Industriarbetarnas tidning

Ingen panik hos största elslukaren

25 oktober, 2022

Skrivet av

Energipriserna.Varenda kotte på bruket har elpriserna i huvudet. Det säger Aleksandar Srndovic på Hallsta pappersbruk som ser ett långsiktigt problem med dagens höga elpriser.

Bruket i Hallstavik toppar Dagens Arbetes lista över de arbetsplatser inom pappers- och massaindustrin som köper in mest el. Det handlar om cirka 1,6 TWh per år. Tillsammans med systerbruket i Braviken, gör de båda Holmen-ägda bruken av med i runda tal 3 TWh årligen. Nästan hälften av vad Malmö stad gör av med per år (6,6 TWh). De utgör därmed de två största elslukarna på Pappers område. En bekymmersam och utsatt position.

Om elpriserna är dagens samtalsämne bland de anställda på bruket och bland vanligt folk landet runt, är det ännu så länge relativt tyst från den elintensiva industrin. Kanske för att många har elavtal till priser som vanliga dödliga konsumenter inte är närheten av.

Visst, Klippan, Lessebo och Rottneros är några arbetsplatser som vädrat sin oro över elpriserna, men på Hallsta sover man ännu relativt gott om natten. Aleksandar Srndovic är Pappers ordförande på bruket:

– Vi klarar oss tack vare de säkrade elavtal vi har i nuläget. Och våra operatörer styr produktionen utifrån timpriserna.

Till och från stänger ändå bruket av produktionen när brukets egen smärtgräns för timpriset slår i taket.

– Vi tycker det är supertråkigt. Vi vill ju hålla produktionen i gång, men kan inte producera med förlust.

Aleksandar Srndovic tycker att något är fel på elmarknaden när det blir lönsammare att släcka ner än att låta hjulen rulla.

– Då är det något fundamentalt fel på systemet!

Hallstavik från havet. Foto: David Lundmark

Här är bruken som köper mest el

1. Holmen Hallstavik

Kapacitet: 550 000 årston.
Produkter: Bok- och magasinpapper av TMP-massa.
Inköpt el: 1,6 TWh.
Sparåtgärder: Sedan 2014 körs fabriken utan fastbränslepannor. Pappersmaskinerna försörjs med återvunnen ånga från raffinörerna i TMP-fabriken.
Anställda: 375.

2. Holmen Braviken

Kapacitet: 500 000 årston.
Produkt: Grafiskt papper.
Inköpt el: 1,4 TWh.
Sparåtgärder: Löpande sparprojekt.
Anställda: 380.

3. Stora Enso Skoghall

Kapacitet: 875 000 årston.
Produkter: Vätske- och förpackningskartong.
Inköpt el: 689 GWh (totalförbrukningen är 1 010 GWh varav 321 GWh är egenproducerad. Levererar 30 GWh fjärrvärme till Karlstad och Hammarö kommuner.
Sparåtgärder: Löpande.
Anställda: 644.

4. Metsä Board Husum

Kapacitet: 400 000 årston fals­kartong, 250 000 årston vit kraftliner och 730 000 årston kemisk massa.
Produkter: Kartong, liner och massa.
Inköpt el: 450 GWh.
Sparåtgärder: Byter ut två gamla sodapannor mot en ny, samt byter ut tre gamla turbiner mot en ny. Hösten 2022 minskar inköpt el till 150 GWh.
Anställda: 670.

5. Stora Enso Fors

Kapacitet: 410 000 årston kartong,
185 000 årston CTMP-massa.
Produkt: Kartong.
Inköpt el: 453 GWh.
Sparåtgärd: Löpande.
Anställda: Cirka 550.

Platschefen Anders Thorén menar att löpande optimering är en viktig del i hur bruken körs, vilket är extra viktigt i dessa dyrtider.

– Vi lägger mer produktion till kvällar och nätter och försöker vara så flexibla det någonsin går.

Flexibilitet innebär alltså bland annat korta stopp när elpriserna skenar.

– Vi är världsmästare på stopp och start vid det här laget, säger Anders Thorén. 

Han konstaterar även att elen, vid sidan av veden, alltid varit den största utgiftsposten även i tider av mer normala elpriser.

– Jag tror att Holmen i nuläget är landets största privata elkonsument. 

Vi skulle behöva en kraftledning bred som en motorväg från Norrland till södra Sverige.

Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande Hallsta pappersbruk.

Att effektivisera allt som rör elåtgången är därför otroligt viktigt för bruket, betonar han. På Holmen ligger sparmålet på 1 procent per år. De båda Holmenbruken har säkrade elavtal till 90 procent till och med 2023. Anders Thorén menar dock att politikerna nu måste skärpa sig.

– Satsningarna på nya industrier i norr får inte innebära att politiken glömmer bort den traditionella bas-industrin och att vi måste få tillgång till planerbar el.

Han andas optimism om det egna bruket även om det är svårt att ”blicka in i kristallkulan” och sia om framtiden. Samma sak säger Pappers avdelningsordförande. 

– Kortsiktigt har vi inga stora problem, menar Aleksandar Srndovic, men långsiktigt  … Jag tror ingen vet.

För att reda ut dagens elmarknad – både vad gäller pris och distribution – är de båda inne på samma spår. 

Anders Thorén pekar på den bristande överföringskapaciteten inom Sverige som en starkt bidragande orsak till nuvarande priser på elmarknaden, främst då i den södra delen av landet.

– Vi skulle behöva en kraftledning bred som en motorväg från Norrland till Södra Sverige, konstaterar Aleksandar Srndovic och fortsätter: 

– Något måste göras! Nu! Vi måste få till en bred politisk samsyn omedelbart.

Som om elpriset inte vore nog lyfter Aleksandar Srndovic även konkurrensen om veden. Med kriget i Ukraina följde att man i Finland – som tidigare köpte ved i Ryssland – numera vänt blickarna västerut.

– Lägg därtill ökade priser på kemikalier.

Det är onekligen en mörk bild som tornar upp sig.

– Än så länge klarar vi oss, men vad som händer i ett längre perspektiv tror jag ingen kan sia om i nuläget.

Än så länge klarar vi oss, men vad som händer i ett längre perspektiv tror jag ingen kan sia om i nuläget.

Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande Hallsta pappersbruk.

En rundringning bland de tio största el-inköparna på Dagens Arbetes lista, ger dock ingen känsla av panik. På något ställe kör man – precis som i Hallstavik – maskinerna lite mer nattetid då elen är billigare. De flesta av de allra största elförbrukarna tycks dock rätt opåverkade av elpriserna.

Metsä Board Husum har ännu inte fått i gång sin nya turbin som ska sänka elinköpen rejält, men bruket ligger å andra sidan i den del av landet där elpriserna inte står högst på den dagliga samtalsagendan. Stora Enso Skoghall kör som vanligt, likaså Stora Enso Fors.

Inte heller på Pappers centralt har man märkt av några större reaktioner på elpriserna. Conny Nilsson, utredare på förbundet, berättar att de reaktioner han nåtts av kommer från några mindre bruk.

– Lessebo bruk tyngs av elkostnaderna. Priserna på el har vissa dagar gjort produktionen helt olönsam.

Men även Klippan, Rottneros och Waggeryd har uttryckt stor oro. Rottneros har exempelvis varslat 40 anställda och lägger ner produktionen av slipmassa. 

Waggeryd menar att situationen är ohållbar, konkurrensen snedvriden och att företag i södra Sverige kommer att knäckas av elpriserna. Generellt sett är Conny Nilsson dock överraskad över att det är så tyst i branschen runt elpriserna.

– Särskilt mot hur det brukar vara. Det kan bero på att många bruk är väl-investerade, kan sälja egenproducerad el och göra bra med pengar den vägen.

Är du förvånad över att elpriserna inte diskuteras mer i branschen?

– Ja, faktiskt. 

Conny Nilsson, Pappers utredare. Foto: David Lundmark

Läs också

Så mycket el slukar bruken

Pappers- och massaindustrin är gigantiskt stora elkonsumenter. Så vad händer när energipriserna rakar i höjden? Dagens Arbete har gått igenom samtliga svenska bruk och deras behov av el.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Så mycket el slukar bruken

Så mycket el slukar bruken

Pappers- och massaindustrin är gigantiskt stora elkonsumenter. Så vad händer när energipriserna rakar i höjden? Dagens Arbete har gått igenom samtliga svenska bruk och deras behov av el.

Nu ska Hallsta tjäna flis

Nu ska Hallsta tjäna flis

Den nya energisatsningen spar miljö och pengar, men bruket är fortfarande beroende av ett lågt elpris och Holmen anser att det kräver kärnkraft.

Höga elpriser oroar alla på bruket

Höga elpriser oroar alla på bruket

Inför ett pristak på el. Det kräver både fack och arbetsgivare på massabruket Waggeryd Cell i Småland. Annars riskerar bruket att bli stående.

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

Framtidens produkter från skogen

Framtidens produkter från skogen

Plasten är på väg ut, medan skogen trampar nya stigar. Mycket händer inom forskningen när dagens träråvara omvandlas till morgondagens produkter.

Vem äger ditt bruk?

Vem äger ditt bruk?

Över hälften av företagen på
Pappers område är numera utlandsägda, visar DA:s undersökning.

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

Utan en stabil kraftkälla, exempelvis kärnkraft, riskerar elbrist att bli ett nytt normaltillstånd, skriver Industriarbetsgivarna och Pappers i ett gemensamt debattinlägg.

Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

Coronapandemin har slagit hårt mot bruken som producerar fin-, bok-, och tidningspapper.

Svenska massabruken går för högvarv

Svenska massabruken går för högvarv

Svensk massa- och pappersindustri har flyt. Orderingången är god, massiva investeringar pågår och nerdragningar har ersatts med nyanställningar. Det visar DA:s unika sammanställning.

Bäckhammar tror på en grön framtid

Bäckhammar tror på en grön framtid

På Bäckhammars bruk tar alger i tio barnpooler hand om fabrikens utsläpp och koldioxid. Bra för miljön, och de skördade algerna kan bli bränsle.

IF Metalls kongress

Tydligt att IF Metall vill ses som ett förbund i tiden

Tydligt att IF Metall vill ses som ett förbund i tiden

Grön omställning och kvinnors villkor är kärnfrågor som hade varit främmande på IF Metalls kongresser förr i tiden. DA:s Anna Julius ser tillbaka på fem dagars kongress – och 14 års bevakning av IF Metall.

Besluten att ha koll på från IF Metalls kongress

Besluten att ha koll på från IF Metalls kongress

Förbundsstyrelsen ska verka för högkostnadsskydd för tandvård, ett Samhall utan vinstintresse och stärkt avtalspension. Det var några av besluten på IF Metalls kongress.

”Många har fått föra fram sin talan”

”Många har fått föra fram sin talan”

Fem ombud sammanfattar sina intryck från IF Metalls kongress.

Bryter tabu kring förlossnings­skador – fick förbundsstyrelsen att ändra sig

Bryter tabu kring förlossnings­skador – fick förbundsstyrelsen att ändra sig

Tusentals kvinnor lider i tystnad av sina förlossningsskador på arbetsplatser runt om i Sverige. Susanna Svenssons starka berättelse fick förbundsstyrelsen att svänga. IF Metall tillsätter nu en arbetsgrupp för att belysa problematiken.

Vill få bort åldersgränser för avtalspension

Vill få bort åldersgränser för avtalspension

IF Metall ska jobba hårdare för att alla ska få avtalspension inbetald hela arbetslivet. ”Det är ruskigt viktigt”, säger Jonas Seppälä som var en av dem som gick upp och talade för motionerna.

Nya utmaningar för metall­facket i Kenya när industrin ställer om

Nya utmaningar för metall­facket i Kenya när industrin ställer om

Hallå där Rose Omamo, generalsekreterare för Amalgamated Union of Kenya Metal Workers (AUKMW), en av de internationella gästerna under IF Metalls kongress.

”Rå jargong sitter inte i väggarna, den sitter i människorna”

”Rå jargong sitter inte i väggarna, den sitter i människorna”

Pia Johansson från avdelning 13 Bergslagen fick hela kongressen att applådera när hon talade om sexism och trakasserier. Dessutom fick hon tillsammans med andra talare förbundsstyrelsen att ändra sig.

Attackerna på facken i Belarus fördöms av IF Metalls kongress

Attackerna på facken i Belarus fördöms av IF Metalls kongress

I skuggan av Rysslands anfallskrig mot Ukraina har förtrycket hårdnat i Belarus. IF Metalls kongress fördömer regimens attacker på oberoende fackförbund och arresteringar av fackliga ledare.

”Se er i spegeln – mångfalden saknas”

”Se er i spegeln – mångfalden saknas”

Ferenc Kovacs från valberedningen lämnade över en spegel till förbundsstyrelsen, och bad dem se om människor med utomeuropeisk bakgrund syntes i den.

”Vi måste skriva stadgar som håller över tid”

”Vi måste skriva stadgar som håller över tid”

Om man ska vara förtroendevald inom IF Metall måste man dela förbundets värderingar, beslutade kongressen. Men Hans Andersson, avdelning 4 Mitt i Norrland, var rädd att bestämmelsen kan utnyttjas på fel sätt.

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.