtidigt kan man trots goda vinster förneka sina anställda lönehöjningar. De där drönarna du snackar om är det rikemansbarnen?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

”Nästa års avtalsrörelse började i dag”

”Nästa års avtalsrörelse började i dag”

Svensk basindustri har svårt att hitta rätt arbetskraft och hämmas av höga lönekostnader och krångliga tillståndsprocesser, enligt Industriarbetsgivarna. DA:s Harald Gatu har läst nya rapporten och konstaterar att nästa års avtalsrörelse redan har börjat.

Bonusen som kan stoppa din a-kassa

Bonusen som kan stoppa din a-kassa

Din arbetsplats ska lägga ner och ni får bonus för att stanna till slutet. Då riskerar du att bli utan a-kassa.

”Något litet extra borde man väl kunna få”

”Något litet extra borde man väl kunna få”

Förra året gav kollektivavtalen inga lönehöjningar alls. Nu förhandlar många fackklubbar för att få ut lite extra som kompensation för hög inflation och rusande bränslepriser.

Får jag tillbaka min komp?

Sjukskrivning. Får jag tillbaka min kompdag om jag är sjuk?

Näringslivets toppar tjänar 65 arbetarlöner

Näringslivets toppar tjänar 65 arbetarlöner

Pandemiåret 2020 tog näringslivets toppchefer ett rejält lönekliv uppåt. I snitt tjänar en vd för ett stort svenskt bolag 64,8 gånger så mycket som en industriarbetare. Ett rekordstort lönegap.

Inflationen ett dilemma för facket

Inflationen ett dilemma för facket

Jobb, investeringar, reallöneökningar – facket borde jubla. Men ett spöke från förr har dykt upp: inflationen. Den ställer fackföreningsrörelsen inför ett dilemma, skriver Harald Gatu.

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Harald Gatu och Anna Julius om striden om kollektivavtalet under finanskrisen.

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Harald Gatu och Anna Julius om övertidsblockaden som gav facket fördel efter 90-talskrisen.

DA granskar skuggsamhället i en smutsig bransch

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder. Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo blev rikskänd för att ha städat svart hos statsminister Magdalena Andersson. Här är hennes ord från tiden i Migrationsverkets förvar.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Shakzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Shakzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Städarnas berättelser: Shakhzoda, Uzbekistan. ”Arbetsgivaren tvingade mig att jobba trots att jag var sjukskriven. Jag fick städa med vänsterarmen.”

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Städarnas berättelser: Aziza, Uzbekistan. ”Jag blev inte behandlad som en människa.”

Rebecca terroriserades av chefen

Rebecca terroriserades av chefen

Städarnas berättelser: Rebecca, Venezuela. ”’Jag sparkar skiten ur dig och skickar dig till helvetet’, sa min chef om vi protesterade.”

Städ­branschen Sverige: Vi uppskattar Magdalena Anderssons fadäs

Städ­branschen Sverige: Vi uppskattar Magdalena Anderssons fadäs

För att stoppa bolag som inte gör rätt för sig måste upphandlare bli bättre på att upptäcka fifflet, anser Städbranschen Sveriges ordförande Matthias Lindholm.

Tio råd till upphandlare för att ta ansvar

Tio råd till upphandlare för att ta ansvar

Svartarbete i offentlig verksamhet är vanligt. Med hjälp av den här checklistan kan upphandlare få bättre koll.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.