Industriarbetarnas tidning

Så är dagsformen på 57 pappers- och massabruk

28 februari, 2023

Skrivet av

Pappersindustrin gör miljardvinster. Men det varierar mellan företagen hur bra det går. Här är Dagens Arbetes unika lista över läget på bruken.



ABSORBEST

Kisa: Tillverkar absorberande sårvårdsprodukter och högabsorberande material för fiskeindustrin. Har haft flera bra år på raken.

”De utvecklar verksamheten hela tiden och går ekonomiskt bra”, säger ordförande Patrik Karlsson.

ADITYA BIRLA DOMSJÖ

Domsjö: Efter ett par krisår med låga massapriser och ett coronavirus, som ledde till att 40 procent av produktionen försvann, har bruket kommit igen starkt.

”Vi har återhämtat oss bra”, säger nya ordföranden Mikael Lundgren. ”Både 2021 och 2022 blev förhållandevis bra – trots ökade priser på kemikalier och vedbrist.”

Det senare ett problem för fler bruk än Domsjö. Om 2023 har Mikael Lundgren svårt att sia. ”Med krig och inflation, vet man aldrig.”

AHLSTROM-MUNKSJÖ

Aspa: Både 2021 och 2022 har varit toppenår.

”Hög dollarkurs, bra priser och produktion, vad kan man mer begära”, frågar sig ordförande Robert Carlsson.

Nu spås en möjlig svacka under 2023, som kanske mer hänger samman med den pågående avtalsrörelsen, än de faktiska betingelserna.

Billingsfors bruk ­grundades 1738. Lena Nilsson har­ ­jobbat här sedan 1986. Foto: Adam Daver
Billingsfors. Foto: Adam Daver

Billingsfors: Var rejält trängda under coronaåret 2020, utan att det för den skull blev något katastrofår. Sedan vände allt under 2021.

”Det blev all time high för oss. Vi har aldrig gått så bra”, säger ordförande Jan Roger Wennersten.

Även om man nu börjat känna av en minskad orderingång, räknar bruket med att tangera fjolårets extremresultat.

Ahlstrom Munksjö Falun: Maxbonus för de anställda varje år! Produktionen av filterpapper till laboratorier och vården är fortfarande en lysande affär.

”Sett till krona per ton är företaget nog det mest lönsamma i hela branschen”, säger ordförande Martin Akurhed.

Läget för 2023 är dock lite mer avvaktande än vanligt beroende på den allmänna konjunkturen.

Jönköping: Fortsätter med femskift och har en stor efterfrågan på sin paradprodukt: kabelpapper för industriellt bruk.

”Vi har kontinuerligt ersatt pensionsavgångar och har väl i övrigt samma problem som andra bruk: bränslepriser, transportkostnader och ökade kostnader för kemikalier”, säger ordförande Daniel Caisan.

Nytt är att Jönköping tagit sin oljepanna i bruk igen.

”Vi måste köra dygnet runt och inte bara när elpriset är lågt.”

Ställdalen: 2020 tonade mörka moln upp sig. Skift drogs in, anställda fick lämna. Men så kom coronan och allt tvärvände.

Efterfrågan på företagets produkter (bland annat våtservetter) steg och man gick upp ett skiftlag. 2021 visade svarta siffror och fram till september 2022 var orderböckerna fulla.

”Sen rasade allt”, säger ordförande Erik Bergsten.

Till råga på allt tappade man en storkund våren 2022. Fortsatt svarta siffror dock, men 2023 kan, enligt Bergsten, bli kärvare än på länge.

”Sen betalar vi mycket för elen just nu, de höga elpriserna är bedrövliga.”

Läs också

Från skogen till varukorgen

Det mesta som bruken producerar blir i slutänden till sådant vi använder i vardagen. Ofta utan att tänka på vem som tillverkar vad – och var det sker.

ARCTIC PAPER

Grycksbo: De svåra åren tycks vara ett minne blott. 2019 blev en vändpunkt med svarta siffror. Sedan har det fortsatt.

”2022 blev vårt bästa år. Någonsin!”, säger ordförande Martin Akurhed.

”Det var verkligen ingenting vi såg komma för några år sedan.”

Bidragande faktorer har varit att bruket lyckats hänga på de uppåtgående massapriserna och att värsta konkurrenten i Finland stod stilla i sju veckor under en konflikt. Och 2023?

”Ser lovande ut”, säger Martin Akurhed.

Munkedal: Efter en kortare dipp under coronan har bruket gått bra både ordermässigt och ekonomiskt. Detta trots att man vilat tungt på gas och el.

”Nu har vi fått en ny fastbränslepanna som kan elda i princip vad som helst”, säger ordförande Jenny Jansson.

Pannan är tänkt att klara energiförsörjningen de kommande 20 åren och ligger i nära anslutning till fabriken.

ATA TIMBER

Waggeryd Cell: Även om det började trögt blev 2021 något av ett rekordår för Waggeryd Cell och deras CTMP-massa. Kundernas efterfrågan har hängt med in i 2022 och vi ”har kört för glatta livet”, som nya ordföranden Gustav Jansson uttrycker sig. Det som oroar är elkostnaderna.

”Vi gör av med cirka 30–35 megawatt i timmen och gör ingen el själva. Det är det goda massapriset som gjort elpriset uthärdligt, men kostnaden för elen framöver avgör hur vi kommer att klara oss. Vi har råmaterialet och kunderna, men elpriset är helt åt skogen.”

Waggeryd Cell. Foto: Niklas Porter.

BILLERUD KORSNÄS

Frövi: ”Jättebra utfall både för 2021 och 2022. Bra beläggning och bra kvalitet.” Ordförande Lars Karlsson är nöjd med sakernas tillstånd på bruket.

”Vi fick en bonus för 2021”, säger han som ett förtydligande.

Brukets produktion kommer framöver alltmer fokuseras på förpackningskartong, medan Gruvön successivt tar över produktionen av vätskekartong. Den nya sodapannan är planerad att gå i  gång hösten 2023.

Gruvön: Två stabila år 2021 och 2022. Trots ökade el- och kemikaliekostnader tycker ordförande Bo Knöös att ”bruket gått riktigt bra”.

Gävle: Stabilt som vanligt. ”Vi går bra”, konstaterar ordförande Per-Olov Ohlsson.

”Om det finns utrymme för högre lön? Det beror nog på vem man frågar”, säger han.

”Den generella uppfattningen är att bruket rullar på som det ska och utan större produktionsstörningar.”

Karlsborg: Både 2021 och 2022 har varit ekonomiskt stabila.

”Just nu ser vi en mindre ordernedgång. Om den blir kort- eller långvarig vet vi inte. Det gör att jag inte vågar mig på att säga någonting om kommande år”, säger ordförande Nicklas Johansson.

Rockhammar: Rockhammar har hittat ett vinnande koncept.

”Det går bara uppåt för oss”, säger nya ordföranden Joakim Lindberg, vars arbetsplats producerar massa till koncernbruken Frövi och Gruvön.

Han berättar att Billerud nu eventuellt ska bygga en ny fabrik i Norge, där produktionen ska inriktas på Gruvön.

”Det lär inte påverka oss de kommande åren. Efter det lär vår bas fortfarande vara Frövi.”

Skärblacka: Bonusåren för de anställda har rullat in sedan 2018. Så även 2021.

”Hur det blir 2022 vet vi ännu inte, men det har varit ett bra år för oss”, säger ordförande Marie Olsén.

Framtiden är svår att sia om men allt tyder på att den positiva trenden fortsätter. Bruket har ett bra och efterfrågat produktsortiment, menar hon.

DALS LÅNGED COATING

Dals Långed: Bruket jobbar i symbios med Billingsfors och har haft en rad goda år. 2021 och 2022 är inga undantag.

”Vi har haft fullt upp”, bekräftar avdelningens ordförande Robert Sundström.

Han berättar också att Dals Långeds dagar som egen avdelning är räknade.

”Framöver kommer vi att tillhöra avdelning 113 Billingsfors.”

Läs också

Pappersbruk eldar olja – för att klara elkrisen

Energikrisen slår hårt mot den svenska pappersindustrin. Flera bruk har börjat elda olja för att klara produktionen. Andra ändrar arbetstiderna för att få ner elräkningen. Samtidigt tjänar massaindustrin stora pengar på att sälja el.

ESSITY

Lilla Edet: Bruket hade en topp under coronaåren, tappade lite under 2021 för att under 2022 landa i bra försäljning med dåliga marginaler. Långt ifrån röda siffror, dock. Allt enligt ordförande Tomas Warås.

”Vi pressas av energi- och massapriser, plus ökade kostnader för transporter.”

Mölnlycke: ”Resultatmässigt ligger vi lägre än innan pandemin”, säger ordförande Håkan Lindqvist.

”Man kan säga att både 2021 och 2022 varit mellanår för oss. Varken bra eller dåliga.”

Produktionen har ökat, men inflationen och den svaga svenska kronan har pressat vinsterna. Någon prognos för 2023 vill han inte göra. ”Det är som att spå vädret.”

FINESS HYGIENE

Kisa: Brukets ekonomi började stabiliseras under 2021 för att under 2022 utvecklas till ett riktigt bra år.

”De har fått lönsamhet i verksamheten igen, och under nästa år investeras runt 25 miljoner kronor i en ny konverteringsmaskin. Den största investeringen i närtid”, säger ordförande Patrik Karlsson.

Finess Hygiene i Kisa. Foto: David Lundmark.

FISKEBY BOARD

Fiskeby: Efter ett tufft 2018 med minusresultat, besparingar och en mindre personalminskning har det vänt rejält.

”2021 blev något av ett rekordår och det lutar åt en upprepning 2022”, menar ordförande Claes Nöid.

Och precis som tidigare ligger brukets paradprodukt – förpackningskartong av returpapper – helt rätt i tiden.

FITESA

Norrköping: Fortsätter gå med god vinst. Däremot en viss minskad orderingång som gör att man i nuläget kör ”produktionsanpassat”.

”Under 2023 blir det heller inga helgskift”, säger ordförande Stefan Andersson.

Bruket gör bland annat ytskiktet i blöjor.

”När barnafödandet minskar i Europa, så drabbar det oss.”

HITACHI ABB POWERGRIDS

Figeholm: Transformatorindustrin är en lysande affär i dessa dagar.

”Vi skulle behöva en maskin till”, säger ordförande Dennis Bäckman.

Bruket, som gör arken till isolationen av transformatorer, står inför en ”omättlig marknad” som inbegriper hela världen.

HOLMEN

Braviken: ”Vi går sjukt bra för tillfället”, säger Ari Aula, ordförande på bruket.

”Vi kommer att göra ett 2022 med en vinst runt miljarden. Ärligt talat var jag lite orolig precis före covid då flera pappersbruk lades ner. Men nu visar vi jättebra siffror och min spontana känsla är att vi kommer att få även ett bra 2023.”

Bruket tillverkar papper för tidningar, böcker och reklam.

Alexandar Srndovic, Hallstavik, Holmen. Foto: David Lundmark

Hallstavik: Efter flera vinstrika år på raken, ser 2022 ut att bli ett rekordår med en vinst på cirka miljarden.

”Både bruket och koncernen i stort tjänar bra med pengar i nuläget”, konstaterar ordförande Alexandar Srndovic.

Nyanställningarna och därmed ny kompetensförsörjning fortsätter och en titt i kristallkulan för 2023, lovar gott åtminstone de två första kvartalen. Kort sagt, Hallsta är inne i en bra period.

Iggesund: Investeringar enligt plan, bland annat en ny indunstning 2019. Trots mycket störningar i produktionen, främst under 2022, har bruket ”tuffat på bra”, enligt ordförande Christer Johansson.

Mycket tobakskartong på KM1:an och ”lyxproduktionen” (bland annat kartonger till Apple-produkter och parfymer) på KM2:an. Just den senare produktionen är ett måste.

”Vi är för små för att bara tillverka enklare kartong”, konstaterar han.

Strömsbruk: Stabil produktion med bra lönsamhet, konstaterar vice ordförande Erik Viklund. Klart med en ny investering för att utöka produktionen.

KLIPPANS BRUK

Klippan: 2021 var inget bra år. Hälften av arbetsstyrkan, 24 personer, fick gå hem och bruket började växelköra sina två pappersmaskiner, den gamla PM9:an och 160 miljoners-investeringen PM11:an. Med högre priser på gas och el och minskad orderingång körs nu bara den gamla maskinen.

”Vi kämpar med ekonomin”, säger ordförande Kim Karlsson.

”Under 2022 hade vi röda siffror fram till november och vi hade ett längre stopp under julen.”

För att underlätta på energisidan har en ny kombibrännare, som körs på olja/gas, installerats.

”Det blir billigare för oss att återgå till olja. Det är inte så bra för miljön, men vad ska vi göra? Vi måste ju överleva.”

LESSEBO PAPER

Lessebo: 2021 blev inget minnesvärt år i brukets historia. 2022 betydligt bättre.

”Vi kommer att göra ett plusresultat på helåret”, säger ordförande Lars Turunen.

Under 2022 har det lanserats en del nya produkter som man har höga förhoppningar på. De stora underliggande problemen kvarstår dock.

”Kostnaderna för elen och massan gör det kämpigt, plus en lätt minskande efterfrågan. Det gör att jag inte vågar säga någonting om hur 2023 artar sig.”

PM1 på Lessebo Paper. Foto: Joel Danell

METSÄ BOARD

Husum: Två rekordår på raken.

”De bästa resultaten som jag kan minnas”, säger ordförande Ulf Häggvist.

2021 tickade det ut hygglig bonus till de anställda.

”För 2022 borde den bli minst lika bra.”

Inför 2023 ser han flera saker som gör marknaden lite osäker.

”Men företaget har en tydlig plan för framtiden och med den nya sodapannan blir vi nära nog självförsörjande på el.”

METSÄ TISSUE

Mariestad: ”Våra utmaningar är inte större än för många andra bruk”, säger ordförande Gabriel Jöngren.

”Vi kämpar med el- och massapriserna och inflationen. Tack och lov ingår vi inte i elområde 4 och tillhör inte heller de största elslukarna. Produktionen löper på som vanligt och vi har hyfsat fulla orderböcker.”

Processen med att bygga ut bruket – en investering på cirka 2,5 miljarder kronor – fortsätter.

Utmaningen framöver ligger i att kunna rekrytera folk. Där får man slåss med andra företag som har eller tänker etablera sig på orten.

Nyboholm/Pauliström: Åren 2021 och 2022 läggs till en lång rad goda år med svarta siffror.

”Produktionen snurrar på som den ska”, säger vikarierande ordföranden Felix Andersson.

”Största bekymret är elpriset.”

MONDI GROUP

Väja: Efter ett par goda år dippade både produktionen och vinsten under 2020/2021. Men sedan har det vänt.

”2022 blev ett riktigt, riktigt bra år. Bättre än 2018”, säger ordförande Rainor Melander.

”Vi har ökat både produktionen och kvaliteten. Enda minuset är att vedtillgången är sisådär.”

Örebro Pappersbruk: Bruket som plastbelägger papper har hittat ett läge där den vinstgivande produktionen flyter jämnt och stabilt.

”Vi har en produktutveckling som gett bra resultat”, menar brukets ordförande Tomas Sandberg.

”Och som flera andra arbetsplatser ser vi över vår elanvändning och vad vi kan spara.”

NORDIC PAPER

Bäckhammar: Ordförande Per Gustafsson har tidigare beskrivit bruket som en riktig sedelpress. Och så är det fortfarande.

”2021 var ett fantastiskt år att lägga till handlingarna. 2022 inget undantag. Vi går makalöst bra och vårt kraftpapper är det en lika makalös efterfrågan på.”

Per Gustafsson ser ingenting som kan förändra prognosen framåt.

”Men det kan ju inte fortsätta så här för evigt. Det är tur att vinsterna inte är lika inflationsdrivande som lönerna … ”

Säffle: Stabil verksamhet. Bakplåtspapper, brukets paradprodukt, går bra oavsett konjunkturläge.

”Vi rullar på”, säger vice ordförande Lennie Kasten.

”En blick i orderböckerna visar att det ser bra ut även framöver.”

Åmotfors: ”Vi har kört med utökad drift i tre år”, säger nya ordföranden Jimmy Harju.

I slutet av 2022 började en viss avmattning märkas för produktionen inriktad på byggindustrin. Likaså en avmattning i exporten till Tyskland, Finland och i viss mån Kina.

”Men vi går fortfarande bra ekonomiskt.”

Bäckhammar. Foto: Lisa Arfwidson

OPPBOGA BRUK

Oppboga: Bruket åkte på en smäll i coronans inledning, men sedan har allt bara gått uppåt.

”Fram tills nu”, säger ordförande Mikael Svensson.

Kort sagt: orderläget har minskat något inför 2023, men i stort har man bra beläggning även första halvåret 2023.

”Vi har de två senaste åren gått fullt och 2022 är all time high för vår del.”

Ett bekymmer är dock elpriserna.

”Vi har förhandlat om att köra eftermiddag/kväll i stället för för- och eftermiddag. Sannolikt blir det så framöver.”

REXCELL TISSUE & AIRLAID

Skåpafors: Bruket upplevde en berg- och dalbana under pandemin, men har kommit igen starkt.

”Under 2021 och 2022 har vi kört så mycket vi kunnat”, säger ordförande Ulrik Jörback.

”Hade vi inte bristen på tissue – många tissueproducenter ute i Europa har stått på grund av elpriserna – hade vi kunnat leverera än mer av våra produkter.”

Han menar att bruket är ”oerhört konkurrenskraftigt” genom den egna fastbränslepannan. Ingenting tyder på någon nedgång under 2023.

ROTTNEROS

Rottneros: Efter 135 år lades sliplinjen, och med den cirka 65 000 årston, ner vid årsskiftet. 17 pappersmedlemmar fick avtalspension och 18 fick gå hem.

”Sorgligt”, konstaterar ordförande Dan Karlsson.

Nu läggs allt fokus på den kvarvarande CTMP-linjen (123 000 årston).

Under 2022 har man haft lite problem med elpriset, men också till och från lidit av flisbrist.

”Oavsett gör vi ett väldigt bra resultat 2022. Vi har faktiskt gått med vinst sedan 2014.”

Vallvik: Vinstutdelning till de anställda två år i rad.

”2022 blev ett jättebra år, kanske det bästa någonsin”, säger ordförande Jörgen Wasberg.

Följaktligen ökade bonusen med 5 000 till 20 000 kronor lagom till jul. 2023?

”Vi får se. Just nu surfar vi på dollarkursen och massapriserna.”

SCA

Munksund: Bruket har varit en bra affär för ägarna under 2021–2022.

”Inte bara bra, vårt resultat har varit all time high”, säger ordförande Stefan Lundqvist.

”Vi har aldrig gått bättre.”

Några indikationer på ett vikande 2023 kan han inte se.

”Vi har haft en stor konkurrensfördel i elpriset som spelat oss i händerna, och den något vikande efterfrågan som märkts på Europamarknaden har vi inte märkt av. Inte ännu i vart fall.”

Obbola: De goda åren med bra efterfrågan på produkten liner fortsätter.

”Det går bra för oss”, säger ordförande Jonas Jansson.

Han kan berätta att den nya pappersmaskinen för tillverkning av kraftliner dessutom kommer att stå klar tidigare än beräknat. Denna 7,5-miljardersinvestering ökar produktionen från 450 000 till 725 000 årston.

Östrand: Bra massapriser och hög dollarkurs bäddade för att 2021 och 2022 blev två bra år. Något kvartal landade man på över 50 procent i avkastning!

”Förr var vi glada om vi nådde 13–14 procent”, säger ordförande Roger Boström, ”så man får väl säga att det helt ok.”

Målet på 900 000 årston massa är ännu inte uppnått. Med tron att kunna producera lite mer än 2022, ser även 2023 ljust ut.

Östrand. Foto: David Lundmark

SMURFIT KAPPA

Piteå: Den senaste femårsperioden har det gått väl för bruket. Fortsatt stabil produktion och stabil vinstnivå.

”Det är samma lika”, säger ordförande Stefan Askeryd.

”Vi lever upp till bolagets högt ställda budgetmål”.

2023 ser han som lite tuffare, med en allmän minskad efterfrågan i hela samhället.

”Det märks även i våra orderböcker.”

Timsfors: Efter ett par hyggliga år 2019–2020, blev det än bättre de två senaste åren. Storkunden Volvo kom tillbaka och Unicef ökade sin beställning av så kallade ”sprutlådor”.

”Vi har haft två intensiva år”, konstaterar ordförande Patrik Holmqvist.

”Nu kan vi se ett mindre tapp på odlarsidan. Papperspriserna har gått upp och vi har tvingats höja priset på fruktlådor och fruktkartonger. Jag tror ändå att 2023 blir ungefär som 2022.”

SOFIDEL

Kisa: 2020 blev ett riktigt bra år ekonomiskt. 2021 en mindre nedgång och 2022 ett år där vinsten blir högre än budgeterat.

Ordförande Patrik Karlsson är också nöjd med den nya bränsleanläggningen som tas i bruk i år.

”Den ska ersätta vår gasolvärmning med syntesgas”, säger han.

STORA ENSO

Fors: ”Det tuffar på med god orderingång”, säger ordförande Marcus Autio.

Bruket har nyligen fått ett investeringsbeslut på 100 miljoner kronor för att kunna köra annat än björk och tall.

Hylte: En rejäl vändning uppåt de senaste två åren.

”Det ser väldigt bra ut”, konstaterar ordförande Esa Huttu.

Bruket, som producerar 260 000 ton tidningspapper (av jungfrufibrer), får numera till och med tacka nej till kunder.

”Elpriserna påverkar oss och produktionen av TMP-massan är dyr, men vi anpassar oss till att producera när elen är billig.”

Nymölla: ”Roligt att vi går bra igen efter covidåren, även om vi alltid visat svarta siffror”, säger ordförande Conny Åkesson.

Han berättar att covidtiden med mycket hemarbete helt klart påverkade försäljningen av till exempel kopieringspapper.

2022 blev ett riktigt bra år och han och de övriga anställda ser fram emot den nya ägaren, amerikanska koncernen Sylvamo.

”De har bruk i Nordamerika, Brasilien och Frankrike och sysslar med finpapper”, säger Conny Åkesson.

”Det är bra för oss att få in en sådan ägare”.

Skoghall: ”Bruket går som tåget och har gjort så i många år”, säger ordförande Henrik Qvarnlöf.

Enligt honom gör bruket miljardvinster, men att få företaget att dela med sig av vinsterna, det har han inga större förhoppningar på.

”Vi har svårt att få igenom våra lokala krav och får ta kostnaden för de bruk i koncernen som inte går lika bra. En killgissning från min sida är att det är så det ser ut även i andra koncerner.”

Skutskär: För Skutskär fortsätter de goda åren med höga massapriser. Redan för några år sedan menade ordföranden Tommy Claesson att man gärna skulle producera än mer bara det gick.

”Inget har ändrat sig på den punkten”, säger han i dag.

Nymölla. Foto: David Lundmark

SWEDPAPER

Swedpaper, Gävle: ”Med all den oro som finns i omvärlden och höga elpriser, måste jag säga att vi går fortsatt bra”, säger kassören Mats Linander.

Swedpaper – det fristående bolaget inne på Billerud Korsnäs industriområde – tillverkar främst blekt säck- och kraftpapper (typ cement-säckar och Icakassar).

De goda åren har avlöst varandra från rekordåret 2019.

”Det låter som att 2022 kan bli ett nytt rekordår.”

Det som ligger i pipelinen för 2023 är att omförhandla det tioårskontrakt man har med Billerud Korsnäs beträffande sånt som massa- och vattentillförsel. 

SÖDRA

Mönsterås: Alla stjärnor står rätt för Mönsterås och Södrakoncernen. Trots ett stort underhållsstopp och ett litet prisfall på massa – dock från en hög nivå – ser tredje kvartalet 2022 ut att bli det bästa i koncernens historia. 2019 gjorde koncernen ett plus på drygt 2 miljarder.

”För 2021–22 är prognosen en vinst på upp emot sju miljarder”, säger ordföranden Lars Nilsson.

I detta ligger också att bruket säljer el på en marknad där priserna rakat i höjden, så hans ”vi går jättebra” kan vara årets understatement.

”Vi bör känna stolthet som anställda och jag tror att det är en stor fördel att vi inte finns på börsen. Ägarformen – 52 000 skogsägare – har gynnat oss.”

Den enda risk han ser framöver är att ägarna vant sig vid höga vinster.

”Vad händer den dag vi bara gör en miljard i vinst?”

Mörrum: Som en del i Södrakoncernen har även massabruket i Blekinge haft en rad goda år.

Vice ordförande Heinz Jönsson konstaterar att de senaste två åren varit något utöver det vanliga med högt massapris och hög dollarkurs. Dessutom med fördelen av egen elproduktion.

Värö: Samma goda tider som för systerbruket Mönsterås.

Enligt ordförande Peter Tärnberg har man inte nått ökningen av produktionskapaciteten upp till 780 000 årston – en investering på 600 miljoner – fullt ut, ändå har bruket aldrig gått bättre. Rekordåren följer på rad.

TALLRIKSFABRIKEN STRÖMSBRUK

Litet men naggande gott bruk. Verksamheten går med bra lönsamhet. Har investerat i nya maskiner. Paradprodukten är fortsatt papptallrikar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Från skogen till varukorgen

Från skogen till varukorgen

Det mesta som bruken producerar blir i slutänden till sådant vi använder i vardagen. Ofta utan att tänka på vem som tillverkar vad – och var det sker.

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

Framtidstro i Lessebo

Framtidstro i Lessebo

Pappersbruket i Lessebo har länge haft det kämpigt. Men nu ökar orderingången samtidigt som man börjat spana efter nya och lite lyxigare marknader.

Så är dagsformen på bruken

Så är dagsformen på bruken

Hitta din arbetsplats i årets genomgång av Sveriges pappersbruk.

Bruken ­fortsätter göra stora pengar

Bruken ­fortsätter göra stora pengar

Den svenska ­massa- och pappersindustrin har en rejäl formtopp. DA:s årliga granskning visar att bara några av 60 arbetsplatser har problem med lönsamheten.

Framtidstro på bruken

Framtidstro på bruken

”En bättre utveckling än vad jag trodde för ett par år sedan”, säger Pappers förbunds­ekonom Christer Larsson om läget inom den svenska massa- och pappersindustrin.

DA rankar de svenska bruken

DA rankar de svenska bruken

På senare år märks en uppdelning i bruk som investerar och de som inte rustar sig för framtiden, enligt Pappers ekonom Christer Larsson.

Så är dagsformen på pappersbruken

Så är dagsformen på pappersbruken

2015 – ljusning på Pappers horisont

2015 – ljusning på Pappers horisont

2014 gick pappers-och massaindustrins väg. Kronfall, låga el- och råvarukostnader och ett år fyllt av investeringar.

Storvarsel på Strömsbruk: Simon, 33, orolig för framtiden – ”Särskilt eftersom jag snart ska bli pappa”

Storvarsel på Strömsbruk: Simon, 33, orolig för framtiden – ”Särskilt eftersom jag snart ska bli pappa”

Operatören Simon Wigsten är en av många som är oroliga nu när Holmen Iggesund har varslat 60 anställda om uppsägning.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Richard ville hjälpa till – blev misstänkt för brott

Bergsprängaren Richard Bredin hjälpte en vän att frakta bort dynamit.
Han tyckte att han gjorde samhället säkrare. Men Polisen trodde han var kriminell.