Industriarbetarnas tidning

Här inne finns sista maskinen för dagstidningspapper

7 september, 2022

Skrivet av

Bristvara Papperstidningar är det allt färre som efterfrågar, och frågan är hur länge det inhemska papperet överlever. I dag finns bara en maskin kvar i Sverige som gör det traditionella dagstidningspapperet.  

M4. Så heter den, den enda maskin på Stora Ensos anläggning i halländska Hylte – och i hela Sverige – som fortfarande gör standardtidningspapper. Alltså obestruket papper som används i framställandet av traditionella dagstidningar.

Maskinen är en engelsktillverkad Beloit som togs i drift 1989, och som med skiftarbetarnas hjälp och med väldiga mängder gran stånkar ut nästan en kvarts miljon ton papper per år. Det innebär att det rullar ut omkring 35 lastbilar dagligen från bruket – fullastade med papper som på annan ort sedan skärs, trycks och häftas ihop till tidningar. Tidningar som exempelvis Göteborgs-Posten, Kvällsposten och Hallands Nyheter.

Men hur går det för PM4? Är den lönsam? För knappt två år sedan lades systermaskinen PM3 ned – med följden att 24 anställda sades upp – och sedan dess har ju tidningskonsumenterna knappast börjat läsa mer på papper igen. Tvärtom. Med pandemin tog skärmläsandet ett avgörande kliv. 

Och i våras meddelade Stora Enso dessutom att man vill sälja hela bruket, vilket tyder på att man inte betraktar den nu 33 år gamla Beloiten från England som någon guldkalv direkt.

Esa Huttu, Pappers lokala avdelningsordförande och med många tjänsteår på Hylte, hyser dock hopp om brukets framtid och berättar att de har fulla orderböcker. För både innevarande och nästkommande år. Han uttrycker inte den minsta oro.

Men sedan då, på lite längre sikt? Det är det desto svårare att sia om. Liksom tidningspapperets framtid över huvud taget. Ja, magasinspapperet inräknat. Det vill säga sådant papper som bland annat Dagens Arbete trycks på. 

”Att vi endast skulle nöja oss med digitala tidningar i framtiden, det tror jag inte alls på”, säger Conny Nilsson, utredare på Pappers. Foto: David Lundmark

Conny Nilsson, utredare på Pappers, som fortfarande föredrar att få morgontidningen hem i brevlådan, är övertygad om att det kommer att finnas svensktillverkat tidningspapper i några år till.

Dock inte så länge. Redan vid nästa decennieskifte, 2030, befarar han att läget är ett annat. Åtminstone vad dagstidningspapperet anbelangar.  

– Ja, tyvärr, dagstidningar på papper kommer nog att försvinna, säger han. Men att vi endast skulle nöja oss med digitala tidningar i framtiden, det tror jag inte alls på. Nischade magasin på papper kommer att finnas kvar, det är jag rätt så säker på.

– Och sett ur det stora hela – borträknat dagstidningarna då – ser det väldigt positivt ut för vår bransch.

Ja, efterfrågan på massa, kartong och mjukpapper har ökat markant senaste åren. Men ändå. Under lika många år har kurvan för tidningspapper och annat grafiskt papper pekat nedåt.

Ingenting tyder på att kurvan för papperstidningarna kommer att peka uppåt igen. Snarare ännu mer nedåt. Bara i år – året efter att de båda storbruken Ortviken och Kvarnsveden lades ner – har produktionen av grafiskt papper gått ner med 14 procent, visar Skogsindustriernas senaste marknadsrapport. Trenden är ungefär densamma i övriga Europa, där allt fler bruk börjat ställa om och satsa på förpackningsmaterial i stället.

Tillgången på grafiskt papper sinade också rejält i kölvattnet av den 112 dagar långa pappersstrejken vid UPM:s anläggningar i Finland, varifrån svenska tidskrifter hämtar nästan hälften av allt sitt papper.

Bristen på grafiskt papper – kombinerat med ökade produktionskostnader – har i sin tur lett till ”snabbt och kraftigt höjda priser”, konstaterar Skogsindustrierna, och störst prisuppgång har det varit för just tidningspapper. Dagstidningspapper såväl som magasinspapper. Som för Dagens Arbete, till exempel, vars papper kommer från Holmen.

Holmen är i princip det enda skogsbolag i Sverige som gör magasinspapper numera, och de har två maskiner för det. En i Hallstavik och en i Norrköping. 

När Dagens Arbete – liksom Hem & Hyra och många andra magasin – inte nådde sina läsare i tid strax före sommaren, berodde det delvis på att en av dessa två maskiner hade gått sönder.

Katrin Heinsoo, marknadsanalytiker på Skogsindustrierna, säger att det är ”jättesvårt” att uttala sig om tidningspapperets framtid.

– Jag vågar varken säga bu eller bä. Men vi får ju hoppas att både Hylte och Holmen får finnas kvar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Tuffa tider för tidningspapper

Tuffa tider för tidningspapper

På Ortviken och Hylte riskerar nu uppemot 800 pappersarbetare att mista sina jobb.

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

En lång pappershistoria går i graven

En lång pappershistoria går i graven

På golvet i Ortviken händer inte mycket längre. Pappersmaskinerna har tystnat och nu står hundratals arbetare i Sundsvall utan arbete, då få läser pappers­tidningar numera.

24 sägs upp på Hylte bruk

24 sägs upp på Hylte bruk

”Man lider med dem som får gå hem”, säger Pappers avdelningsordförande Esa Huttu.

Här sköljs oron bort

Här sköljs oron bort

Rädslan för att bli uppsagd. Coronapandemin. Den grå vardagen. Alla tankar på sådant löses upp och försvinner så fort Roger Broman kliver ner i det iskalla vattnet.

Hylte vill utmana plast­samhället

Hylte vill utmana plast­samhället

Cellulosa­branschen utmanar den petrokemiska industrin om framtidens produkte­r. I Hyltebruk investeras det för at­t kunna ersätta plast med skogsråvara. Optimismen har återvänt – tack vare Louise.

Snabb omställning på Klippans bruk

Snabb omställning på Klippans bruk

Nordens äldsta bruk, Klippans, lade snabbt servetterna åt sidan för att ägna sig åt ett coronaanpassat pappersgöra.

Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

Coronapandemin har slagit hårt mot bruken som producerar fin-, bok-, och tidningspapper.

Så är dagsformen på bruken

Så är dagsformen på bruken

Hitta din arbetsplats i årets genomgång av Sveriges pappersbruk.

140 i Hylte kan förlora jobbet

140 i Hylte kan förlora jobbet

Stora Enso ska omorganisera och lägger då ner en tidningspappersmaskin i halländska Hylte.

Val 2022 Eftersnack om valresultatet

”Vi måste hitta det vi tror på”

”Vi måste hitta det vi tror på”

Vi har fått ett valresultat där många arbetare röstat emot sina egna intressen. I dagens känslodebatt saknar jag den ideologiska grunden, skriver Dan Strängby.

Utan kamp förtvinar våra solidariska rötter

Utan kamp förtvinar våra solidariska rötter

När få , om ens någon, upplevt fackliga kraftmätningar lockar låtsaslösningar – som fantasier om ett svenskare Sverige, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Förloraren blir vinnare

Förloraren blir vinnare

Helle Klein: Ulf Kristerssons M förlorade stort men de ler för att regeringstaburetterna hägrar. Och nu har Sverige ett av västvärldens största högerextrema partier i regeringsmakten.

Kan valresultatet vara en välsignelse?

Kan valresultatet vara en välsignelse?

Kanske är det det som krävs, att Socialdemokraterna inte sitter vid makten utan får knyta näven i fickan och komma tillbaka starkare, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Den anständiga högerns haveri

Den anständiga högerns haveri

Det blev som väntat en valrysare och valvakan pågår än. När detta skrivs har 1500 valdistrikts röster räknats och det är ännu mycket jämnt. Den rödgröna sidan leder och skulle detta resultat stå sig när alla röster är räknade blir Magdalena Andersson ny statsminister. Det skulle då stämma överens med både TV4:s och SVTs vallokalsundersökningar. […]

”Vi vill skapa jobb genom att leda klimatomställningen”

”Vi vill skapa jobb genom att leda klimatomställningen”

Regeringens mål är tydligt: de nya jobben som klimatomställningen skapar ska hamna i Sverige, skriver utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) och IF Metalls ordförande Marie Nilsson.