Industriarbetarnas tidning

De anställda ger inte upp om Kvarnsveden

21 juni, 2021

Skrivet av

Nedläggningshot Stämningen på golvet på Kvarnsveden är ”förvånansvärt god”, berättar huvudskyddsombudet Janne Grundelius. Medarbetarna på Stora Enso Kvarnsveden hoppas fortfarande att bruket kan räddas.

Förhandlingar pågår

Kvarnsveden – eller KP som det kallas – anlades under åren kring förra sekelskiftet.

I dag har bruket två pappersmaskiner med en årlig kapacite­t på 565 000 ton papper, som används för tidningar, magasin, kataloger, bilagor och detaljhandelsreklam. Bruket har även ett integrerat termomekaniskt massabruk för barrved (TMP) med en årlig kapacitet på 900 000 ton.

Den 20 april kom beskedet att allt detta nu ska läggas ner, senast den sista september i år. Men förhandlingar pågår alltjämt och något formellt beslut är ännu inte taget.

Tryckpapper tappar stort

Det finns cirka 60 arbetsplatser runt om i Sverige som tillverkar papper och/eller massa i någon form. De bruk som tillverkar massa, kartong och tissue toppar lönsamhetslistan. För de som gör tryckpapper går det däremot desto sämre. Dessutom har pandemin förvärrat läget ytterligare, vilket drabbat bland annat Ortviken, Hyltebruk, Svanskog och – Kvarnsveden.

I likhet med sina 439 arbetskamrater kom nedläggningsbeskedet mer eller mindre som en chock för Janne Grundelius. Att Dalarnas och Borlänges gamla trotjänare Kvarnsveden, KP i folkmun, helt plötsligt skulle läggas ner.

– Det var alla känslor på samma gång. Chock, bestörtning, ilska. Innan vi fick beskedet hade vi en föraning om att kanske en maskin skulle läggas ner, men inte att man skulle delge oss planerna på att lägga ner allt, hela bruket. Det kändes helt overkligt allting.

Som arbetsställets huvudskyddsombud i många år är Janne Grundelius kanske den som har bäst koll på hur de anställda tänker och känner. Sedan beskedet kom för två månader sedan har han anordnat öppna skyddsombudsträffar varje vecka.

– Där diskuterar vi hur stämningen är ute i verksamheten, och den är faktiskt förvånansvärt god ändå. Det kunde ju ha blivit så att folk bara struntade i jobbet, men jag upplever tvärtom: ”Nu kör vi! Vi ska visa dem att vi förtjänar ett bättre öde än det här!”

Men före sista september är det ju ändå sagt att bruket ska läggas ner?

– Det är arbetsgivarens plan, ja. Men vi säger fortfarande OM vi ska läggas ner. Vi har absolut inte gett upp. Och hur den här historien än slutar, så har vi i styrelsen sagt att vi ska göra allt vi kan för att allting ska bli så bra som möjligt.

– Till saken hör också att vi haft fulla orderböcker sedan mitten av mars. Vi kör som bara den. Det är en jättemärklig situation; vi har full körning och ändå säger högsta ledningen att vi ska läggas ner.

Janne Grundelius. Foto: Fredrik Swartling

Själv började han jobba på Kvarnsveden för snart 42 år sedan. Onsdagen den 3 oktober 1979, för att vara exakt. Det var dagen före gisslandramat på amerikanska ambassaden i Teheran, och Janne hade precis hoppat av tredje året på fyraårig teknisk linje.

– Jag var arton år och skoltrött, samtidigt som bruket sökte folk. På den tide­n var det ganska lätt att få jobb, frågad­e man efter det så fick man det.

Då hade bruket ungefär 1 300 anställda, minns han. Tre gånger fler än i dag.

– Det mesta var annorlunda då. Men jag har alltid trivts och varit stolt över att jobba här. Det finns något man kalla­r KP-andan, och den finns fortfarande kvar. Man bryr sig, värnar om varandra. Inte bara på arbetet, utan också på fritiden.

Att ett flertal anställda också bor och har bildat familj tillsammans kan ses som ett yttersta tecken på den andan.

– För dem kan det här förstås bli extra kännbart, eftersom de ju på sätt och vis har lagt alla ägg i samma korg – med stora huslån och liknande. Dessutom har vi en medelålder på KP som är 53 år, och för dem kan det också bli väldigt tufft.

Är du orolig för egen del?

– Inte på jobbet, men det kan skölj­a över mig när jag har kommit hem. I och för sig är jag lyckligt gift sedan många år, men nu blir det ju någon form av separation från arbetskamraterna. Kamrater som jag har en över 40-årig relation till. Det känns jävligt jobbigt.

Viktigt att stötta varandra

Tips I en krissituation är det extra viktigt att man pratar och lyssnar på varandra, menar Janne Grundelius.

Stötta
Det är a och o, särskilt om man har ett styrelseuppdrag. Lyssna, ta in, diskutera och sedan försöka ta fram hållbara argument för att kunna bemöta arbetsgivarens argument.

Informera
Även om det inte har hänt något särskilt viktigt i förhandlingarna, så är det viktigt att man informerar medlemmarna så ofta man kan. Det mildrar oron och ovissheten lite grand.

Göra så gott man kan
Oavsett hur det går i en förhandling, så ska man efteråt i alla fall kunna säga till varandra att vi gjorde det vi kunde. Det skickar ju också en viktig signal till de vi kämpar för.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Klart att Stora Enso stänger Kvarnsveden

Klart att Stora Enso stänger Kvarnsveden

Nu är det klart att Kvarnsveden läggs ner senast sista september. Men facket ger inte upp.
”Vi tror fortfarande att det finns andra som kan vara intresserade.”

Pappers- och massaproduktionen läggs ner i Kvarnsveden

Pappers- och massaproduktionen läggs ner i Kvarnsveden

”En kalldusch för oss alla!” säger samordnande huvudskyddsombudet Jan Grundelius. 440 anställda på Kvarnsveden berörs.

140 i Hylte kan förlora jobbet

140 i Hylte kan förlora jobbet

Stora Enso ska omorganisera och lägger då ner en tidningspappersmaskin i halländska Hylte.

Här sköljs oron bort

Här sköljs oron bort

Rädslan för att bli uppsagd. Coronapandemin. Den grå vardagen. Alla tankar på sådant löses upp och försvinner så fort Roger Broman kliver ner i det iskalla vattnet.

Svanskogs bruk läggs ner

Svanskogs bruk läggs ner

Svanskogs bruk i Värmland – som tillverkar hälften av världens ölunderlägg – ska läggas ned. ”Det känns väldigt dystert”, säger Pappers avdelningsordförande Peter Wikström.

Så är dagsformen på bruken

Så är dagsformen på bruken

Hitta din arbetsplats i årets genomgång av Sveriges pappersbruk.

Månadsklocka ska ge färre olyckor

Månadsklocka ska ge färre olyckor

Ett tema per månad. Så arbetar Kvarn­sveden för att öka säkerhetstänket på bruket. ”Det blir lättare när man har en sak i taget att ­fokusera på”, säger huvudskyddsombudet Jan Grundelius.

Perfekt eller defekt?

Perfekt eller defekt?

Klockan är 12.30 på Stora Enso i Fors.

”Gott om jobb finns det ju”

”Gott om jobb finns det ju”

Massa- och pappersbranschen skriker efter ny arbetskraft. Därför har tre företag och Gävle kommun gått ihop om en skräddarsydd lärlingsutbildning. DA har besökt den första klassen på Polhemsskolan.

Vad har du i din urin?

Vad har du i din urin?

Allt fler arbetsgivare väljer att drogtesta sina anställda. Bra för säkerheten på jobbet – eller ett övergrepp på de anställdas integritet? DA for till Skoghall och till Sveriges största missbrukslabb.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.