Ingen panik hos största elslukaren

Energipriserna.Varenda kotte på bruket har elpriserna i huvudet. Det säger Aleksandar Srndovic på Hallsta pappersbruk som ser ett långsiktigt problem med dagens höga elpriser.

Bruket i Hallstavik toppar Dagens Arbetes lista över de arbetsplatser inom pappers- och massaindustrin som köper in mest el. Det handlar om cirka 1,6 TWh per år. Tillsammans med systerbruket i Braviken, gör de båda Holmen-ägda bruken av med i runda tal 3 TWh årligen. Nästan hälften av vad Malmö stad gör av med per år (6,6 TWh). De utgör därmed de två största elslukarna på Pappers område. En bekymmersam och utsatt position.

Om elpriserna är dagens samtalsämne bland de anställda på bruket och bland vanligt folk landet runt, är det ännu så länge relativt tyst från den elintensiva industrin. Kanske för att många har elavtal till priser som vanliga dödliga konsumenter inte är närheten av.

Visst, Klippan, Lessebo och Rottneros är några arbetsplatser som vädrat sin oro över elpriserna, men på Hallsta sover man ännu relativt gott om natten. Aleksandar Srndovic är Pappers ordförande på bruket:

– Vi klarar oss tack vare de säkrade elavtal vi har i nuläget. Och våra operatörer styr produktionen utifrån timpriserna.

Till och från stänger ändå bruket av produktionen när brukets egen smärtgräns för timpriset slår i taket.

– Vi tycker det är supertråkigt. Vi vill ju hålla produktionen i gång, men kan inte producera med förlust.

Aleksandar Srndovic tycker att något är fel på elmarknaden när det blir lönsammare att släcka ner än att låta hjulen rulla.

– Då är det något fundamentalt fel på systemet!

Platschefen Anders Thorén menar att löpande optimering är en viktig del i hur bruken körs, vilket är extra viktigt i dessa dyrtider.

– Vi lägger mer produktion till kvällar och nätter och försöker vara så flexibla det någonsin går.

Flexibilitet innebär alltså bland annat korta stopp när elpriserna skenar.

– Vi är världsmästare på stopp och start vid det här laget, säger Anders Thorén. 

Han konstaterar även att elen, vid sidan av veden, alltid varit den största utgiftsposten även i tider av mer normala elpriser.

– Jag tror att Holmen i nuläget är landets största privata elkonsument. 

Vi skulle behöva en kraftledning bred som en motorväg från Norrland till södra Sverige.

Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande Hallsta pappersbruk.

Att effektivisera allt som rör elåtgången är därför otroligt viktigt för bruket, betonar han. På Holmen ligger sparmålet på 1 procent per år. De båda Holmenbruken har säkrade elavtal till 90 procent till och med 2023. Anders Thorén menar dock att politikerna nu måste skärpa sig.

– Satsningarna på nya industrier i norr får inte innebära att politiken glömmer bort den traditionella bas-industrin och att vi måste få tillgång till planerbar el.

Han andas optimism om det egna bruket även om det är svårt att ”blicka in i kristallkulan” och sia om framtiden. Samma sak säger Pappers avdelningsordförande. 

– Kortsiktigt har vi inga stora problem, menar Aleksandar Srndovic, men långsiktigt  … Jag tror ingen vet.

För att reda ut dagens elmarknad – både vad gäller pris och distribution – är de båda inne på samma spår. 

Anders Thorén pekar på den bristande överföringskapaciteten inom Sverige som en starkt bidragande orsak till nuvarande priser på elmarknaden, främst då i den södra delen av landet.

– Vi skulle behöva en kraftledning bred som en motorväg från Norrland till Södra Sverige, konstaterar Aleksandar Srndovic och fortsätter: 

– Något måste göras! Nu! Vi måste få till en bred politisk samsyn omedelbart.

Som om elpriset inte vore nog lyfter Aleksandar Srndovic även konkurrensen om veden. Med kriget i Ukraina följde att man i Finland – som tidigare köpte ved i Ryssland – numera vänt blickarna västerut.

– Lägg därtill ökade priser på kemikalier.

Det är onekligen en mörk bild som tornar upp sig.

– Än så länge klarar vi oss, men vad som händer i ett längre perspektiv tror jag ingen kan sia om i nuläget.

Än så länge klarar vi oss, men vad som händer i ett längre perspektiv tror jag ingen kan sia om i nuläget.

Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande Hallsta pappersbruk.

En rundringning bland de tio största el-inköparna på Dagens Arbetes lista, ger dock ingen känsla av panik. På något ställe kör man – precis som i Hallstavik – maskinerna lite mer nattetid då elen är billigare. De flesta av de allra största elförbrukarna tycks dock rätt opåverkade av elpriserna.

Metsä Board Husum har ännu inte fått i gång sin nya turbin som ska sänka elinköpen rejält, men bruket ligger å andra sidan i den del av landet där elpriserna inte står högst på den dagliga samtalsagendan. Stora Enso Skoghall kör som vanligt, likaså Stora Enso Fors.

Inte heller på Pappers centralt har man märkt av några större reaktioner på elpriserna. Conny Nilsson, utredare på förbundet, berättar att de reaktioner han nåtts av kommer från några mindre bruk.

– Lessebo bruk tyngs av elkostnaderna. Priserna på el har vissa dagar gjort produktionen helt olönsam.

Men även Klippan, Rottneros och Waggeryd har uttryckt stor oro. Rottneros har exempelvis varslat 40 anställda och lägger ner produktionen av slipmassa. 

Waggeryd menar att situationen är ohållbar, konkurrensen snedvriden och att företag i södra Sverige kommer att knäckas av elpriserna. Generellt sett är Conny Nilsson dock överraskad över att det är så tyst i branschen runt elpriserna.

– Särskilt mot hur det brukar vara. Det kan bero på att många bruk är väl-investerade, kan sälja egenproducerad el och göra bra med pengar den vägen.

Är du förvånad över att elpriserna inte diskuteras mer i branschen?

– Ja, faktiskt. 

Läs också

Så mycket el slukar bruken

Pappers- och massaindustrin är gigantiskt stora elkonsumenter. Så vad händer när energipriserna rakar i höjden? Dagens Arbete har gått igenom samtliga svenska bruk och deras behov av el.

Göran Widerberg