Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

En sorgens dag i Europa

24 februari, 2022

Skrivet av

LEdare Detta krig är Putins och ingen annans och det är han och hans regim som måste straffas. Kriget skadar det ryska folket liksom det ukrainska, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Att få vakna upp en morgon till nyheterna om att de ryska pansarvagnarna rullar in över Ukrainas territorium och bomber fälls över oskyldiga civila känns overkligt och oändligt tragiskt. Plötsligt är det brinnande krig i Europa och ett av våra grannländer, en fri och oberoende demokrati, är under ockupation. Även om den retoriska och militära upptrappningen de senaste veckorna har pekat i denna riktning går det nästan inte att ta in.

Men det är som den ryska journalisten Masha Gessen många gånger sagt att när en auktoritär ledare säger saker ska man ta honom på orden. Putins antidemokratiska nationalistiska stormaktsidéer har vi fått se konsekvenserna av alltför många gånger i förföljelser av oliktänkande, förgiftning av oppositionella, aggressiva lagar mot homosexuella och militära invasioner i länder som han anser ska höra till stor-Ryssland. Putinregimen har dessutom på senare år ägnat sig åt kraftfulla desinformationskampanjer som gått ut på att destabilisera demokratierna i väst. Den ryska inblandningen i valprocessen i USA är ett skrämmande exempel på detta.

Så visst har tecknen varit många men med dagens fullskaliga invasion i Ukraina tar Putin ett nytt steg på stormaktsvansinnets trappa. I ett slag har det gamla Sovjet återkommit som ett spöke i kombination med en nationalism sprungen ur tsarrysslands historia. Det är milt sagt sjukt.

Invasionen i Ukraina kallas demilitarisering på putinska men betyder aggression och brott mot internationell rätt. I praktiken går det ut på att byta ut den demokratiskt valda regeringen i Kiev mot en lydfurste till Kreml. Plötsligt har hela den europeiska säkerhetsordningen kastats omkull och mörkret sänker sig över vår kontinent.

Det är ofattbart och fullkomligt oacceptabelt. Västvärlden måste införa de hårdast tänkbara sanktionerna i allt från sport till finanser och göra allt för att stoppa kriget och få Putin att besinna sig. Det gäller att inte skruva upp krigets logik utan försöka förhindra så mycket blodspillan det bara går. Och självklart måste vi nu vara beredda att öppna våra samhällen för människor som måste fly från kriget i vårt grannland.

Detta krig är Putins och ingen annans och det är han och hans regim som måste straffas. Kriget skadar det ryska folket liksom det ukrainska. Båda folken har rätt att få leva i fred och demokrati.

Den 24 februari 2022 kommer för all tid att vara en sorgens dag i Europas historia och en skammens dag i Rysslands.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Vi växlar upp lönekraven

Vi kommer inte att hålla igen. Vi kommer att plocka ut de löneökningar som är möjliga. Varenda krona som arbetsgivarna kan betala, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Lönerna orsakar inte krisen

Lönerna orsakar inte krisen

Det är inte svenska löntagare som bidragit till inflationen och de ska inte hållas ansvariga. I stället krävs politiska beslut för att mildra effekterna, skriver Per-Olof Sjöö

Lite vila innan utmaningarna

Efter en intensiv kongress kommer ett viktigt val och en ny avtalsrörelse. Nu samlar vi krafterna, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Ett medlemskap i Nato behöver inte betyda att vårt arbete för fred och mot kärnvapen behöver tystna. I bästa fall kan det bli tvärt om, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Så kan vi i arbetarrörelsen jobba mot vapnen

Så kan vi i arbetarrörelsen jobba mot vapnen

Även om frågor om krig och fred är något av de svåraste arbetarrörelsen har att handskas med kan vi inte lämna över dem till militärallianser, vapenlobbyister och statsrepresentanter, skriver skribenten och volvoarbetaren Lars Henriksson.

Kunskap skyddar demokratin

Kunskap skyddar demokratin

Putins angrepp på Ukraina visar hur skör demokratin är. Vi behöver kunskap om hur den fungerar i praktiken, för att den ska stå stark, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Kriget påminner om att vi måste hålla ihop

Att känna solidaritet över landsgränser ligger i det fackliga DNA:t, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

I en orolig tid måste vi hålla i hop

Vi ska återigen teckna avtal i ett osäkert värld, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Kriget kräver omprövning

Kriget kräver omprövning

Solidariteten måste ersätta de stängda gränsernas politik, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Kris i byggbranschen

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.