Lönegapet på pappersbruken är större än någonsin
Skiljer tiotusentals kronor mellan högst och lägst betalda bruk ”Mer konkurrens om pengarna”
Här inne finns sista maskinen för dagstidningspapper
Publicerad 2022-09-07, 08:57
Bristvara Papperstidningar är det allt färre som efterfrågar, och frågan är hur länge det inhemska papperet överlever. I dag finns bara en maskin kvar i Sverige som gör det traditionella dagstidningspapperet.
M4. Så heter den, den enda maskin på Stora Ensos anläggning i halländska Hylte – och i hela Sverige – som fortfarande gör standardtidningspapper. Alltså obestruket papper som används i framställandet av traditionella dagstidningar.
Maskinen är en engelsktillverkad Beloit som togs i drift 1989, och som med skiftarbetarnas hjälp och med väldiga mängder gran stånkar ut nästan en kvarts miljon ton papper per år. Det innebär att det rullar ut omkring 35 lastbilar dagligen från bruket – fullastade med papper som på annan ort sedan skärs, trycks och häftas ihop till tidningar. Tidningar som exempelvis Göteborgs-Posten, Kvällsposten och Hallands Nyheter.
Men hur går det för PM4? Är den lönsam? För knappt två år sedan lades systermaskinen PM3 ned – med följden att 24 anställda sades upp – och sedan dess har ju tidningskonsumenterna knappast börjat läsa mer på papper igen. Tvärtom. Med pandemin tog skärmläsandet ett avgörande kliv.
Och i våras meddelade Stora Enso dessutom att man vill sälja hela bruket, vilket tyder på att man inte betraktar den nu 33 år gamla Beloiten från England som någon guldkalv direkt.
Esa Huttu, Pappers lokala avdelningsordförande och med många tjänsteår på Hylte, hyser dock hopp om brukets framtid och berättar att de har fulla orderböcker. För både innevarande och nästkommande år. Han uttrycker inte den minsta oro.
Men sedan då, på lite längre sikt? Det är det desto svårare att sia om. Liksom tidningspapperets framtid över huvud taget. Ja, magasinspapperet inräknat. Det vill säga sådant papper som bland annat Dagens Arbete trycks på.
Conny Nilsson, utredare på Pappers, som fortfarande föredrar att få morgontidningen hem i brevlådan, är övertygad om att det kommer att finnas svensktillverkat tidningspapper i några år till.
Dock inte så länge. Redan vid nästa decennieskifte, 2030, befarar han att läget är ett annat. Åtminstone vad dagstidningspapperet anbelangar.
– Ja, tyvärr, dagstidningar på papper kommer nog att försvinna, säger han. Men att vi endast skulle nöja oss med digitala tidningar i framtiden, det tror jag inte alls på. Nischade magasin på papper kommer att finnas kvar, det är jag rätt så säker på.
– Och sett ur det stora hela – borträknat dagstidningarna då – ser det väldigt positivt ut för vår bransch.
Ja, efterfrågan på massa, kartong och mjukpapper har ökat markant senaste åren. Men ändå. Under lika många år har kurvan för tidningspapper och annat grafiskt papper pekat nedåt.
Ingenting tyder på att kurvan för papperstidningarna kommer att peka uppåt igen. Snarare ännu mer nedåt. Bara i år – året efter att de båda storbruken Ortviken och Kvarnsveden lades ner – har produktionen av grafiskt papper gått ner med 14 procent, visar Skogsindustriernas senaste marknadsrapport. Trenden är ungefär densamma i övriga Europa, där allt fler bruk börjat ställa om och satsa på förpackningsmaterial i stället.
Tillgången på grafiskt papper sinade också rejält i kölvattnet av den 112 dagar långa pappersstrejken vid UPM:s anläggningar i Finland, varifrån svenska tidskrifter hämtar nästan hälften av allt sitt papper.
Bristen på grafiskt papper – kombinerat med ökade produktionskostnader – har i sin tur lett till ”snabbt och kraftigt höjda priser”, konstaterar Skogsindustrierna, och störst prisuppgång har det varit för just tidningspapper. Dagstidningspapper såväl som magasinspapper. Som för Dagens Arbete, till exempel, vars papper kommer från Holmen.
Holmen är i princip det enda skogsbolag i Sverige som gör magasinspapper numera, och de har två maskiner för det. En i Hallstavik och en i Norrköping.
När Dagens Arbete – liksom Hem & Hyra och många andra magasin – inte nådde sina läsare i tid strax före sommaren, berodde det delvis på att en av dessa två maskiner hade gått sönder.
Katrin Heinsoo, marknadsanalytiker på Skogsindustrierna, säger att det är ”jättesvårt” att uttala sig om tidningspapperets framtid.
– Jag vågar varken säga bu eller bä. Men vi får ju hoppas att både Hylte och Holmen får finnas kvar.
