Industriarbetarnas tidning

Ny panna ska rädda Frövi

5 maj, 2021

Skrivet av

Miljardsatsning Ibland tycker processoperatören Pär Frankesson att det är extra skoj att kolla ­aktiekurserna. Som under en skiftpaus nyligen, när han kunde läsa att han och ­jobbarkompisarna inte behöver oroa sig för jobben mer.

Det har varit ett par riktigt tuffa år på Billerud Korsnäs i Frövi. Varsel, omorganisation, otydliga besked om framtiden. Och så hela pandemin som ett tungt lock över alltihop.

Processoperatören Pär Frankesson suckar när han tänker på det. Han har jobbat här sedan 1981, och under de fyrtio åren har han förstås varit med om ett och annat. Neddragningar, uppköp, investeringar, hög- och lågkonjunkturer. Han vet att livet kan peka både uppåt och neråt.

Men på senare tid har han varit mer bekymrad än han brukar vara. Särskilt för vad som ska hända med den gamla sodapannan. Pannan som han har jobbat på ända sedan MTV började sändas. Ja, pannan som har stått och tronat här mitt i Västmanland i över ett halvt sekel och som av miljöskäl snart inte får användas mer. Årsskiftet 2023/2024 löper tillståndet ut.

Här ska pannan stå. Från vänster: Lars Karlsson, Mattias Jönsson och John Thuring. Foto: Joel Danell.

Och vad ska då hända? Blir han av med jobbet? Eller kan det bli en ny panna? Jo, kanske, hade cheferna sagt. Kanske. Men Pär är inte den som ger mycket för kanske.
– Nä, usch, jag har varit väldigt orolig. Alla mina arbetskamrater har varit det. Pannan är ju totalslut snart, säger han.

Men så i januari, mitt under ett arbetspass, när Pär satt och petade på mobilen för att se hur det gick för de aktier som han och några andra i hans skiftlag gemensamt investerat i, då poppade det plötsligt upp en notis på skärmen. En notis som kort och torrt meddelade att Billerud Kornäs nu beslutat att investera 2,6 miljarder kronor i en ny sodapanna. Här, i Frövi.

– Det var så jäkla förlösande! Jag vart så himla glad. Det här måste ut snabbt som fan, tänkte jag, och tog en skärmdump som jag sedan genast skickade iväg.

Första sms:et skickade han till Pappers avdelningsordförande Lars Karlsson, som låg hemma i tv-soffan tillsammans med sin tolvårige son Mille. Vad de tittade på kommer Lars inte ihåg, men han minns att han nyss hade kommit hem från jobbet och behövde ta igen sig en stund innan det var dags för middagsbestyren.

– Jag blev ju så klart jätteglad när jag såg det. Mille undrade vad det var, och då berättade jag för honom vad en sodapanna är för något, att vi tillverkar ånga där. ”Du vet”, sa jag, ”det är ju den där stora byggnaden som det står Billerud Korsnäs på.”

Foto: Pontus Ohlin

Det är en snöig och råkall onsdag i februari, två veckor efter beskedet, och nere vid ena änden av Broadway – gatan som leder till platsen där den nya sodapannan ska stå – är några schaktmaskiner redan i rörelse. Snart så. I slutet av 2023 räknar man med att pannan ska stå färdigbyggd och vara i drift.

– Jo, när beskedet kom var det som om en stor sten släppte, säger Lars när vi lämnat platsen och gått in i värmen igen.

– Dagen efter ringde till och med kommunalrådet mig och gratulerade. Det här betyder ju jättemycket för oss. Det tryggar vår framtid, våra jobb. Folk kommer att kunna bo kvar här.

Blir det några nya jobb också, tror du?

– Nej. När pannan är byggd så blir det inga fler arbetstillfällen. Utan de som jobbar med den gamla kommer sedan att jobba med den nya.

Foto: Joel Danell.

Jag har varit väldigt orolig. Alla mina arbetskamrater har varit det. Pannan är ju totalslut snart.

Pär Frankesson, processoperatör.

Frövi är med sina cirka 650 anställda Lindesbergs kommuns näst största arbetsplats. Och bruket, eller för all del orten, har gamla anor. Redan i slutet av 1800-talet rullade den första massa- och papperstillverkningen i gång, och om man vill grotta ner sig i den tidens maskiner, redskap och arbetsförhållanden så ska man inte missa pappersbruksmuseet som ligger vackert beläget intill en å strax utanför stängslet.

Och innanför stängslet, längs med samma å, här tillverkar man fortfarande massa. Plus kartong. Främst livsmedelskartong av olika slag, men också kartong med lite finare tryckyta – sådant som lämpar sig särskilt väl för parfym, choklad och andra lyxigare produkter.

Lars Karlsson och hans fackliga parhäst, huvudskyddsombudet John Thuring, kan berätta om fabriksbyggnaderna och det omkringliggande området i detalj. Bägge är uppväxta på orten och bägge har arbetat på bruket alltsedan mitten på 1990-talet, när det ännu ägdes av statliga Assi Domän.

– För det första var det mycket mindre då, minns Lars. Vi hade inget blekeri, till exempel. Dessutom var chargongen och mentaliteten en helt annan. Bruksandan var stark, och mycket av det vi gjorde sköttes manuellt.

– Säkerheten var det dock lite si och så med, inflikar John med ett ansiktsuttryck som kan tolkas som både roat och allvarligt.

På den tiden hade Mattias Jönsson knappt lärt sig att gå. Men i dag är han en 24-årig och hett eftertraktad svetsare, någon som i princip alla industriarbetsgivare vill ha i sitt stall. Han har därför aldrig varit särskilt orolig. Inte heller blev han det när det stora varslet kom, i oktober 2019. När Billerud Korsnäs gick ut och sa att man skulle slimma koncernen med 300 tjänster, varav 70 här på Frövi.

– Nej, jag var aldrig speciellt orolig för egen del, säger han. Men det är ju aldrig kul när man har arbetskamrater som tvingas lämna. Det var väldigt dålig stämning då ett tag. Många var oroliga.

John Thuring och Mattias Jönsson ser fram emot den nya pannan. Den säkrar jobben, menar de. Foto: Joel Danell.

Lars Karlsson:

– Ja, bland både yngre och äldre var oron stor. ”Vad kommer att hända med mig nu?” ”Kommer jag att ha mitt jobb kvar?” ”Blir jag tvungen att lära mig något nytt, och kommer jag i så fall att orka med det?”

Efter att varslet hade lagts följde ett halvår av förhandlingar, berättar Lars vidare. Förhandlingar där facket bitvis ännu inte har kommit helt överens med arbetsgivaren.

– Ganska tidigt förstod vi nämligen att det inte bara handlade om varsel, utan också om en större omorganisation. Bland annat på vår underhållsavdelning. De fick ta den största smällen. Bara där försvann 21 befattningar.

– Och den omorganisationen lever vi fortfarande i sviterna av. Det är mycket som är oklart, mycket som ännu inte är färdigförhandlat.

Foto: Joel Danell.

När beskedet kom var det som om en stor sten släppte.

Lars Karlsson, avdelningsordförande.

Vad hände med de som miste jobbet?

– Exakt vad alla gör i dag, det vet jag inte. Men vi lyckades i alla fall få företaget att släppa till en påse pengar, som sedan fördelades mellan de 32 anställda på kollektivsidan som till slut fick gå. De vart utköpta kan man säga.

Under de senaste två veckorna, sedan beskedet om den nya miljardsatsningen, har John Thuring märkt att stämningen bland de anställda blivit bättre, mer uppåt. I vart fall inte lika påtaglig och infekterad som den tidigare varit under så lång tid.

– Ett tag var det väldigt irriterat, säger han. Mest mot företaget, eftersom man upplevde att det varken lyssnade på facket eller på de som jobbade här. Man upplevde att man aldrig fick några besked om hur och var man skulle jobba och så.

Det psykosociala arbetsmiljö­arbetet – som ingår i Johns ansvarsområde – har ju heller inte direkt underlättats av pandemin som svepte in och bet sig fast förra våren. Tvärtom.

– Det är klart att coronan också har drabbat oss, även om jag tycker att vi har klarat oss ganska bra. Fast då har sam­tidigt andra skyddsfrågor hamnat i skymundan. Plötsligt blev man tvungen att fokusera på coronafrågor och ägna sig åt den typen av riskbedömningar i stället. Och det arbetet kräver mycket tid.

Men nu har åtminstone en oro släppt, fortsätter han. Oron för sodapannan.

– Det känns fantastiskt. Nu vet man att Frövi kommer finnas kvar i många år framöver.

Pär Frankesson, den första på golvet som alltså fick reda på beskedet, säger att han aldrig kommer att glömma den där stunden när notisen poppade upp.

– Sedan på kvällen satt jag och frugan och pratade om det och  … Ja, efteråt kändes det som att hela byn levde upp.

– Nu är jag i och för sig 59 och skulle kunna gå i pension i förtid, men det är ju inte alla som har den möjligheten. Och med den dåliga arbetsmarknad som vi har nu  … Nä, ett annat besked hade för många inneburit rena katastrofen.

Öppnade ni champagne, du och din fru?

– Nej, för tusan, först ska ju den nya pannan byggas och köras i gång. Men sen så!

Och vad händer med den gamla pannan?

– Det vet vi inte än  … Jo, gör om den till hotell, vetja!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

Redo för framtiden

Redo för framtiden

August Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

Koll på arken på Papyrus

Koll på arken på Papyrus

Det en höstdag 1970 på pappersbruket Papyrus.

Ingen panik hos största elslukaren

Ingen panik hos största elslukaren

Varenda kotte på bruket har elpriserna i huvudet. Det säger Aleksandar Srndovic på Hallsta pappersbruk som ser ett långsiktigt problem med dagens höga elpriser.

Den hemliga arbetsplatsen

Den hemliga arbetsplatsen

I över 250 år har det tillverkats värdepapper på Tumba bruk. Men först nu blir arbetarna medlemmar i Pappers. Vi har hälsat på i en anrik miljö, där det mesta är känslig information.

Industrin viktigare än någonsin

Industrin viktigare än någonsin

När andra delar av samhället nu vill bli miljövänliga behöver de pappersindustrins gröna produkter, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Papperskrisen drabbar DA:s läsare

Papperskrisen drabbar DA:s läsare

Holmen kan inte lämna papper till tryckerierna i tid. Det innebär att Dagens Arbetes läsare inte får någon papperstidning förrän först om ett par veckor.

Så mycket el slukar bruken

Så mycket el slukar bruken

Pappers- och massaindustrin är gigantiskt stora elkonsumenter. Så vad händer när energipriserna rakar i höjden? Dagens Arbete har gått igenom samtliga svenska bruk och deras behov av el.

”Samtalen efter drogtester kräver utbildning”

”Samtalen efter drogtester kräver utbildning”

Svåra samtal i samband med drogtester kräver utbildning. Det anser Pappers avdelning 3 på Billerud Korsnäs i Gävle, som nu lyft frågan till arbetsgivaren.

Framtidstro i Lessebo

Framtidstro i Lessebo

Pappersbruket i Lessebo har länge haft det kämpigt. Men nu ökar orderingången samtidigt som man börjat spana efter nya och lite lyxigare marknader.

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.