Industriarbetarnas tidning

Hård strid om ekonomin landande i kompromiss

21 maj, 2022 - 15:17

Skrivet av

Ökad insyn i ekonomin och en stegvis nedtrappning av avdelningarnas andel av medlemsintäkterna. Det blev beslutet efter flera timmars debatt.

Ett förslag om en sammanslagen centraliserad ekonomi för GS-facket mötte så stort motstånd från avdelningarna att nuvarande förbundsstyrelse drog tillbaka förslaget redan innan kongressen. Trots det var talarna och yrkandena om ekonomin många under lördagens kongressbehandling. Det talades om misstro och brist på transparens, men också om förnyelse och tillit.

Bakgrunden till den tidigare förbundsstyrelsens förslag om att slå samman avdelningarnas och förbundskontorets ekonomi, är en motion från tidigare avdelning 6 Väst. Frågan var om en gemensam ekonomienhet kunde spara pengar. Förbundsstyrelsen fick i uppdrag att ta fram den rapport som lades fram som förslag till kongressen.

Där föreslås att avdelningarnas kapital och fastigheter förs över till förbundet och att all administration, förvaltning och ekonomihantering sedan sker centralt. Avdelningarna skulle ändå behålla friheten att planera sin verksamhet, samtidigt som förbundet kunde göra nödvändiga ekonomiska besparingar.

Förslaget drogs som sagt tillbaka av den nya förbundsstyrelsen redan innan kongressen, men flera motioner kring frågan hade kommit in. I några av dem fanns förslag om att lyfta bort beslutet om budget och verksamhetsplan från förbundsstyrelsen och i stället lägga det på förbundsmötet som sammanträder två gånger om året. På så sätt skulle ekonomiska beslut decentraliseras och bli mer transparenta.

Erik Johansson, avd 3. Foto: Janna Ayres.

Erik Jonsson från avdelning 3 var en av ledamöterna som gick upp i talarstolen.

– GS har kämpat med stora underskott i stort sett sedan man bildades. De ansträngningar som har gjorts räcker inte riktigt till. Vi behöver gemensamt ta ett större ansvar för ekonomin. Jag tycker det är rimligt att beslut av den här karaktären tas på högsta beslutade organ mellan kongresserna.

Pontus Johansson från samma avdelning tyckte att det är orimligt att förbundsstyrelsen både arbetar fram, tar beslut om och verkställer budgeten.

– Det är en liten grupp på elva personer. Det borde vara bättre att förbundsmötet får insyn, kan påverka och tycka till om budgeten. Det blir bättre demokrati, bättre transparens och betydligt bättre vi-känsla.

En sådan förändring skulle dock leda till en tröghet i organisationen, med behov att sammankalla förbundsmötet så fort nya ekonomiska beslut måste tas, hävdade Magnus Leoson från förbundet.

Dan Strängby, GS avd 4. Foto: Janna Ayres.

Dan Stränbgy från avdelning 4, är en av de nya förbundsstyrelseledamöter som valdes på förra årets kongress. Han vädjade till kongressen om att få nytt förtroende mot bakgrund av den nystart som skett.

– Vi lade örat mot rälsen och lyssnade av. Man behöver inte vara jättestor förståsigpåare för att se att en centraliserad ekonomi inte hade fungerat.

På varje förbundsmöte borde en ordentlig ekonomisk genomlysning ske, och att det inte varit så är förvånande, menade han.

– Det kommer, kamrater! Tro inget annat. Hela den svenska modellen hänger på ordet tillit. Lita på oss. Vi kommer att ta ansvar. Organisationen kommer att bli mer transparent med den här förbundsstyrelsen.

Henrik Brolin från avdelning 4 klev upp i talarstolen och inledde med att han, ända sedan han läste motionerna, varit fast besluten att yrka bifall för förslaget om att flytta budgetbeslutet från förbundsstyrelsen till förbundsmötet. Som ledamot i förbundsmötet har han känt sig frustrerad och missnöjd med bristen på insyn i ekonomi och budgetarbete. Men trots det hade han nu landat i att inte rösta för motionen.

– Vi har valt en ny förbundsstyrelse som har skrotat rapporten om centraliserad ekonomi. Jag sätter ett stort hopp till att nuvarande förbundsstyrelse är mer lyhörd.

Henrik Brolin, avd 4. Foto: Janna Ayres.

Samtidigt handlade det också om nivån på det grundbelopp som fördelas ut till avdelningarna varje år. Förbundsstyrelsen hade föreslagit att sänka avdelningarnas andel av medlemsintäkterna från 20 till 16 procent. En alldeles för stor besparing på ett bräde, ansåg Henrik Brolin, som lade fram ett kompromissförslag om att stegvis sänka beloppet med en procentenhet om året fram till nästa kongress.

Efter fortsatta diskussioner klev förbundets andra vice ordförande Jörgen Johansson upp i talarstolen med ett nytt förslag till kongressen. För att öka den ekonomiska transparensen i organisationen tillsätts en arbetsgrupp med deltagare från förbundet och avdelningarna, som ser över hur den ekonomiska redovisningen ska ske på förbundsmötena. De yrkade fortsatt på avslag för motionerna om att flytta besluten om budget och verksamhetsplaner till förbundsmötet.

Förbundsstyrelsen tog också till sig Henrik Brolins förslag om en nedtrappning av beloppet som fördelas till avdelningarna.

Efter flera ajourneringar och diskussioner kunde kongressen slutligen komma till beslut. Omröstningar i flera steg och en votering krävdes innan kongressen ställde sig bakom förbundsstyrelsens nya förslag.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Organisering är som ett spindelnät”

”Organisering är som ett spindelnät”

Att GS kan sätta press på svenska företagsledningar är viktigt när facken behöver komma in på deras arbetsplatser i andra länder, sade Inga Ruginiene från LMPF i Litauen.

GS och Byggnads: Minimilöner hot mot vår modell

GS och Byggnads: Minimilöner hot mot vår modell

Svenska politiker måste vägra införa ett minimilönedirektiv från EU som kan slå sönder hela den svenska modellen. Det kräver GS och Byggnads i ett gemensamt uttalande.

Thorwaldsson: Dags att flytta norrut

Thorwaldsson: Dags att flytta norrut

Det är dags för folk i södra Sverige att dra på långkalsonger och toppluva. Nu måste flyttlassen gå norrut där de nya jobben finns. Det säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson i ett samtal på GS-fackets kongress.

GS kongress har dragit igång

GS kongress har dragit igång

Det är i en osäker omvärld som GS-facket samlas i Örebro för att återuppta sin tredje kongress. Förbundsordförande Per-Olof Sjöö tog upp utmaningar i både den kommande avtalsrörelsen och synen på höstens riksdagsval.

”Jag behöver förbereda mig mycket för att våga”

”Jag behöver förbereda mig mycket för att våga”

Natalia Sparrelid hoppas att hon ska våga ta plats i debatterna på GS-fackets kongress. Medlemmarnas möjlighet att påverka är allra viktigast, och då får förbundet inte vara toppstyrt, anser hon. Vad betyder det för dig att vara kongressombud?– Det är ett stor ansvar, man har en påverkansmöjlighet som man inte bör missa. Jag tycker att […]

Ekonomin i fokus på GS kongress

Ekonomin i fokus på GS kongress

En svag ekonomi har lett till jobbiga besparingar för GS-facket, men också en renodling ”Vi har tvingats fokusera på det som är viktigt – att bygga organisation och rekrytera medlemmar”, säger förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Tre kvinnor i GS-fackets nyvalda förbundsstyrelse

Tre kvinnor i GS-fackets nyvalda förbundsstyrelse

Under GS-kongressen väcktes frågan om förbundet företräder alla medlemmar. Ändå valdes bara tre kvinnor in i förbundsstyrelsen.

”Självklart ska alla avdelningar vara representerade”

”Självklart ska alla avdelningar vara representerade”

Förbundsstyrelsens förslag om sju ledamöter i styrelsen röstades ner på GS kongress.

Känner du igen dig?

Känner du igen dig?

Bertil Hertzberg har fotograferat och intervjuat arbetare på Fredahl Rydéns kistfabrik och husfabriken Bo Klok. Nu blir det en utställning som bland annat ska visas på GS kongress i slutet av maj.

2022 – ett år fyllt av utmaningar

2022 – ett år fyllt av utmaningar

Det blir ett spännande år. Det är kongress, vi ska förbereda oss för en ny avtalsrörelse. Och så är det valår. Nu stakar vi ut riktningen tillsammans, skriver Per-Olof Sjöö.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.