Industriarbetarnas tidning

Många långresor för att återvinna din tröja

7 november, 2022 - 07:57

Skrivet av

Återvinning av kläder har gjutit nytt liv i det nedlagda pappersbruket i Ortviken. Den nya verksamheten bygger på att textilierna åker som en pingisboll fram och tillbaka över jorden. Men det kan snart stoppas av nya EU-regler.

Det råder febril aktivitet inne på det gamla pappersbruket vid Ortviken. Knappt två år tidigare bestämde sig SCA för att lägga ner stora delar av verksamheten. 700 tjänster skulle bort. Men det var då.

En ny industri är under uppstart, nya maskiner är på plats och ett hundratal är sedan årsskiftet anställda. Mer än hälften av dem är personer som har återvänt till sin gamla arbetsplats. Men nu handlar det om att göra en annan form av massa.

I grova drag bygger Renewcells nuvarande modell på följande logistik:

  • Ett klädesplagg tillverkas i Asien och skeppas till Europa.
  • Plagget förbrukas, lämnas till insamling och skeppas till sortering i Asien.
  • Klädesplagget sorteras ut och skeppas till Ortviken.
  • Plagget återvinns i form av Circulosefiber och skeppas till klädproducent i Asien.
  • Circulosefibern omvandlas till ett nytt klädesplagg och skeppas till Europa för konsumtion.

Samtidigt vill politiken förändra vårt sätt att konsumera kläder. Medborgarna inom EU ska inom de närmaste decennierna bli mycket bättre på att återvinna textil. Mängden textil som svenskarna slänger ska ha minskat med 70 procent senast 2028. Tanken är att vi 2036 i princip ska ha slutat kasta textil för att istället i första hand återanvända den och i andra hand materialåtervinna tyget. Detta enligt ett utredningsförslag som lämnades till regeringen i slutet av 2020.

Harald Cavalli Björkman, kommunikationschef på Renewcell. Foto: David Lundmark

Det kommer alltså finnas enorma mängder textiler att återvinna för företag som Renewcell. Redan idag skulle företaget i princip kunna köpa all tyg de behöver från närområdet. Men det finns flera skäl till att så inte sker, berättar företagets kommunikationschef Harald Cavalli-Björkman:

– Kläderna som vi köper in kommer från hela världen. I Sverige finns det inte så mycket insamlat textilavfall. Det mesta bara slängs rakt upp och ner.

Han lyfter dock fram att världens första storskaliga anläggning för automatisk textilsortering ligger i Malmö, och att de kommer att leverera till fiberfabriken i Ortviken. Men det handlar om en liten andel. Till största delen kommer textilavfallet även i fortsättningen från betydligt längre håll:

– Just nu är vår största leverantör Bank & Vogue, ett kanadensiskt bolag som bland annat driver Beyond retro-butikerna i Sverige och Storbritannien. De jobbar med klädinsamling framför allt i Nordamerika och har en stor sorteringshubb i Kandla, Indien. Kläderna de inte kan sälja secondhand kan vi köpa direkt från dem. Sen köper vi även produktionsspill från fabriker som producerar kläderna som vi bär här i Sverige, alltså från Bangladesh, Pakistan, Turkiet och så. 

Majoriteten av den textil Renewcell köper in alltså inte från Sverige. Ja, inte ens från EU.  

– Ja, det är ju så värdekedjan för textil ser ut, säger Harald Cavalli-Björkman.

Den överlägset största effekten från transporter i ett plaggs livscykel är då ett enskilt plagg skickas till butiken eller att kunden själv tar bilen för att köpa något.

Harald Cavalli-Björkman, informationschef Renewcell.

Men även om textilierna tycks fara som en pingisboll fram och tillbaka över jordklotet så är det inte transporterna som ger störst klimatpåverkan, poängterar Harald Cavalli-Björkman:

– Containerfartygen är inte det stora klimatproblemet. Punktutsläppen är ju stora, men i förhållande till hur långt de åker och hur mycket de transporterar i det så är utsläppet väldigt lågt. Tätt packade fyrahundra kilos balar med textil är mycket koldioxideffektiva att transportera, framför allt när vi kan samköra i båtar som också hämtar skogsprodukter från SCA, säger han och fortsätter: 

– Den överlägset största effekten från transporter i ett plaggs livscykel är då ett enskilt plagg skickas till butiken eller att kunden själv tar bilen för att köpa något.

Världens första storskaliga automatiska anläggning för textilsortering, Siptex, finns i Malmö. Vid full drift har maskinen en kapacitet för att sortera 24000 ton textiler per år, och kommer framöver att leverera en liten del av den textilråvara som Renewcell behöver. Anläggningen är resultatet av ett forskningsprojekt som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet. Foto: TT Nyhetsbyrån

Harald Cavalli-Björkman påpekar även att den största miljöeffekten ligger i själva tillverkningen av kläder, och får medhåll från Erik Sandberg som är professor i logistik vid Linköpings universitet och länge forskat kring cirkulär ekonomi inom textilbranschen.

– Den stora boven är inte transporterna. Själva produktionen står för 80 procent av miljöpåverkan. Visst ska man försöka få ner distributionens effekter ändå. Det är klart att man inte ska skicka containrar i onödan. Men det är betydligt viktigare att få produktionen så effektiv som möjligt, säger Erik Sandberg.

Birgitta Losman, Högskolan i Borås. Foto: Vasilios Bartziokas

Även Birgitta Losman, regeringens utredare 2020, och numera vid Högskolan i Borås, håller med om att textilproduktionen i sig är den stora miljöboven, men tycker samtidigt att det är ”absurt” hur produkterna transporteras fram och tillbaka.

– Utsläppen måste räknas i absoluta tal. Även om det är en mindre del av den totala miljöbelastningen kan vi inte hålla på att skeppa som vi gör. Kruxet är att göra produktionen både ekonomiskt och socialt hållbar, och det är EU-staternas uppgift att sätta regelverk som innebär att företagen kan göra schyssta affärer i framtiden, säger hon och fortsätter:

– Kriget i Ukraina har gjort att fler politiker har fått upp ögonen för problemen med långa värdekedjor, och att de gör oss sårbara. Så något lär nog hända, även om det sker mer utifrån trygghetsskäl än hållbarhetsskäl.

En konkret åtgärd som för närvarande diskuteras skarpt är ett exportförbud för textilavfall inom EU. Om det blir verklighet kan spelplanen förändras påtagligt, menar Erik Sandberg:

Erik Sandberg är professor i logistik vid Linköpings universitet. Foto: Linköpings universitet

– De kommande reglerna om export och separat insamling kommer innebära stora mängder av textil som i så fall måste hanteras inom EU. Men Renewcell vill till exempel bara ha material med minst 95 procent bomull. Och att sortera utifrån material på det sätt som Renewcell behöver är en dyr hantering. Sverige är ett högkostnadsland, precis som många andra EU-länder, och då är det jättedyrt att sortera för hand. Automatisk sortering, som anläggningen i Malmö, kan lösa detta till viss del, men tekniken är ännu långt från perfekt och vissa material går helt enkelt inte att sortera.

Sedan Birgitta Losman lämnade sin utredning för två år sedan har inget hänt från politiskt håll, trots att det är EU-lagstiftning på gång i frågan. Det oroar henne att Sverige inte deltar i diskussionen:

– Vad man ser som textil, och hur man definierar material och miljöriktig hantering, avgörs just nu i Bryssel. Det är en väldigt viktig diskussion, även för oss svenskar, eftersom den är avgörande för vilken affär som blir möjlig i framtiden, säger hon.

Det är ännu inte för sent för Sverige att agera, menar Birgitta Losman. Men samtidigt oroas hon över att frågan inte tas på allvar.

– Sverige har varit mycket duktiga historiskt på att dra fördelar av höga miljökrav. Det handlar ju om framtida jobb för svensk industri.

Mekanisk recycling av textil är inget nytt, enligt Erik Sandberg. Förenklat innebär det att man sliter isär tyg till mindre bitar och spinner nytt garn utifrån det.

– Renewcells produktion bygger på en alternativ metod, så kallad kemisk återvinning. Fibrerna skadas då inte lika mycket, vilket gör att kvaliteten på et återvunna materialet blir bättre. Det är fortfarande en dyrare process, men Renewcell ligger långt fram och skalar nu upp i Sundsvall, berättar Erik Sandberg.

Att återvinna textilier kommer bli en allt större del av vår tillvaro, menar han:

– Utvecklingen inom recycling är lovande och bättre än att elda upp eller dumpa textilierna. Men det löser inte problemet med överproduktion och överkonsumtion av kläder. Det är den stora elefanten i rummet.

EU-förslag

EU-kommissionens föreslog hösten 2021 att export av textilavfall till länder utanför OECD endast ska tillåtas för länder som är villiga att importera denna typ av avfall och kan ta hand om det på ett hållbart sätt.

Circulose

Circulose är en fibermassa som framställs kemiskt av textilavfall för att kunna återanvändas inom ny textilproduktion. Det är en svensk uppfinning, och patentet ägs av det börsnoterade företaget Renewcell. Under flera år har bolaget bedrivit en försöksverksamhet vid en mindre anläggning i Kristinehamn.

Han får medhåll av Birgitta Losman:

– Det finns för mycket textilmaterial i omlopp. Vi bränner upp 9,3 kilo per person och år i Sverige via hushållssoporna. Där är Renewcell en av lösningarna. När återanvändning inte är möjlig blir materialåtervinning viktigt.

Birgitta Losman håller med om att framtiden är oviss:

– Den stora utmaningen är vad som ska ske med textilavfall som inte kan återvinnas, när man inte längre får bränna det? Här finns många fallgropar om man inte håller sig framme i utvecklingen. Design och rätt materialval blir viktigt, samt att återanvända i första hand och materialåtervinna i andra hand.

Birgitta Losman är orolig för att definitionen av textil i det kommande EU-systemet kan få en utformning som missgynnar hållbarhet och svenska aktörer inom remake och materialåtervinning.

– Sverige måste sätta fart och säkra upp så det blir bra för Renewcell och andra svenska företag, säger hon.

Harald Cavalli-Björkman på Renewcell håller med om att det är viktigt att påverka detaljerna i Bryssel just nu:

– Det som hittills har presenterats är i en riktning som stöder vår verksamhet generellt. Men Birgitta Losman har rätt i att det nu är viktigt att påverka hur detaljerna utformas så att det kommande regelverket inte ställer till det för oss.

Anläggningen i Ortviken ligger bra till vid vattnet för att ta emot transporterna av begagnade kläder. Foto: David Lundmark

Under tiden jobbas det på i Ortviken. Beslut om att fördubbla anläggningen fattades redan innan maskinerna var på plats. Än är inte produktion i gång, men förväntningarna är stora hos såväl anställda som investerare.

 I Asien fortsätter samtidigt utvecklingen av mekanisk återvinning på bred front, men enligt Erik Sandberg prövas nu kemisk återvinning även i Indien. Harald Cavalli-Björkman menar att den förnybara energi som driver anläggningen i Ortviken då blir deras främsta tillgång.

Men om såväl sortering som tillverkning sker i Asien, vad talar för att inte även massafabriken flyttas dit? 

– Renewcells plan är etablering i norra Europa, och det har vi nu gjort i Ortviken. Därefter Asien och sen Nordamerika. Tillgången på råvaran är då en sak, liksom närheten till våra kunder. 

Innebär det att verksamheten i Ortviken flyttar på sikt? 

– Nej, vi ska inte flytta någon verksamhet utomlands. Övrig etablering skulle vara ett tillägg till det vi har i Ortviken. Europa är en enorm konsumentmarknad med de effektiva transportflöden vi har där. Det finns en hel del fiberproduktion också i Tyskland och Österrike, det byggs nytt i Turkiet, Spanien och Portugal. Lägg därtill EU:s inriktning om att vi ska ta hand om skräpet internt och se till att produktion sker nära, säger han och fortsätter:

– Det kommer behövas infrastruktur för sortering av textilavfall här som någon måste betala för. Och det rimliga är väl att de som importerar kläder till Europa också står för den kostnaden.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

H&M: Kemikaliekraven måste följas

H&M: Kemikaliekraven måste följas

H&M väljer att svara skriftligt på kritiken och hänvisar till en undersökning som gjorts på fabriken. Nu ska de följa upp resultatet.

Så skadas arbetare och miljö i Indien

Så skadas arbetare och miljö i Indien

Granskningen i korthet: Indiska Aditya Birla köpte svenska Domsjö. Men när massan som produceras där blir till viskos i Indien görs det med kemikalier som är farliga för både människa och miljö.

Livsfarligt arbete i viskosfabriken

Livsfarligt arbete i viskosfabriken

Mukesh Pant var bemanningsanställd i den indiska fabriken som H&M köper viskosfiber av. En smutsig och hård arbetsmiljö. ”Jag har sett arbetskamrater svimma på jobbet”, säger han.

Miljökritiken mot fabriken – hot om nedstängning

Miljökritiken mot fabriken – hot om nedstängning

Lokala miljömyndigheten hotade att stänga den indiska fabriken som H&M köper viskosfiber av. Boende säger att fabrikens vatten- och luftföroreningar gjort dem och deras barn sjuka.

”Fabriken förorenar inte floden”

”Fabriken förorenar inte floden”

Företaget har alltid följt lagar och föreskrifter, säger hållbarhets­chefen Surya Valluri.  

Förvånansvärt lätt att sortera soporna rätt

Förvånansvärt lätt att sortera soporna rätt

Först vågade de inte ta bort den blandade soptunnan. Men källsorteringen i lunchrummet gick över förväntan. Nu sorteras minsta skräp på Hällingsjö Hus.

Nu ska vattnet renas på fabriken

Nu ska vattnet renas på fabriken

Xylem i Emmaboda utvecklar ett eget reningsverk för att återanvända regn- och processvatten.

Vad gör jag med korken till mjölken?

Vad gör jag med korken till mjölken?

Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tryck på paus, Isabella Lövin

Tryck på paus, Isabella Lövin

Det nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Så många strejkar på Tesla – IF Metall går ut med siffra

Så många strejkar på Tesla – IF Metall går ut med siffra

Tesla hävdar att över 90 procent av personalen arbetar, trots strejken. Nu går IF Metall ut med en egen siffra.

Teslas registreringsplåtar blir kvar hos Postnord: ”Glädjande”

Teslas registreringsplåtar blir kvar hos Postnord: ”Glädjande”

Tesla får inte genast tillgång till de registreringsskyltar som blockerats av facket.

Så kan Tesla runda postblockaden

Så kan Tesla runda postblockaden

Transportstyrelsens registreringsskyltar får bara skickas via Postnord, men det finns sätt att kringgå stoppet.

Facket till Musk: ”Galenskap att inte teckna kollektivavtal i Sverige”

Facket till Musk: ”Galenskap att inte teckna kollektivavtal i Sverige”

Nu får Teslaägaren svar på tal – ”klart man vill att det ska slå hårt”.

Totalstopp för nya Teslabilar får Elon Musk att reagera: ”Galenskap”

Totalstopp för nya Teslabilar får Elon Musk att reagera: ”Galenskap”

De nya uppgifterna får Tesla-ägaren att bryta tystnaden på sin plattform X.

Karta: Så här utvidgas strejken – dag för dag

Karta: Så här utvidgas strejken – dag för dag

Snart ökar trycket på Tesla ytterligare när fler stridsåtgärder genomförs.

Medlaren dementerar: Ingen order har kommit från Elon Musk

Medlaren dementerar: Ingen order har kommit från Elon Musk

Medlaren Kurt Eriksson dementerar uppgifterna om att Elon Musk nu ska ha lagt sig i den svenska konflikten.

Fackens hårda ord mot Svenskt Näringsliv: ”De är syltryggar”

Fackens hårda ord mot Svenskt Näringsliv: ”De är syltryggar”

”Det kan påverka konflikten, att den blir längre.”

Svenskt Näringsliv vill se över rätt till sympatistrejk: ”Inte rimligt”

Svenskt Näringsliv vill se över rätt till sympatistrejk: ”Inte rimligt”

”Det måste vara Teslas val”, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

Inga byggarbeten på Teslas verkstäder – ”Det får stå och förfalla”

Inga byggarbeten på Teslas verkstäder – ”Det får stå och förfalla”

Byggnads ordförande Johan Lindholm: ”Tror absolut att det är hundraprocentig uppslutning.”

Fackets nya steg: Stoppa kritiska delar till Tesla-bilar

Fackets nya steg: Stoppa kritiska delar till Tesla-bilar

”Utan den detaljen kan man inte leverera bilen.”

IF Metall: Medlemmar som inte strejkar ska uteslutas

IF Metall: Medlemmar som inte strejkar ska uteslutas

”Har förbundsstyrelsen beslutat om en konflikt så har man en skyldighet att delta i den.”

IF Metalls nya taktik: Så mycket höjer de strejkersättningen

IF Metalls nya taktik: Så mycket höjer de strejkersättningen

Högre ersättning ska få fler att sluta upp

Strejkbrytare – en krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen

Strejkbrytare – en krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen

Harald Gatu: Teslas strejkbrytare tvingar oss tillbaka till tiden när arbetare ställdes inför frågan: Vilken sida står du på?

All billackering av Teslor stoppas: ”Vi kommer stänga ner allt Tesla-arbete”

All billackering av Teslor stoppas: ”Vi kommer stänga ner allt Tesla-arbete”

Målarna varslar om totalstopp för all lackering av Tesla-bilar.

Det här betyder kollektivavtal för Teslas mekaniker

Det här betyder kollektivavtal för Teslas mekaniker

Rimliga villkor och garanterad lön ställs mot osäkra aktieoptioner

”Vi skickar ut trasiga bilar” – Tesla-anställdas  tuffa arbetsvillkor drabbar kunder

”Vi skickar ut trasiga bilar” – Tesla-anställdas tuffa arbetsvillkor drabbar kunder

Den som inte klarar det hårda arbetstempot på Tesla får ingen löneförhöjning – och riskerar sparken.

Perspektiv: Motor­branschen förlorare – ”Har Svenskt Näringsliv ringt Elon Musk?”

Perspektiv: Motor­branschen förlorare – ”Har Svenskt Näringsliv ringt Elon Musk?”

”Utan kollektivavtal kan Tesla när som helst och utan diskussion sänka lönen och försämra villkoren för de anställd”

”Partiell strejk” på Tesla – många rädda efter hot enligt IF Metall

”Partiell strejk” på Tesla – många rädda efter hot enligt IF Metall

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä konstaterar att långt ifrån alla bilmekaniker på Tesla deltar i strejken.

Spänt läge för strejkvakterna i Malmö: ”Hotade med att ringa polisen”

Spänt läge för strejkvakterna i Malmö: ”Hotade med att ringa polisen”

Så har strejken slagit på Teslas verkstäder runt om i landet.

Tesla-anställd: ”Är man obekväm, då får man sparken”

Tesla-anställd: ”Är man obekväm, då får man sparken”

Obetald övertid, arbetsmoment med minutkrav – stenhårda produktionskrav på Tesla enligt anställda

Det här gäller när du strejkar – vi har listan

Det här gäller när du strejkar – vi har listan

I fredags inleddes en strejk på Teslas alla bilverkstäder i landet. Vi har tagit fram en lista på vad som händer vid en strejk, vad du får och inte får göra.