Industriarbetarnas tidning

Många långresor för att återvinna din tröja

7 november, 2022 - 07:57

Skrivet av

Återvinning av kläder har gjutit nytt liv i det nedlagda pappersbruket i Ortviken. Den nya verksamheten bygger på att textilierna åker som en pingisboll fram och tillbaka över jorden. Men det kan snart stoppas av nya EU-regler.

Det råder febril aktivitet inne på det gamla pappersbruket vid Ortviken. Knappt två år tidigare bestämde sig SCA för att lägga ner stora delar av verksamheten. 700 tjänster skulle bort. Men det var då.

En ny industri är under uppstart, nya maskiner är på plats och ett hundratal är sedan årsskiftet anställda. Mer än hälften av dem är personer som har återvänt till sin gamla arbetsplats. Men nu handlar det om att göra en annan form av massa.

I grova drag bygger Renewcells nuvarande modell på följande logistik:

  • Ett klädesplagg tillverkas i Asien och skeppas till Europa.
  • Plagget förbrukas, lämnas till insamling och skeppas till sortering i Asien.
  • Klädesplagget sorteras ut och skeppas till Ortviken.
  • Plagget återvinns i form av Circulosefiber och skeppas till klädproducent i Asien.
  • Circulosefibern omvandlas till ett nytt klädesplagg och skeppas till Europa för konsumtion.

Samtidigt vill politiken förändra vårt sätt att konsumera kläder. Medborgarna inom EU ska inom de närmaste decennierna bli mycket bättre på att återvinna textil. Mängden textil som svenskarna slänger ska ha minskat med 70 procent senast 2028. Tanken är att vi 2036 i princip ska ha slutat kasta textil för att istället i första hand återanvända den och i andra hand materialåtervinna tyget. Detta enligt ett utredningsförslag som lämnades till regeringen i slutet av 2020.

Harald Cavalli Björkman, kommunikationschef på Renewcell. Foto: David Lundmark

Det kommer alltså finnas enorma mängder textiler att återvinna för företag som Renewcell. Redan idag skulle företaget i princip kunna köpa all tyg de behöver från närområdet. Men det finns flera skäl till att så inte sker, berättar företagets kommunikationschef Harald Cavalli-Björkman:

– Kläderna som vi köper in kommer från hela världen. I Sverige finns det inte så mycket insamlat textilavfall. Det mesta bara slängs rakt upp och ner.

Han lyfter dock fram att världens första storskaliga anläggning för automatisk textilsortering ligger i Malmö, och att de kommer att leverera till fiberfabriken i Ortviken. Men det handlar om en liten andel. Till största delen kommer textilavfallet även i fortsättningen från betydligt längre håll:

– Just nu är vår största leverantör Bank & Vogue, ett kanadensiskt bolag som bland annat driver Beyond retro-butikerna i Sverige och Storbritannien. De jobbar med klädinsamling framför allt i Nordamerika och har en stor sorteringshubb i Kandla, Indien. Kläderna de inte kan sälja secondhand kan vi köpa direkt från dem. Sen köper vi även produktionsspill från fabriker som producerar kläderna som vi bär här i Sverige, alltså från Bangladesh, Pakistan, Turkiet och så. 

Majoriteten av den textil Renewcell köper in alltså inte från Sverige. Ja, inte ens från EU.  

– Ja, det är ju så värdekedjan för textil ser ut, säger Harald Cavalli-Björkman.

Den överlägset största effekten från transporter i ett plaggs livscykel är då ett enskilt plagg skickas till butiken eller att kunden själv tar bilen för att köpa något.

Harald Cavalli-Björkman, informationschef Renewcell.

Men även om textilierna tycks fara som en pingisboll fram och tillbaka över jordklotet så är det inte transporterna som ger störst klimatpåverkan, poängterar Harald Cavalli-Björkman:

– Containerfartygen är inte det stora klimatproblemet. Punktutsläppen är ju stora, men i förhållande till hur långt de åker och hur mycket de transporterar i det så är utsläppet väldigt lågt. Tätt packade fyrahundra kilos balar med textil är mycket koldioxideffektiva att transportera, framför allt när vi kan samköra i båtar som också hämtar skogsprodukter från SCA, säger han och fortsätter: 

– Den överlägset största effekten från transporter i ett plaggs livscykel är då ett enskilt plagg skickas till butiken eller att kunden själv tar bilen för att köpa något.

Världens första storskaliga automatiska anläggning för textilsortering, Siptex, finns i Malmö. Vid full drift har maskinen en kapacitet för att sortera 24000 ton textiler per år, och kommer framöver att leverera en liten del av den textilråvara som Renewcell behöver. Anläggningen är resultatet av ett forskningsprojekt som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet. Foto: TT Nyhetsbyrån

Harald Cavalli-Björkman påpekar även att den största miljöeffekten ligger i själva tillverkningen av kläder, och får medhåll från Erik Sandberg som är professor i logistik vid Linköpings universitet och länge forskat kring cirkulär ekonomi inom textilbranschen.

– Den stora boven är inte transporterna. Själva produktionen står för 80 procent av miljöpåverkan. Visst ska man försöka få ner distributionens effekter ändå. Det är klart att man inte ska skicka containrar i onödan. Men det är betydligt viktigare att få produktionen så effektiv som möjligt, säger Erik Sandberg.

Birgitta Losman, Högskolan i Borås. Foto: Vasilios Bartziokas

Även Birgitta Losman, regeringens utredare 2020, och numera vid Högskolan i Borås, håller med om att textilproduktionen i sig är den stora miljöboven, men tycker samtidigt att det är ”absurt” hur produkterna transporteras fram och tillbaka.

– Utsläppen måste räknas i absoluta tal. Även om det är en mindre del av den totala miljöbelastningen kan vi inte hålla på att skeppa som vi gör. Kruxet är att göra produktionen både ekonomiskt och socialt hållbar, och det är EU-staternas uppgift att sätta regelverk som innebär att företagen kan göra schyssta affärer i framtiden, säger hon och fortsätter:

– Kriget i Ukraina har gjort att fler politiker har fått upp ögonen för problemen med långa värdekedjor, och att de gör oss sårbara. Så något lär nog hända, även om det sker mer utifrån trygghetsskäl än hållbarhetsskäl.

En konkret åtgärd som för närvarande diskuteras skarpt är ett exportförbud för textilavfall inom EU. Om det blir verklighet kan spelplanen förändras påtagligt, menar Erik Sandberg:

Erik Sandberg är professor i logistik vid Linköpings universitet. Foto: Linköpings universitet

– De kommande reglerna om export och separat insamling kommer innebära stora mängder av textil som i så fall måste hanteras inom EU. Men Renewcell vill till exempel bara ha material med minst 95 procent bomull. Och att sortera utifrån material på det sätt som Renewcell behöver är en dyr hantering. Sverige är ett högkostnadsland, precis som många andra EU-länder, och då är det jättedyrt att sortera för hand. Automatisk sortering, som anläggningen i Malmö, kan lösa detta till viss del, men tekniken är ännu långt från perfekt och vissa material går helt enkelt inte att sortera.

Sedan Birgitta Losman lämnade sin utredning för två år sedan har inget hänt från politiskt håll, trots att det är EU-lagstiftning på gång i frågan. Det oroar henne att Sverige inte deltar i diskussionen:

– Vad man ser som textil, och hur man definierar material och miljöriktig hantering, avgörs just nu i Bryssel. Det är en väldigt viktig diskussion, även för oss svenskar, eftersom den är avgörande för vilken affär som blir möjlig i framtiden, säger hon.

Det är ännu inte för sent för Sverige att agera, menar Birgitta Losman. Men samtidigt oroas hon över att frågan inte tas på allvar.

– Sverige har varit mycket duktiga historiskt på att dra fördelar av höga miljökrav. Det handlar ju om framtida jobb för svensk industri.

Mekanisk recycling av textil är inget nytt, enligt Erik Sandberg. Förenklat innebär det att man sliter isär tyg till mindre bitar och spinner nytt garn utifrån det.

– Renewcells produktion bygger på en alternativ metod, så kallad kemisk återvinning. Fibrerna skadas då inte lika mycket, vilket gör att kvaliteten på et återvunna materialet blir bättre. Det är fortfarande en dyrare process, men Renewcell ligger långt fram och skalar nu upp i Sundsvall, berättar Erik Sandberg.

Att återvinna textilier kommer bli en allt större del av vår tillvaro, menar han:

– Utvecklingen inom recycling är lovande och bättre än att elda upp eller dumpa textilierna. Men det löser inte problemet med överproduktion och överkonsumtion av kläder. Det är den stora elefanten i rummet.

EU-förslag

EU-kommissionens föreslog hösten 2021 att export av textilavfall till länder utanför OECD endast ska tillåtas för länder som är villiga att importera denna typ av avfall och kan ta hand om det på ett hållbart sätt.

Circulose

Circulose är en fibermassa som framställs kemiskt av textilavfall för att kunna återanvändas inom ny textilproduktion. Det är en svensk uppfinning, och patentet ägs av det börsnoterade företaget Renewcell. Under flera år har bolaget bedrivit en försöksverksamhet vid en mindre anläggning i Kristinehamn.

Han får medhåll av Birgitta Losman:

– Det finns för mycket textilmaterial i omlopp. Vi bränner upp 9,3 kilo per person och år i Sverige via hushållssoporna. Där är Renewcell en av lösningarna. När återanvändning inte är möjlig blir materialåtervinning viktigt.

Birgitta Losman håller med om att framtiden är oviss:

– Den stora utmaningen är vad som ska ske med textilavfall som inte kan återvinnas, när man inte längre får bränna det? Här finns många fallgropar om man inte håller sig framme i utvecklingen. Design och rätt materialval blir viktigt, samt att återanvända i första hand och materialåtervinna i andra hand.

Birgitta Losman är orolig för att definitionen av textil i det kommande EU-systemet kan få en utformning som missgynnar hållbarhet och svenska aktörer inom remake och materialåtervinning.

– Sverige måste sätta fart och säkra upp så det blir bra för Renewcell och andra svenska företag, säger hon.

Harald Cavalli-Björkman på Renewcell håller med om att det är viktigt att påverka detaljerna i Bryssel just nu:

– Det som hittills har presenterats är i en riktning som stöder vår verksamhet generellt. Men Birgitta Losman har rätt i att det nu är viktigt att påverka hur detaljerna utformas så att det kommande regelverket inte ställer till det för oss.

Anläggningen i Ortviken ligger bra till vid vattnet för att ta emot transporterna av begagnade kläder. Foto: David Lundmark

Under tiden jobbas det på i Ortviken. Beslut om att fördubbla anläggningen fattades redan innan maskinerna var på plats. Än är inte produktion i gång, men förväntningarna är stora hos såväl anställda som investerare.

 I Asien fortsätter samtidigt utvecklingen av mekanisk återvinning på bred front, men enligt Erik Sandberg prövas nu kemisk återvinning även i Indien. Harald Cavalli-Björkman menar att den förnybara energi som driver anläggningen i Ortviken då blir deras främsta tillgång.

Men om såväl sortering som tillverkning sker i Asien, vad talar för att inte även massafabriken flyttas dit? 

– Renewcells plan är etablering i norra Europa, och det har vi nu gjort i Ortviken. Därefter Asien och sen Nordamerika. Tillgången på råvaran är då en sak, liksom närheten till våra kunder. 

Innebär det att verksamheten i Ortviken flyttar på sikt? 

– Nej, vi ska inte flytta någon verksamhet utomlands. Övrig etablering skulle vara ett tillägg till det vi har i Ortviken. Europa är en enorm konsumentmarknad med de effektiva transportflöden vi har där. Det finns en hel del fiberproduktion också i Tyskland och Österrike, det byggs nytt i Turkiet, Spanien och Portugal. Lägg därtill EU:s inriktning om att vi ska ta hand om skräpet internt och se till att produktion sker nära, säger han och fortsätter:

– Det kommer behövas infrastruktur för sortering av textilavfall här som någon måste betala för. Och det rimliga är väl att de som importerar kläder till Europa också står för den kostnaden.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Förvånansvärt lätt att sortera soporna rätt

Förvånansvärt lätt att sortera soporna rätt

Först vågade de inte ta bort den blandade soptunnan. Men källsorteringen i lunchrummet gick över förväntan. Nu sorteras minsta skräp på Hällingsjö Hus.

Nu ska vattnet renas på fabriken

Nu ska vattnet renas på fabriken

Xylem i Emmaboda utvecklar ett eget reningsverk för att återanvända regn- och processvatten.

Vad gör jag med korken till mjölken?

Vad gör jag med korken till mjölken?

Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tryck på paus, Isabella Lövin

Tryck på paus, Isabella Lövin

Det nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Redan tillräckligt pressat”

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Enklare återvinning kan hota jobben

Enklare återvinning kan hota jobben

Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

Här är framtidens fibrer

Här är framtidens fibrer

En gång var den svenska textilindustrin dödsdömd. Men nu kan det vara här som framtidens industriarbete finns, temat för årets IF Metall-kongress. Teknisk utveckling och långsiktiga ägare ger den gamla branschen en ny chans. DA har besökt Kinna, Borås och Östersund.

Ingen panik hos största elslukaren

Ingen panik hos största elslukaren

Varenda kotte på bruket har elpriserna i huvudet. Det säger Aleksandar Srndovic på Hallsta pappersbruk som ser ett långsiktigt problem med dagens höga elpriser.

Labbet som drar till havs

Labbet som drar till havs

Hur är vattnet ­utanför ­Holmen i Hallstavik? Är det tillräckligt rent? Det vet brukets ­labbpersonal som tar prover med jämna mellanrum.

IF Metalls kongress

Tydligt att IF Metall vill ses som ett förbund i tiden

Tydligt att IF Metall vill ses som ett förbund i tiden

Grön omställning och kvinnors villkor är kärnfrågor som hade varit främmande på IF Metalls kongresser förr i tiden. DA:s Anna Julius ser tillbaka på fem dagars kongress – och 14 års bevakning av IF Metall.

Besluten att ha koll på från IF Metalls kongress

Besluten att ha koll på från IF Metalls kongress

Förbundsstyrelsen ska verka för högkostnadsskydd för tandvård, ett Samhall utan vinstintresse och stärkt avtalspension. Det var några av besluten på IF Metalls kongress.

”Många har fått föra fram sin talan”

”Många har fått föra fram sin talan”

Fem ombud sammanfattar sina intryck från IF Metalls kongress.

Bryter tabu kring förlossnings­skador – fick förbundsstyrelsen att ändra sig

Bryter tabu kring förlossnings­skador – fick förbundsstyrelsen att ändra sig

Tusentals kvinnor lider i tystnad av sina förlossningsskador på arbetsplatser runt om i Sverige. Susanna Svenssons starka berättelse fick förbundsstyrelsen att svänga. IF Metall tillsätter nu en arbetsgrupp för att belysa problematiken.

Vill få bort åldersgränser för avtalspension

Vill få bort åldersgränser för avtalspension

IF Metall ska jobba hårdare för att alla ska få avtalspension inbetald hela arbetslivet. ”Det är ruskigt viktigt”, säger Jonas Seppälä som var en av dem som gick upp och talade för motionerna.

Nya utmaningar för metall­facket i Kenya när industrin ställer om

Nya utmaningar för metall­facket i Kenya när industrin ställer om

Hallå där Rose Omamo, generalsekreterare för Amalgamated Union of Kenya Metal Workers (AUKMW), en av de internationella gästerna under IF Metalls kongress.

”Rå jargong sitter inte i väggarna, den sitter i människorna”

”Rå jargong sitter inte i väggarna, den sitter i människorna”

Pia Johansson från avdelning 13 Bergslagen fick hela kongressen att applådera när hon talade om sexism och trakasserier. Dessutom fick hon tillsammans med andra talare förbundsstyrelsen att ändra sig.

Attackerna på facken i Belarus fördöms av IF Metalls kongress

Attackerna på facken i Belarus fördöms av IF Metalls kongress

I skuggan av Rysslands anfallskrig mot Ukraina har förtrycket hårdnat i Belarus. IF Metalls kongress fördömer regimens attacker på oberoende fackförbund och arresteringar av fackliga ledare.

”Se er i spegeln – mångfalden saknas”

”Se er i spegeln – mångfalden saknas”

Ferenc Kovacs från valberedningen lämnade över en spegel till förbundsstyrelsen, och bad dem se om människor med utomeuropeisk bakgrund syntes i den.

”Vi måste skriva stadgar som håller över tid”

”Vi måste skriva stadgar som håller över tid”

Om man ska vara förtroendevald inom IF Metall måste man dela förbundets värderingar, beslutade kongressen. Men Hans Andersson, avdelning 4 Mitt i Norrland, var rädd att bestämmelsen kan utnyttjas på fel sätt.

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.