Finlands sak är vår – så klart

Krönika Pappers finska systerförbund kämpar mot krav som hotar hela avtalsmodellen. Självklart står vi på deras sida.

I bland är det svårt att komma i gång med skrivandet. Det ska vara aktuellt, läsvärt och slå an en sträng. Kanske kan det ge hopp eller ilska, två känslolägen som kan ge framåtanda och kämpaglöd.

För att komma i gång och få lite snurr på tankarna brukar jag läsa, spontant dra fram en tidning ur högen. I DA nr 3 2020 skrev jag en krönika om boken Bruksarbetarliv. Sista orden i den krönikan var ” men ibland krävdes det att arbetarna tog till strejk”.

Pappers systerförbund Paperiliitto har varit i strejk mer än sex veckor. Här i Sverige brukar vi lite torrt kalla det arbetsnedläggelse men det är strejk vi menar. Varken Pappers eller Paperiliitto är fackförbund som gärna tar till den starkaste åtgärden eller vassaste vapnet vi har. Det räcker för det mesta att våra arbetsgivarna vet att vi kan, det vet de. Att besluta om och utlösa strejk är inget någon av oss tar lätt på.

De gör det för att söndra, för att minska fackföreningens makt och inflytande.

I Finland blev det nu tvunget. Företaget UPM vill förhandla ett separat avtal för varje enskilt affärsområde, som papper, cellulosa och självhäftande material. Om facket tar hänsyn till deras krav innebär det att grupper ställs mot varandra.

Modellen med kollektivavtal som omfattar en hel bransch har redan gått i kras i Finland. Nu handlar det om att teckna ett avtal gemensamt för varje koncern, för att på det sättet ha möjlighet att använda kollektivets styrka i förhandlingar och för att skydda sig från att individer tvingas bjuda under varandra för att få, eller få behålla, sitt jobb. Det är en av de saker fackföreningar sett som sin huvuduppgift att kämpa för sedan vi bildades.

Läs också

Mycket står på spel i finska pappersstrejken

Den längsta strejken i de finska pappersarbetarnas fackliga historia pågår just nu. Men den är bara toppen på isberget. Hela den finska modellen står på spel.

Vi trodde nog alla att det var ordnat i massa- och pappersindustrin, både här i Sverige och i Finland. Men UPM strävar bakåt medan de andra företagen har tecknat nytt avtal. UPM har fått samma erbjudande men i stället uppmanar de till strejkbryteri. De gör det för att söndra, för att minska fackföreningens makt och inflytande.

Med konflikten kommer smutskastning och orent spel. I kommunikationen med kunder och de anställda hos kunderna är det så klart fackets fel.

Jag minns när Pappers strejkade 2010. Då var jag ordförande i avdelning 54. Någon gång under de elva dygnen strejken pågick ringde koncernchefen och baktalade vår förbundsordförande. Vid ett annat tillfälle var det platschefen som bjöd in till möte och försökte få mig att vackla i min övertygelse genom en del välformulerade argument, men när det inte fungerade föll även han ner till nivån där kanske bara baktaleri kvarstår.

Det spelet går vi inte på. Nu stöttar vi kamraterna i Finland!

Pontus Georgsson