Industriarbetarnas tidning

Här inne finns sista maskinen för dagstidningspapper

7 september, 2022

Skrivet av

Bristvara Papperstidningar är det allt färre som efterfrågar, och frågan är hur länge det inhemska papperet överlever. I dag finns bara en maskin kvar i Sverige som gör det traditionella dagstidningspapperet.  

M4. Så heter den, den enda maskin på Stora Ensos anläggning i halländska Hylte – och i hela Sverige – som fortfarande gör standardtidningspapper. Alltså obestruket papper som används i framställandet av traditionella dagstidningar.

Maskinen är en engelsktillverkad Beloit som togs i drift 1989, och som med skiftarbetarnas hjälp och med väldiga mängder gran stånkar ut nästan en kvarts miljon ton papper per år. Det innebär att det rullar ut omkring 35 lastbilar dagligen från bruket – fullastade med papper som på annan ort sedan skärs, trycks och häftas ihop till tidningar. Tidningar som exempelvis Göteborgs-Posten, Kvällsposten och Hallands Nyheter.

Men hur går det för PM4? Är den lönsam? För knappt två år sedan lades systermaskinen PM3 ned – med följden att 24 anställda sades upp – och sedan dess har ju tidningskonsumenterna knappast börjat läsa mer på papper igen. Tvärtom. Med pandemin tog skärmläsandet ett avgörande kliv. 

Och i våras meddelade Stora Enso dessutom att man vill sälja hela bruket, vilket tyder på att man inte betraktar den nu 33 år gamla Beloiten från England som någon guldkalv direkt.

Esa Huttu, Pappers lokala avdelningsordförande och med många tjänsteår på Hylte, hyser dock hopp om brukets framtid och berättar att de har fulla orderböcker. För både innevarande och nästkommande år. Han uttrycker inte den minsta oro.

Men sedan då, på lite längre sikt? Det är det desto svårare att sia om. Liksom tidningspapperets framtid över huvud taget. Ja, magasinspapperet inräknat. Det vill säga sådant papper som bland annat Dagens Arbete trycks på. 

”Att vi endast skulle nöja oss med digitala tidningar i framtiden, det tror jag inte alls på”, säger Conny Nilsson, utredare på Pappers. Foto: David Lundmark

Conny Nilsson, utredare på Pappers, som fortfarande föredrar att få morgontidningen hem i brevlådan, är övertygad om att det kommer att finnas svensktillverkat tidningspapper i några år till.

Dock inte så länge. Redan vid nästa decennieskifte, 2030, befarar han att läget är ett annat. Åtminstone vad dagstidningspapperet anbelangar.  

– Ja, tyvärr, dagstidningar på papper kommer nog att försvinna, säger han. Men att vi endast skulle nöja oss med digitala tidningar i framtiden, det tror jag inte alls på. Nischade magasin på papper kommer att finnas kvar, det är jag rätt så säker på.

– Och sett ur det stora hela – borträknat dagstidningarna då – ser det väldigt positivt ut för vår bransch.

Ja, efterfrågan på massa, kartong och mjukpapper har ökat markant senaste åren. Men ändå. Under lika många år har kurvan för tidningspapper och annat grafiskt papper pekat nedåt.

Ingenting tyder på att kurvan för papperstidningarna kommer att peka uppåt igen. Snarare ännu mer nedåt. Bara i år – året efter att de båda storbruken Ortviken och Kvarnsveden lades ner – har produktionen av grafiskt papper gått ner med 14 procent, visar Skogsindustriernas senaste marknadsrapport. Trenden är ungefär densamma i övriga Europa, där allt fler bruk börjat ställa om och satsa på förpackningsmaterial i stället.

Tillgången på grafiskt papper sinade också rejält i kölvattnet av den 112 dagar långa pappersstrejken vid UPM:s anläggningar i Finland, varifrån svenska tidskrifter hämtar nästan hälften av allt sitt papper.

Bristen på grafiskt papper – kombinerat med ökade produktionskostnader – har i sin tur lett till ”snabbt och kraftigt höjda priser”, konstaterar Skogsindustrierna, och störst prisuppgång har det varit för just tidningspapper. Dagstidningspapper såväl som magasinspapper. Som för Dagens Arbete, till exempel, vars papper kommer från Holmen.

Holmen är i princip det enda skogsbolag i Sverige som gör magasinspapper numera, och de har två maskiner för det. En i Hallstavik och en i Norrköping. 

När Dagens Arbete – liksom Hem & Hyra och många andra magasin – inte nådde sina läsare i tid strax före sommaren, berodde det delvis på att en av dessa två maskiner hade gått sönder.

Katrin Heinsoo, marknadsanalytiker på Skogsindustrierna, säger att det är ”jättesvårt” att uttala sig om tidningspapperets framtid.

– Jag vågar varken säga bu eller bä. Men vi får ju hoppas att både Hylte och Holmen får finnas kvar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Tuffa tider för tidningspapper

Tuffa tider för tidningspapper

På Ortviken och Hylte riskerar nu uppemot 800 pappersarbetare att mista sina jobb.

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

En lång pappershistoria går i graven

En lång pappershistoria går i graven

På golvet i Ortviken händer inte mycket längre. Pappersmaskinerna har tystnat och nu står hundratals arbetare i Sundsvall utan arbete, då få läser pappers­tidningar numera.

24 sägs upp på Hylte bruk

24 sägs upp på Hylte bruk

”Man lider med dem som får gå hem”, säger Pappers avdelningsordförande Esa Huttu.

Här sköljs oron bort

Här sköljs oron bort

Rädslan för att bli uppsagd. Coronapandemin. Den grå vardagen. Alla tankar på sådant löses upp och försvinner så fort Roger Broman kliver ner i det iskalla vattnet.

Hylte vill utmana plast­samhället

Hylte vill utmana plast­samhället

Cellulosa­branschen utmanar den petrokemiska industrin om framtidens produkte­r. I Hyltebruk investeras det för at­t kunna ersätta plast med skogsråvara. Optimismen har återvänt – tack vare Louise.

Snabb omställning på Klippans bruk

Snabb omställning på Klippans bruk

Nordens äldsta bruk, Klippans, lade snabbt servetterna åt sidan för att ägna sig åt ett coronaanpassat pappersgöra.

Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

Coronapandemin har slagit hårt mot bruken som producerar fin-, bok-, och tidningspapper.

Så är dagsformen på bruken

Så är dagsformen på bruken

Hitta din arbetsplats i årets genomgång av Sveriges pappersbruk.

140 i Hylte kan förlora jobbet

140 i Hylte kan förlora jobbet

Stora Enso ska omorganisera och lägger då ner en tidningspappersmaskin i halländska Hylte.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?