Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

En sorgens dag i Europa

24 februari, 2022

Skrivet av

LEdare Detta krig är Putins och ingen annans och det är han och hans regim som måste straffas. Kriget skadar det ryska folket liksom det ukrainska, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Att få vakna upp en morgon till nyheterna om att de ryska pansarvagnarna rullar in över Ukrainas territorium och bomber fälls över oskyldiga civila känns overkligt och oändligt tragiskt. Plötsligt är det brinnande krig i Europa och ett av våra grannländer, en fri och oberoende demokrati, är under ockupation. Även om den retoriska och militära upptrappningen de senaste veckorna har pekat i denna riktning går det nästan inte att ta in.

Men det är som den ryska journalisten Masha Gessen många gånger sagt att när en auktoritär ledare säger saker ska man ta honom på orden. Putins antidemokratiska nationalistiska stormaktsidéer har vi fått se konsekvenserna av alltför många gånger i förföljelser av oliktänkande, förgiftning av oppositionella, aggressiva lagar mot homosexuella och militära invasioner i länder som han anser ska höra till stor-Ryssland. Putinregimen har dessutom på senare år ägnat sig åt kraftfulla desinformationskampanjer som gått ut på att destabilisera demokratierna i väst. Den ryska inblandningen i valprocessen i USA är ett skrämmande exempel på detta.

Så visst har tecknen varit många men med dagens fullskaliga invasion i Ukraina tar Putin ett nytt steg på stormaktsvansinnets trappa. I ett slag har det gamla Sovjet återkommit som ett spöke i kombination med en nationalism sprungen ur tsarrysslands historia. Det är milt sagt sjukt.

Invasionen i Ukraina kallas demilitarisering på putinska men betyder aggression och brott mot internationell rätt. I praktiken går det ut på att byta ut den demokratiskt valda regeringen i Kiev mot en lydfurste till Kreml. Plötsligt har hela den europeiska säkerhetsordningen kastats omkull och mörkret sänker sig över vår kontinent.

Det är ofattbart och fullkomligt oacceptabelt. Västvärlden måste införa de hårdast tänkbara sanktionerna i allt från sport till finanser och göra allt för att stoppa kriget och få Putin att besinna sig. Det gäller att inte skruva upp krigets logik utan försöka förhindra så mycket blodspillan det bara går. Och självklart måste vi nu vara beredda att öppna våra samhällen för människor som måste fly från kriget i vårt grannland.

Detta krig är Putins och ingen annans och det är han och hans regim som måste straffas. Kriget skadar det ryska folket liksom det ukrainska. Båda folken har rätt att få leva i fred och demokrati.

Den 24 februari 2022 kommer för all tid att vara en sorgens dag i Europas historia och en skammens dag i Rysslands.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Lönerna orsakar inte krisen

Det är inte svenska löntagare som bidragit till inflationen och de ska inte hållas ansvariga. I stället krävs politiska beslut för att mildra effekterna, skriver Per-Olof Sjöö

Lite vila innan utmaningarna

Efter en intensiv kongress kommer ett viktigt val och en ny avtalsrörelse. Nu samlar vi krafterna, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Ett medlemskap i Nato behöver inte betyda att vårt arbete för fred och mot kärnvapen behöver tystna. I bästa fall kan det bli tvärt om, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Så kan vi i arbetarrörelsen jobba mot vapnen

Så kan vi i arbetarrörelsen jobba mot vapnen

Även om frågor om krig och fred är något av de svåraste arbetarrörelsen har att handskas med kan vi inte lämna över dem till militärallianser, vapenlobbyister och statsrepresentanter, skriver skribenten och volvoarbetaren Lars Henriksson.

Kunskap skyddar demokratin

Kunskap skyddar demokratin

Putins angrepp på Ukraina visar hur skör demokratin är. Vi behöver kunskap om hur den fungerar i praktiken, för att den ska stå stark, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Kriget påminner om att vi måste hålla ihop

Kriget påminner om att vi måste hålla ihop

Att känna solidaritet över landsgränser ligger i det fackliga DNA:t, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

I en orolig tid måste vi hålla i hop

Vi ska återigen teckna avtal i ett osäkert värld, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Kriget kräver omprövning

Kriget kräver omprövning

Solidariteten måste ersätta de stängda gränsernas politik, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Fackens viktiga arbete i kriget

Det är svårt att ta in allt, när våra ukrainska kollegor berättar om hur det fackliga arbetet påverkas av kriget, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Kärleken har inga gränser

Kärleken har inga gränser

Vi möttes genom ett kulturutbyte, det ryska blandades med det svenska. Vad blev det av henne?, skriver Carl-Einar Häckner.

Avtal 2023

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.