Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

11 mars, 2021

Skrivet av

Krönika GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

De allra flesta av GS medlemmar arbetar på ett eller annat sätt med skogsråvara. Därför är skogsfrågorna centrala i förbundets näringspolitiska arbete. Det som de senaste åren adderats till agendan är skogens roll i att motverka klimatförändringen.

Det känns verkligen som att den diskussionen blir alltmer relevant. Forskningsrapporter visar nu tydligt att smältande isar på Arktis bromsar upp Golfströmmen som därmed får allt svårare att lindra kylan på våra breddgrader. Vi har några få år på oss att stoppa uppvärmningen av vår planet innan det blir irreparabla konsekvenser.

I Parisavtalet som skrevs under 2015 enades världens länder om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. I samma avtal framgår också skogens roll för att klara klimatmålen. Skogen binder nämligen koldioxid och motverkar därmed att koldioxid hamnar i atmosfären. Dessutom är skogen unik eftersom det är en förnyelsebar råvara.

Skogsråvaran binder koldioxid även när den används i hus eller möbler vilket innebär att det är klara klimatmässiga fördelar med att använda trä i produkter med lång livslängd.

Allt detta förutsätter naturligtvis att vi har ett hållbart skogsbruk. Vi måste se till att vi återplanterar skog som vi använder och att vi tar hänsyn till biologisk mångfald när vi brukar den.

I hållbarhetsbegreppet ingår också den viktiga ingrediensen att de som jobbar i skogen ska ha anständiga arbetsförhållanden.

Här har Sverige ett verkligt försprång i ett globalt perspektiv. Vi har gott om råvara och vi har stor industriell kompetens att tillverka produkter som kan stå sig i internationell konkurrens.

Det har sagts förut men det tål att sägas igen: GS medlemmar jobbar i en framtidsindustri som också är en del av lösningen på klimatomställningen, inte en del av problemet.

Jag skulle säga att det råder ganska stor konsensus runt allt detta. I den uppblossade skogsdebatten står striden oftast om hur vi brukar skogen och hur mycket av råvaran vi kan använda.

GS kommer i den debatten alltid att vara en stark aktör för ett skogsbruk som skapar hållbara jobb (oftast i glesbygd). Vi kommer att vara delaktiga i klimatdebatten eftersom vi inser att det inte finns några jobb på en död planet. Vi kommer att ha ett fackligt angreppssätt på omställningen. Dess bördor och frukter ska fördelas rättvist. 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

Nu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Morfar hade stått på skogens sida

Morfar hade stått på skogens sida

Där granarna planterats i sina täta rader kan inget annat växa, skriver Anneli Jordahl.

”S och LO måste enas om en grön politik”

”S och LO måste enas om en grön politik”

Miljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

Ska vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

Hade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

”Det behövs en tydlig politik”

”Det behövs en tydlig politik”

Sverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

Hur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

”Efterfrågan styr även produkter från skogen”

Politikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.