Industriarbetarnas tidning

Ingen panik hos största elslukaren

25 oktober, 2022

Skrivet av

Energipriserna.Varenda kotte på bruket har elpriserna i huvudet. Det säger Aleksandar Srndovic på Hallsta pappersbruk som ser ett långsiktigt problem med dagens höga elpriser.

Bruket i Hallstavik toppar Dagens Arbetes lista över de arbetsplatser inom pappers- och massaindustrin som köper in mest el. Det handlar om cirka 1,6 TWh per år. Tillsammans med systerbruket i Braviken, gör de båda Holmen-ägda bruken av med i runda tal 3 TWh årligen. Nästan hälften av vad Malmö stad gör av med per år (6,6 TWh). De utgör därmed de två största elslukarna på Pappers område. En bekymmersam och utsatt position.

Om elpriserna är dagens samtalsämne bland de anställda på bruket och bland vanligt folk landet runt, är det ännu så länge relativt tyst från den elintensiva industrin. Kanske för att många har elavtal till priser som vanliga dödliga konsumenter inte är närheten av.

Visst, Klippan, Lessebo och Rottneros är några arbetsplatser som vädrat sin oro över elpriserna, men på Hallsta sover man ännu relativt gott om natten. Aleksandar Srndovic är Pappers ordförande på bruket:

– Vi klarar oss tack vare de säkrade elavtal vi har i nuläget. Och våra operatörer styr produktionen utifrån timpriserna.

Till och från stänger ändå bruket av produktionen när brukets egen smärtgräns för timpriset slår i taket.

– Vi tycker det är supertråkigt. Vi vill ju hålla produktionen i gång, men kan inte producera med förlust.

Aleksandar Srndovic tycker att något är fel på elmarknaden när det blir lönsammare att släcka ner än att låta hjulen rulla.

– Då är det något fundamentalt fel på systemet!

Hallstavik från havet. Foto: David Lundmark

Här är bruken som köper mest el

1. Holmen Hallstavik

Kapacitet: 550 000 årston.
Produkter: Bok- och magasinpapper av TMP-massa.
Inköpt el: 1,6 TWh.
Sparåtgärder: Sedan 2014 körs fabriken utan fastbränslepannor. Pappersmaskinerna försörjs med återvunnen ånga från raffinörerna i TMP-fabriken.
Anställda: 375.

2. Holmen Braviken

Kapacitet: 500 000 årston.
Produkt: Grafiskt papper.
Inköpt el: 1,4 TWh.
Sparåtgärder: Löpande sparprojekt.
Anställda: 380.

3. Stora Enso Skoghall

Kapacitet: 875 000 årston.
Produkter: Vätske- och förpackningskartong.
Inköpt el: 689 GWh (totalförbrukningen är 1 010 GWh varav 321 GWh är egenproducerad. Levererar 30 GWh fjärrvärme till Karlstad och Hammarö kommuner.
Sparåtgärder: Löpande.
Anställda: 644.

4. Metsä Board Husum

Kapacitet: 400 000 årston fals­kartong, 250 000 årston vit kraftliner och 730 000 årston kemisk massa.
Produkter: Kartong, liner och massa.
Inköpt el: 450 GWh.
Sparåtgärder: Byter ut två gamla sodapannor mot en ny, samt byter ut tre gamla turbiner mot en ny. Hösten 2022 minskar inköpt el till 150 GWh.
Anställda: 670.

5. Stora Enso Fors

Kapacitet: 410 000 årston kartong,
185 000 årston CTMP-massa.
Produkt: Kartong.
Inköpt el: 453 GWh.
Sparåtgärd: Löpande.
Anställda: Cirka 550.

Platschefen Anders Thorén menar att löpande optimering är en viktig del i hur bruken körs, vilket är extra viktigt i dessa dyrtider.

– Vi lägger mer produktion till kvällar och nätter och försöker vara så flexibla det någonsin går.

Flexibilitet innebär alltså bland annat korta stopp när elpriserna skenar.

– Vi är världsmästare på stopp och start vid det här laget, säger Anders Thorén. 

Han konstaterar även att elen, vid sidan av veden, alltid varit den största utgiftsposten även i tider av mer normala elpriser.

– Jag tror att Holmen i nuläget är landets största privata elkonsument. 

Vi skulle behöva en kraftledning bred som en motorväg från Norrland till södra Sverige.

Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande Hallsta pappersbruk.

Att effektivisera allt som rör elåtgången är därför otroligt viktigt för bruket, betonar han. På Holmen ligger sparmålet på 1 procent per år. De båda Holmenbruken har säkrade elavtal till 90 procent till och med 2023. Anders Thorén menar dock att politikerna nu måste skärpa sig.

– Satsningarna på nya industrier i norr får inte innebära att politiken glömmer bort den traditionella bas-industrin och att vi måste få tillgång till planerbar el.

Han andas optimism om det egna bruket även om det är svårt att ”blicka in i kristallkulan” och sia om framtiden. Samma sak säger Pappers avdelningsordförande. 

– Kortsiktigt har vi inga stora problem, menar Aleksandar Srndovic, men långsiktigt  … Jag tror ingen vet.

För att reda ut dagens elmarknad – både vad gäller pris och distribution – är de båda inne på samma spår. 

Anders Thorén pekar på den bristande överföringskapaciteten inom Sverige som en starkt bidragande orsak till nuvarande priser på elmarknaden, främst då i den södra delen av landet.

– Vi skulle behöva en kraftledning bred som en motorväg från Norrland till Södra Sverige, konstaterar Aleksandar Srndovic och fortsätter: 

– Något måste göras! Nu! Vi måste få till en bred politisk samsyn omedelbart.

Som om elpriset inte vore nog lyfter Aleksandar Srndovic även konkurrensen om veden. Med kriget i Ukraina följde att man i Finland – som tidigare köpte ved i Ryssland – numera vänt blickarna västerut.

– Lägg därtill ökade priser på kemikalier.

Det är onekligen en mörk bild som tornar upp sig.

– Än så länge klarar vi oss, men vad som händer i ett längre perspektiv tror jag ingen kan sia om i nuläget.

Än så länge klarar vi oss, men vad som händer i ett längre perspektiv tror jag ingen kan sia om i nuläget.

Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande Hallsta pappersbruk.

En rundringning bland de tio största el-inköparna på Dagens Arbetes lista, ger dock ingen känsla av panik. På något ställe kör man – precis som i Hallstavik – maskinerna lite mer nattetid då elen är billigare. De flesta av de allra största elförbrukarna tycks dock rätt opåverkade av elpriserna.

Metsä Board Husum har ännu inte fått i gång sin nya turbin som ska sänka elinköpen rejält, men bruket ligger å andra sidan i den del av landet där elpriserna inte står högst på den dagliga samtalsagendan. Stora Enso Skoghall kör som vanligt, likaså Stora Enso Fors.

Inte heller på Pappers centralt har man märkt av några större reaktioner på elpriserna. Conny Nilsson, utredare på förbundet, berättar att de reaktioner han nåtts av kommer från några mindre bruk.

– Lessebo bruk tyngs av elkostnaderna. Priserna på el har vissa dagar gjort produktionen helt olönsam.

Men även Klippan, Rottneros och Waggeryd har uttryckt stor oro. Rottneros har exempelvis varslat 40 anställda och lägger ner produktionen av slipmassa. 

Waggeryd menar att situationen är ohållbar, konkurrensen snedvriden och att företag i södra Sverige kommer att knäckas av elpriserna. Generellt sett är Conny Nilsson dock överraskad över att det är så tyst i branschen runt elpriserna.

– Särskilt mot hur det brukar vara. Det kan bero på att många bruk är väl-investerade, kan sälja egenproducerad el och göra bra med pengar den vägen.

Är du förvånad över att elpriserna inte diskuteras mer i branschen?

– Ja, faktiskt. 

Conny Nilsson, Pappers utredare. Foto: David Lundmark

Läs också

Så mycket el slukar bruken

Pappers- och massaindustrin är gigantiskt stora elkonsumenter. Så vad händer när energipriserna rakar i höjden? Dagens Arbete har gått igenom samtliga svenska bruk och deras behov av el.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Så mycket el slukar bruken

Så mycket el slukar bruken

Pappers- och massaindustrin är gigantiskt stora elkonsumenter. Så vad händer när energipriserna rakar i höjden? Dagens Arbete har gått igenom samtliga svenska bruk och deras behov av el.

Pappersbruk eldar olja – för att klara elkrisen

Pappersbruk eldar olja – för att klara elkrisen

Energikrisen slår hårt mot den svenska pappersindustrin. Flera bruk har börjat elda olja för att klara produktionen. Andra ändrar arbetstiderna för att få ner elräkningen.
Samtidigt tjänar massaindustrin stora pengar på att sälja el.

Nu ska Hallsta tjäna flis

Nu ska Hallsta tjäna flis

Den nya energisatsningen spar miljö och pengar, men bruket är fortfarande beroende av ett lågt elpris och Holmen anser att det kräver kärnkraft.

Höga elpriser oroar alla på bruket

Höga elpriser oroar alla på bruket

Inför ett pristak på el. Det kräver både fack och arbetsgivare på massabruket Waggeryd Cell i Småland. Annars riskerar bruket att bli stående.

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

Framtidens produkter från skogen

Framtidens produkter från skogen

Plasten är på väg ut, medan skogen trampar nya stigar. Mycket händer inom forskningen när dagens träråvara omvandlas till morgondagens produkter.

Vem äger ditt bruk?

Vem äger ditt bruk?

Över hälften av företagen på
Pappers område är numera utlandsägda, visar DA:s undersökning.

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

Utan en stabil kraftkälla, exempelvis kärnkraft, riskerar elbrist att bli ett nytt normaltillstånd, skriver Industriarbetsgivarna och Pappers i ett gemensamt debattinlägg.

Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

Coronapandemin har slagit hårt mot bruken som producerar fin-, bok-, och tidningspapper.

Svenska massabruken går för högvarv

Svenska massabruken går för högvarv

Svensk massa- och pappersindustri har flyt. Orderingången är god, massiva investeringar pågår och nerdragningar har ersatts med nyanställningar. Det visar DA:s unika sammanställning.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.