Hård strid om ekonomin landande i kompromiss

Ökad insyn i ekonomin och en stegvis nedtrappning av avdelningarnas andel av medlemsintäkterna. Det blev beslutet efter flera timmars debatt.

Ett förslag om en sammanslagen centraliserad ekonomi för GS-facket mötte så stort motstånd från avdelningarna att nuvarande förbundsstyrelse drog tillbaka förslaget redan innan kongressen. Trots det var talarna och yrkandena om ekonomin många under lördagens kongressbehandling. Det talades om misstro och brist på transparens, men också om förnyelse och tillit.

Bakgrunden till den tidigare förbundsstyrelsens förslag om att slå samman avdelningarnas och förbundskontorets ekonomi, är en motion från tidigare avdelning 6 Väst. Frågan var om en gemensam ekonomienhet kunde spara pengar. Förbundsstyrelsen fick i uppdrag att ta fram den rapport som lades fram som förslag till kongressen.

Där föreslås att avdelningarnas kapital och fastigheter förs över till förbundet och att all administration, förvaltning och ekonomihantering sedan sker centralt. Avdelningarna skulle ändå behålla friheten att planera sin verksamhet, samtidigt som förbundet kunde göra nödvändiga ekonomiska besparingar.

Förslaget drogs som sagt tillbaka av den nya förbundsstyrelsen redan innan kongressen, men flera motioner kring frågan hade kommit in. I några av dem fanns förslag om att lyfta bort beslutet om budget och verksamhetsplan från förbundsstyrelsen och i stället lägga det på förbundsmötet som sammanträder två gånger om året. På så sätt skulle ekonomiska beslut decentraliseras och bli mer transparenta.

Erik Jonsson från avdelning 3 var en av ledamöterna som gick upp i talarstolen.

– GS har kämpat med stora underskott i stort sett sedan man bildades. De ansträngningar som har gjorts räcker inte riktigt till. Vi behöver gemensamt ta ett större ansvar för ekonomin. Jag tycker det är rimligt att beslut av den här karaktären tas på högsta beslutade organ mellan kongresserna.

Pontus Johansson från samma avdelning tyckte att det är orimligt att förbundsstyrelsen både arbetar fram, tar beslut om och verkställer budgeten.

– Det är en liten grupp på elva personer. Det borde vara bättre att förbundsmötet får insyn, kan påverka och tycka till om budgeten. Det blir bättre demokrati, bättre transparens och betydligt bättre vi-känsla.

En sådan förändring skulle dock leda till en tröghet i organisationen, med behov att sammankalla förbundsmötet så fort nya ekonomiska beslut måste tas, hävdade Magnus Leoson från förbundet.

Dan Stränbgy från avdelning 4, är en av de nya förbundsstyrelseledamöter som valdes på förra årets kongress. Han vädjade till kongressen om att få nytt förtroende mot bakgrund av den nystart som skett.

– Vi lade örat mot rälsen och lyssnade av. Man behöver inte vara jättestor förståsigpåare för att se att en centraliserad ekonomi inte hade fungerat.

På varje förbundsmöte borde en ordentlig ekonomisk genomlysning ske, och att det inte varit så är förvånande, menade han.

– Det kommer, kamrater! Tro inget annat. Hela den svenska modellen hänger på ordet tillit. Lita på oss. Vi kommer att ta ansvar. Organisationen kommer att bli mer transparent med den här förbundsstyrelsen.

Henrik Brolin från avdelning 4 klev upp i talarstolen och inledde med att han, ända sedan han läste motionerna, varit fast besluten att yrka bifall för förslaget om att flytta budgetbeslutet från förbundsstyrelsen till förbundsmötet. Som ledamot i förbundsmötet har han känt sig frustrerad och missnöjd med bristen på insyn i ekonomi och budgetarbete. Men trots det hade han nu landat i att inte rösta för motionen.

– Vi har valt en ny förbundsstyrelse som har skrotat rapporten om centraliserad ekonomi. Jag sätter ett stort hopp till att nuvarande förbundsstyrelse är mer lyhörd.

Samtidigt handlade det också om nivån på det grundbelopp som fördelas ut till avdelningarna varje år. Förbundsstyrelsen hade föreslagit att sänka avdelningarnas andel av medlemsintäkterna från 20 till 16 procent. En alldeles för stor besparing på ett bräde, ansåg Henrik Brolin, som lade fram ett kompromissförslag om att stegvis sänka beloppet med en procentenhet om året fram till nästa kongress.

Efter fortsatta diskussioner klev förbundets andra vice ordförande Jörgen Johansson upp i talarstolen med ett nytt förslag till kongressen. För att öka den ekonomiska transparensen i organisationen tillsätts en arbetsgrupp med deltagare från förbundet och avdelningarna, som ser över hur den ekonomiska redovisningen ska ske på förbundsmötena. De yrkade fortsatt på avslag för motionerna om att flytta besluten om budget och verksamhetsplaner till förbundsmötet.

Förbundsstyrelsen tog också till sig Henrik Brolins förslag om en nedtrappning av beloppet som fördelas till avdelningarna.

Efter flera ajourneringar och diskussioner kunde kongressen slutligen komma till beslut. Omröstningar i flera steg och en votering krävdes innan kongressen ställde sig bakom förbundsstyrelsens nya förslag.

Marie Edholm