Industriarbetarnas tidning

Kämpig vår på etikettfabriken

24 maj, 2022

Skrivet av

En långvarig strejk på ett pappersbruk i Finland gav oväntade effekter i Sverige. DA hälsade på hos en etikettfabrik i Skåne som fortfarande får arbeta hårt för att hålla pressarna i gång.

Lyssna på ett poddavsnitt från fabriken

DA möter: Nordvalls i Bjuv

Maskinerna tycks rulla på som vanligt hos Nordvalls i Bjuv. Men skenet bedrar. Här trycks etiketter av olika slag och det är en del av branschen som under våren drabbats av en oväntad pappersbrist.

Under årets första fyra månader strejkade arbetarna på det finska pappersbruket UPM. Först i slutet av april var konflikten löst, men effekterna av strejken kommer att fortsätta påverka branschen under hela sommaren.

– Det har fått väldiga effekter, inte bara för oss i Sverige, utan för alla etiketttryckerier i Europa, säger vd Patrik Jenemark.

Den finska pappersstrejken har lett till brist på det glatta papperet som etiketterna sitter på, den så kallade bärbanan. Foto: Anita Szava

När DA besöker Nordvalls i Bjuv är det mitten av april, strejken är ännu i gång och bristen på papper är påtaglig. Så gott som alla Nordvalls leverantörer är beroende av det papper som tillverkas av det finska bruket. Det handlar om den så kallade bärbanan, det glatta papper som etiketterna sitter på. Bristen på detta papper gör att lagren börjar sina, berättar ­Patrik Jenemark:

– Att hitta papper på annat håll är stort sett omöjligt. Vi dammsuger marknaden på det som finns, och det gör ju alla andra också. Priserna har gått upp närmare 20 procent.

Planen är nu att trycka små mängder.

– Vi har en tät dialog med kunderna så att vi inte producerar för deras lager utan för det akuta behovet. Men då blir det samtidigt många omställningar i produktionen som påverkar vårt resultat i långa loppet.

Det finns vissa papperstyper som är lättare att få än andra och då försöker Nordvalls få kunderna att ställa om och välja dessa i stället.

– Men det blir långa ställtider i produktionen hursomhelst, säger Patrik
Jenemark.

Fabriken i Bjuv är en av Nordvalls tre anläggningar. Här finns 60 anställda. I Nässjö jobbar ytterligare 30 personer och på huvudanläggningen i Sjöbo är det 80 anställda.

Företaget producerar stora mängder etiketter till livsmedelsindustri och e-handel. Etiketter på snusdosor återfinns också i sortimentet, liksom för läkemedel och apotekshantering.

För dessa kunder blir det särskilt kritiskt. Ett tag, medan strejken ännu pågick, fanns det rent av risk att det skulle bli en samhällsfarlig situation, menar Patrik Jenemark.

– Om läkemedelsetiketter tar slut blir det väldigt svårt att hantera mediciner. Och den punkten började närma sig.

Men just nu påverkas vardagen framför allt för många av bolagets anställda.

I klichérummet står Camilla Pedersen och förbereder allt som ska ut i tryckpressarna. För henne är pappersbristen ett stort problem:

– Den märks jättemycket. ­Saker kommer inte hem som det är tänkt. Det är ­inte bara sena leveranser, utan helt uteblivna eller uppskjutet gång på gång, vilket gör att du hela tiden får planera om.

Om det ens går att planera om, eftersom det material hon då vill använda kanske inte heller finns.

– Så då handlar det om att hitta likvärdigt material. Det blir helt enkelt utmaningar varje dag. Men jag kan ju inte påverka det så mycket, det är bara se till att det rullar på så friktionsfritt som möjligt och så får det bli som det blir.

Trots att produktionen påverkas har inte några neddragningar varit aktuella, enligt Patrik Jenemark.

– Vi har valt att inte permittera. När det här väl släpper då börjar stressen på riktigt. Alla kunder kommer skrika efter material, och därför försöker vi i stället få folk att ta tidiga semestrar i maj och juni. Skulle vi i stället permittera riskerar vi att tappa någon och det kan bli rent förödande om produktionen tar fart i slutet av sommaren.

Lasse ­Andersson, platschef. Foto: Anita Szava

Lasse Andersson är platschef på fabriken i Bjuv och den som i vardagen ska lösa utmaningen att hålla i gång maskinerna trots bristsituationen. Och det går inte att ersätta med vilket papper som helst.

– Papperet är ju vitt och sedan är det olika häftämnen. Själva topp-materialet och limmet är den stora hemligheten hos våra leverantörer. Materialen ser likadana ut, men beter sig olika. Ofta är det framprövat hos kund och svårt att byta rakt av. Det behöver kanske provas under flera tillfällen och just nu har vi inte den tiden att slösa med materialet utan det blir att testa och köra helt enkelt.

Avtalen med kunderna kan också påverkas, men eftersom det handlar om en strejk menar Patrik Jenemark att dessa antagligen inte gäller.

– Om inte detta är force majeure vet jag inte vad force majeure är. Det finns ändå en grundförståelse för det hos våra kunder.

Eva Glückman är vd för arbetsgivar- och branschorganisationen Grafiska Företagen. Hon bekräftar att den finska pappersstrejken påverkade många tryckerier över hela Europa.

– Pappersbristen som uppstått på grund av strejken skapar problem, men också att det just nu är dyrt med papper även på grund av andra kostnads­ökningar. Detta sammantaget riskerar att tvinga kunderna att välja digitala lösningar i stället för tryckta, säger hon.

Någon risk för att kunderna försvinner ser dock inte Patrik Jenemark. Kommer bara pappersleveranserna i gång igen är framtiden ljus, menar han.

– Även om det är en stark tendens mot mer e-handel så måste varorna ändå märkas, och det blir returer som ska skickas tillbaka. Och när det gäller mat så vill man ju veta vad förpackningen innehåller. Trenden är att mer information, och fler språk, ska till på etiketterna.

Etiketter till kalkonpålägg. Foto: Anita Szava

I Bjuv lastas en bil med färdiga etiketter för leverans. Platschefen Lasse Andersson berättar hur de precis hittat papper för att kunna trycka baksidesetiketter till snusdosor.

– Egentligen hade det tagit slut, men jag hittade ett parti på lagret. Men då fick vi göra om verktygen.

Klichéer och stansar behövde anpassas och på så sätt klarar vi två veckor till. Så där blir det en extrakostnad som vi får ta ut av kunden. Men det är lätt för dem att välja. Antingen blir det etiketter eller så blir det inte etiketter. Och de vill ju ha en vara att sälja.

Och högre pris för konsumenten?

– Ja, det är ju så det blir i slutändan, säger Patrik Jenemark. 

Samhällets krav på etiketter

Tobaksprodukter och läkemedel får inte säljas utan informationstexter. Även för livsmedel finns krav på innehållsdeklarationer. ”Märkningen ska vara lätt att förstå, väl synlig, klart avläsningsbar och beständig”, enligt Livsmedelsverket.

Angående apotekens påklistrade anvisningar gäller specifika regler. Varje enskilt apotek måste ha en instruktion för situationer då systemet inte fun­gerar, till exempel även när det gäller etiketter, berättar Mariann Rinse som är inspektör på Läke­medelsverket:

– Det är i första hand tänkt ­utifrån problem med verksamhetens expeditionssystem, men gäller ju även om det uppstår brist på etiketter. Handskrivna anvisningar är inte förbjudna, och det finns inte heller något specifikt krav på utseendet.

Det som dock måste framgå av etiketten är patientens namn, personnummer, förskrivarens namn och doseringsanvisningar, datum samt vilket apotek som har expedierat läkemedlet. ­Etiketten samt innehållet måste vara beständigt under hela läkemedlets användningstid.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Ansträngd vår för etikettfabriken i Bjuv

Ansträngd vår för etikettfabriken i Bjuv

Den finska pappersstrejken tidigare i vår drabbade Nordvalls etikettfabrik hårt, med sena och uteblivna leveranser. Pappersbristen hade kunnat få potentiellt samhällsfarliga konsekvenser – hör om varför.

De finska folkhems­byggarna

De finska folkhems­byggarna

Mellan 1950 och 1970 lämnade hundratusentals finländare hemlandet bakom sig för att arbeta i den svenska industrin. Laura Leskinens morföräldrar var två av dem.

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Ett medlemskap i Nato behöver inte betyda att vårt arbete för fred och mot kärnvapen behöver tystna. I bästa fall kan det bli tvärt om, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Pappersstrejken i Finland är över

Pappersstrejken i Finland är över

Efter nästan fem månader är den finska pappersstrejken nu över. Det kom parterna överens om under fredagseftermiddagen. Arbetet återupptas omedelbart. 

Kriget kräver omprövning

Kriget kräver omprövning

Solidariteten måste ersätta de stängda gränsernas politik, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Finlands sak är vår – så klart

Finlands sak är vår – så klart

Pappers finska systerförbund kämpar mot krav som hotar hela avtalsmodellen. Självklart står vi på deras sida, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Mycket står på spel i finska pappersstrejken

Den längsta strejken i de finska pappersarbetarnas fackliga historia pågår just nu. Men den är bara toppen på isberget. Hela den finska modellen står på spel.

Sverigebyggarna

Sverigebyggarna

I början på 1970-talet gick de finska blivande fotograferna Ben Kaila och Risto Vuorimies på Christer Strömholms fotoskola i Stockholm. Innan de lämnade Sverige gjorde de ett nedslag i Eskilstuna, som på den tiden hade runt 100 000 invånare, där var tionde hade invandrat från Finland.

Pappers hoppas på högre lönelyft än det finländska

Pappers hoppas på högre lönelyft än det finländska

I måndags avslutades en cirka två veckor lång strejk på finländska pappersbruk.

Klart med nytt industrifack i Finland

Finland får ett nytt stort fackförbund i höst då tre industrifack går samman. Det står klart efter ett beslut på Metallförbundets extrainsatta kongress

Kris i byggbranschen

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.