Ansträngd vår för etikettfabriken i Bjuv
Den finska pappersstrejken tidigare i vår drabbade Nordvalls etikettfabrik hårt, med sena och uteblivna leveranser. Pappersbristen hade kunnat få potentiellt samhällsfarliga konsekvenser – hör om varför.
Industriarbetarnas tidning
24 maj, 2022
Skrivet av Jonas Nordling
En långvarig strejk på ett pappersbruk i Finland gav oväntade effekter i Sverige. DA hälsade på hos en etikettfabrik i Skåne som fortfarande får arbeta hårt för att hålla pressarna i gång.
DA möter: Nordvalls i Bjuv
Maskinerna tycks rulla på som vanligt hos Nordvalls i Bjuv. Men skenet bedrar. Här trycks etiketter av olika slag och det är en del av branschen som under våren drabbats av en oväntad pappersbrist.
Under årets första fyra månader strejkade arbetarna på det finska pappersbruket UPM. Först i slutet av april var konflikten löst, men effekterna av strejken kommer att fortsätta påverka branschen under hela sommaren.
– Det har fått väldiga effekter, inte bara för oss i Sverige, utan för alla etiketttryckerier i Europa, säger vd Patrik Jenemark.
När DA besöker Nordvalls i Bjuv är det mitten av april, strejken är ännu i gång och bristen på papper är påtaglig. Så gott som alla Nordvalls leverantörer är beroende av det papper som tillverkas av det finska bruket. Det handlar om den så kallade bärbanan, det glatta papper som etiketterna sitter på. Bristen på detta papper gör att lagren börjar sina, berättar Patrik Jenemark:
– Att hitta papper på annat håll är stort sett omöjligt. Vi dammsuger marknaden på det som finns, och det gör ju alla andra också. Priserna har gått upp närmare 20 procent.
Planen är nu att trycka små mängder.
– Vi har en tät dialog med kunderna så att vi inte producerar för deras lager utan för det akuta behovet. Men då blir det samtidigt många omställningar i produktionen som påverkar vårt resultat i långa loppet.
Det finns vissa papperstyper som är lättare att få än andra och då försöker Nordvalls få kunderna att ställa om och välja dessa i stället.
– Men det blir långa ställtider i produktionen hursomhelst, säger Patrik
Jenemark.
Fabriken i Bjuv är en av Nordvalls tre anläggningar. Här finns 60 anställda. I Nässjö jobbar ytterligare 30 personer och på huvudanläggningen i Sjöbo är det 80 anställda.
Företaget producerar stora mängder etiketter till livsmedelsindustri och e-handel. Etiketter på snusdosor återfinns också i sortimentet, liksom för läkemedel och apotekshantering.
För dessa kunder blir det särskilt kritiskt. Ett tag, medan strejken ännu pågick, fanns det rent av risk att det skulle bli en samhällsfarlig situation, menar Patrik Jenemark.
– Om läkemedelsetiketter tar slut blir det väldigt svårt att hantera mediciner. Och den punkten började närma sig.
Men just nu påverkas vardagen framför allt för många av bolagets anställda.
I klichérummet står Camilla Pedersen och förbereder allt som ska ut i tryckpressarna. För henne är pappersbristen ett stort problem:
– Den märks jättemycket. Saker kommer inte hem som det är tänkt. Det är inte bara sena leveranser, utan helt uteblivna eller uppskjutet gång på gång, vilket gör att du hela tiden får planera om.
Om det ens går att planera om, eftersom det material hon då vill använda kanske inte heller finns.
– Så då handlar det om att hitta likvärdigt material. Det blir helt enkelt utmaningar varje dag. Men jag kan ju inte påverka det så mycket, det är bara se till att det rullar på så friktionsfritt som möjligt och så får det bli som det blir.
Trots att produktionen påverkas har inte några neddragningar varit aktuella, enligt Patrik Jenemark.
– Vi har valt att inte permittera. När det här väl släpper då börjar stressen på riktigt. Alla kunder kommer skrika efter material, och därför försöker vi i stället få folk att ta tidiga semestrar i maj och juni. Skulle vi i stället permittera riskerar vi att tappa någon och det kan bli rent förödande om produktionen tar fart i slutet av sommaren.
Lasse Andersson är platschef på fabriken i Bjuv och den som i vardagen ska lösa utmaningen att hålla i gång maskinerna trots bristsituationen. Och det går inte att ersätta med vilket papper som helst.
– Papperet är ju vitt och sedan är det olika häftämnen. Själva topp-materialet och limmet är den stora hemligheten hos våra leverantörer. Materialen ser likadana ut, men beter sig olika. Ofta är det framprövat hos kund och svårt att byta rakt av. Det behöver kanske provas under flera tillfällen och just nu har vi inte den tiden att slösa med materialet utan det blir att testa och köra helt enkelt.
Avtalen med kunderna kan också påverkas, men eftersom det handlar om en strejk menar Patrik Jenemark att dessa antagligen inte gäller.
– Om inte detta är force majeure vet jag inte vad force majeure är. Det finns ändå en grundförståelse för det hos våra kunder.
Eva Glückman är vd för arbetsgivar- och branschorganisationen Grafiska Företagen. Hon bekräftar att den finska pappersstrejken påverkade många tryckerier över hela Europa.
– Pappersbristen som uppstått på grund av strejken skapar problem, men också att det just nu är dyrt med papper även på grund av andra kostnadsökningar. Detta sammantaget riskerar att tvinga kunderna att välja digitala lösningar i stället för tryckta, säger hon.
Någon risk för att kunderna försvinner ser dock inte Patrik Jenemark. Kommer bara pappersleveranserna i gång igen är framtiden ljus, menar han.
– Även om det är en stark tendens mot mer e-handel så måste varorna ändå märkas, och det blir returer som ska skickas tillbaka. Och när det gäller mat så vill man ju veta vad förpackningen innehåller. Trenden är att mer information, och fler språk, ska till på etiketterna.
I Bjuv lastas en bil med färdiga etiketter för leverans. Platschefen Lasse Andersson berättar hur de precis hittat papper för att kunna trycka baksidesetiketter till snusdosor.
– Egentligen hade det tagit slut, men jag hittade ett parti på lagret. Men då fick vi göra om verktygen.
Klichéer och stansar behövde anpassas och på så sätt klarar vi två veckor till. Så där blir det en extrakostnad som vi får ta ut av kunden. Men det är lätt för dem att välja. Antingen blir det etiketter eller så blir det inte etiketter. Och de vill ju ha en vara att sälja.
Och högre pris för konsumenten?
– Ja, det är ju så det blir i slutändan, säger Patrik Jenemark.
Tobaksprodukter och läkemedel får inte säljas utan informationstexter. Även för livsmedel finns krav på innehållsdeklarationer. ”Märkningen ska vara lätt att förstå, väl synlig, klart avläsningsbar och beständig”, enligt Livsmedelsverket.
Angående apotekens påklistrade anvisningar gäller specifika regler. Varje enskilt apotek måste ha en instruktion för situationer då systemet inte fungerar, till exempel även när det gäller etiketter, berättar Mariann Rinse som är inspektör på Läkemedelsverket:
– Det är i första hand tänkt utifrån problem med verksamhetens expeditionssystem, men gäller ju även om det uppstår brist på etiketter. Handskrivna anvisningar är inte förbjudna, och det finns inte heller något specifikt krav på utseendet.
Det som dock måste framgå av etiketten är patientens namn, personnummer, förskrivarens namn och doseringsanvisningar, datum samt vilket apotek som har expedierat läkemedlet. Etiketten samt innehållet måste vara beständigt under hela läkemedlets användningstid.