Industriarbetarnas tidning

Visst låg man mer förr

11 juni, 2021

Skrivet av

Innan DA:s Marcus Derland läste Alla tiders sex trodde han att det var så. Boken ger honom delvis rätt men också insikten att samlagen verkligen inte var bättre förr.

Sex genom historien

Titel: Allt tiders sex.
Författare: Jonathan Lindström, arkeolog och författare.
Förlag: Norstedts.
Sidor: 341.
Utgivningsdag: Finns ute nu.

Jag är för ung för att ha varit med om den sexuella revolutionen på 60-talet. Men min bestämda känsla är att folk fick ligga oftare på den tiden. Man var kanske inte så upptagen av att scrolla sociala medier, följa influencers och glo på Netflixserier?

Ändå är sexualiteten ständigt när­varande. I alla fall rent visuellt. Sex, porr och nakenhet har aldrig var så lättillgängligt som i dag. De flesta kan få sin nyfikenhet stillad genom några knapptryckningar på mobil, surfplatta eller dator.

För den som på allvar är nyfiken på sex genom historien finns en ny svensk fackbok. I Alla tiders sex, som kom ut i vintras, djupdyker författaren och folkbildaren Jonathan Lindström ner i sexets historia 14 000 år bakåt i tiden.

Här får man lära sig hur den nordtyska kyrkomannen Adam av Bremen såg på oss nordbor på 1000-talet. Svearna uppfattades som gästfria och allt annat än fåfänga när det gällde prylar och vackra ting.

Annat var det när det handlade om sex: ”Endast i fråga om samlag med kvinnor vet de inte av någon måtta.” Men det rörde sig inte om jämställda relationer. Ofta handlade det om månggifte och sexslavar.

Just när det gäller månggifte visar forskningen att det i polygyna kulturer ofta uppstår problem. Inte bara för kvinnorna som tvingas dela man med sina väninnor, utan också för resten av samhället.

Det blir helt enkelt för många överblivna ungkarlar som ägnar sig åt våldtäkter, mord, överfall, kidnappning, sexslaveri och andra brott. Monogamins spridning hänger samman med jämlika, välfungerande och demokratiska samhällen.

Något mer lustigt är alla erigerade ­penisar som pryder bronsålderns hällristningar. Hela 43 procent av människofigurerna i Bohuslän pryds av en snopp i vädret.

Över huvud taget är det manliga könsorganet framträdande från is­tidens slut fram till början av medeltiden då kristendomen satte ett visst stopp för penis­avbildningar. Det kvinnliga köns­organet fanns också avbildat men främst som en symbol för fruktbarhet. Brösten anses inte heller avbildade med ­några sexuella ambitioner, som vi ofta ser i dag.

Lite mer spännande är hur folk låg förr i tiden. Alltså samlagsställningar. Här kan vi konstatera att det inte går att slå fast vilka ställningar som varit populärast men att det finns antydningar om att förtroligt sex, ansikte mot ansikte, alltid varit en del av det mänskliga.

Oralsexet då? Inget är säkert men ­samtida grottmålningar i Frankrike ger stöd för att oralsex förekom redan för 14 000 år sedan i Sverige, bland de första renjägarna på den skånska tundran. Och det hade inte ett dugg att göra med närheten till det i dag mer frigjorda Danmark.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.

En eldig svensk historia

En eldig svensk historia

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Orden som tar plats

Orden som tar plats

När blev fisken fiskpinne? Visste du att det 
varit möjligt att stå i bostadskö ända sedan 1956? 
Dagens Arbete guidar genom de svenska 
nyorden från atombomb till överklassafari.

Spionförfattaren som själv var agent

Spionförfattaren som själv var agent

John le Carrés romaner är lika vindlande och ­snåriga som den värld av spioner han skildrar. DA:s deckarexpert Lennart Lund följer under­rättelseagenten George Smiley genom decennierna.

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Bug Montage är beredd att gå långt för att rädda sin familj undan fattigdomen. I S. A. Cosbys Asfaltsland blir konsekvenserna snabbt större än någon kunnat räkna med. 

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Deckarklassiker i nya kläder

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.