Industriarbetarnas tidning

Många vinster med eldrivet under jord

1 juni, 2022

Skrivet av

Grönare gruva.1 030 meter ner i underjorden ska eldrivna lastmaskiner ta Kristinebergsgruvan in i framtiden. Redan nu märker bergarbetare att arbetsmiljön blivit bättre.

Hans Linder är en av åtta operatörer som kör den eldrivna maskinen. Foto: David Lundmark

Berget sväljer underjordslastaren. Trots att den har en skopa som kan lyfta 14 ton gråberg eller malm, tycks den liten inne i bergstunnlarna. En kilometer under marken har den eldrivna hjullastaren visat sig vara mer effektiv än diesellastarna i samma storlek, enligt operatörerna som kört den. Eftersom den är helt eldriven kan den också accelerera snabbare än de dieseldrivna lastarna. 
– Sedan finns det många andra vinster, säger Hans Linder, bergarbetare. 

Han är en av åtta operatörer som utbildats att köra den eldrivna underjordslastaren. 
– Nu behöver jag inte ha hörselkåpor längre, bara när jag ska prata i radion med arbetskompisarna. Nu hörs bara ljudet av de rullande hjulen. 

– Man slipper också dieselgaserna, som inte är så trevliga att andas in, och värmen som i vissa trånga utrymmen kan bli nära 50 grader. 

I snart ett år har han testat den eldrivna underjordslastaren, som är en del i ett större projekt att elektrifiera gruvan. Målet är att minska dieselanvändningen med 80 procent genom att transporter och lastning ska göras med eldrivna fordon. 

Särskilt kul är det att vi, med en sådan gammal gruva som vår, nu går i täten för omställningen.

Erik Fjällström, gruvchef.

Flera gånger har den 90-åriga gruvan i Kristineberg varit uträknad. Men efter att gruvbolaget Boliden hittat en ny fyndighet nära Kristinebergsgruvan i området Rävliden, satsar de nu 1,25 miljarder på att bygga ut. En fem kilometer lång tunnel byggs mellan gruvan och Rävliden. Där ska det finnas en eltrolleybana med eldrivna truckar, som kan koppla upp sig mot elledningar i uppförsbacke för att inte behöva fossila drivmedel. 

Under teståret visste operatörerna att batteritiden på omkring fyra timmar skulle bli en utmaning.  Men det har man löst genom att ha två batterier som man skiftar mellan. Det 4,5 ton tunga batteriet gungar fram och tillbaka när traversen lyfter det på plats. En elbil har ett batteri med en kapacitet på omkring 75 kWh, underjordslastarens enorma batteri har en kapacitet på 367 kWh. Just den här dagen hjälper inte det. Ett litet urladdat hjälpbatteri på 24 volt i lastaren ställer till det och maskinen blir stående. 

– Men, så typiskt, när man ska visa hur den levererar! 

En kilometer ner i underjorden laddas den eldrivna lastmaskinen. Foto: David Lundmark

Hans Linder försöker dölja besvikelsen och visar i stället ett filmklipp på mobilen från ett tidigare skift då maskinen lyfter tungt och tyst. Han verkar stolt, det tycks även gruvchefen Erik Fjällström vara, som arbetat i gruvan sedan 1989. 

– Vi gör inte som vi alltid gjort utan nu kan vi göra något annorlunda. Särskilt kul är det att vi, med en sådan gammal gruva som vår, nu går i täten för omställningen, säger Erik Fjällström. 

Gruvbrytning sedan 1940

Kristinebergsgruvan ligger i Lycksele kommun, Västerbotten. 

Boliden Mineral AB bedriver gruvverksamhet där i form av malm- och gråbergsbrytning. Malmen som bryts innehåller zink, guld, silver, koppar och bly. 

Gruvbrytning har pågått oavbrutet sedan 1940. Fram till 1991 fanns även ett anrikningsverk. Därefter har all anrikning av malm skett på Bolidens anrikningsverk. 

Elektrifieringen av gruvan är ett samarbete mellan Boliden, Epiroc och ABB.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Industrislakt eller nya möjligheter?

Industrislakt eller nya möjligheter?

Europas motorfabriker går en oviss framtid till mötes när bilarna elektrifieras. Men Volvo Cars anläggning i Skövde är tidigt ute och rustar sig för omställningen.

USA:s gruv­arbetare kräver ”en rättvis omställning”

USA:s gruv­arbetare kräver ”en rättvis omställning”

Förnekandet av klimatkrisen gav Donald Trump en stor del av de amerikanska gruvarbetarnas röster i presidentvalet. Men nu välkomnas president Joe Bidens klimatpolitik av gruvarbetarförbundet som kräver ”en rättvis omställning”.

”Nog är det dags att göra någonting”

”Nog är det dags att göra någonting”

Tjugo minusgrader hindrar inte Urban Lindfors från att ta elbilen till jobbet.

Globalt fack vill ha rättvisa batterier i elbilarna

Globalt fack vill ha rättvisa batterier i elbilarna

Det globala facket IndustriALL vill se att hela tillverkningskedjan av batterimetaller blir långsiktigt hållbar

Elbilen banar väg för industripolitiken

Elbilen banar väg för industripolitiken

I dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Grönt ljus för batterifabrik i Skellefteå

Grönt ljus för batterifabrik i Skellefteå

Batteribolaget Northvolt ska nu ha säkrat finansieringen för bygget av batterifabriken i Skellefteå. Det kan starta i augusti.

Europa sent ute med egna batterifabriker

Europa sent ute med egna batterifabriker

Scania och Ikea stöttar svenska Northvolt. Men Volvo Cars väljer asiatiska tillverkare. Europa har hamnat på efterkälken i batteritekniken, skriver DA:s Harald Gatu.

”Klimatomställning gynnar gruv­industrin”

”Klimatomställning gynnar gruv­industrin”

Klimatomställningen kommer att lyfta gruvindustrin. Det nya resurssnåla samhället kräver mer metaller, säger Bolidens vd Mikael Staffas.

Uppladdning för avgasfria gator

Uppladdning för avgasfria gator

De framställs som det nya goda transportalternativet. Här i Sverige vill ett företag starta en batterifabrik som kan ge tusentals jobb. Men hur miljövänliga är egentligen elbilarna?

”En bomb i bilvärlden”

”En bomb i bilvärlden”

”Ökat konsumenttryck, tuffare miljöregler och bättre batterier. Tre faktorer som får bilindustrin att satsa på elmotorer. Men inget bilföretag har ännu valt att gå på knockout såsom Volvo”, skriver Dagens Arbetes reporter Harald Gatu.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Att vara stötdämparen i systemet

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?