Från skogen till varukorgen
Det mesta som bruken producerar blir i slutänden till sådant vi använder i vardagen. Ofta utan att tänka på vem som tillverkar vad – och var det sker.
Så är dagsformen på 57 pappers- och massabruk
28 februari, 2023
Skrivet av Göran Widerberg
Pappersindustrin gör miljardvinster. Men det varierar mellan företagen hur bra det går. Här är Dagens Arbetes unika lista över läget på bruken.
Kisa: Tillverkar absorberande sårvårdsprodukter och högabsorberande material för fiskeindustrin. Har haft flera bra år på raken.
”De utvecklar verksamheten hela tiden och går ekonomiskt bra”, säger ordförande Patrik Karlsson.
Domsjö: Efter ett par krisår med låga massapriser och ett coronavirus, som ledde till att 40 procent av produktionen försvann, har bruket kommit igen starkt.
”Vi har återhämtat oss bra”, säger nya ordföranden Mikael Lundgren. ”Både 2021 och 2022 blev förhållandevis bra – trots ökade priser på kemikalier och vedbrist.”
Det senare ett problem för fler bruk än Domsjö. Om 2023 har Mikael Lundgren svårt att sia. ”Med krig och inflation, vet man aldrig.”
Aspa: Både 2021 och 2022 har varit toppenår.
”Hög dollarkurs, bra priser och produktion, vad kan man mer begära”, frågar sig ordförande Robert Carlsson.
Nu spås en möjlig svacka under 2023, som kanske mer hänger samman med den pågående avtalsrörelsen, än de faktiska betingelserna.
Billingsfors: Var rejält trängda under coronaåret 2020, utan att det för den skull blev något katastrofår. Sedan vände allt under 2021.
”Det blev all time high för oss. Vi har aldrig gått så bra”, säger ordförande Jan Roger Wennersten.
Även om man nu börjat känna av en minskad orderingång, räknar bruket med att tangera fjolårets extremresultat.
Ahlstrom Munksjö Falun: Maxbonus för de anställda varje år! Produktionen av filterpapper till laboratorier och vården är fortfarande en lysande affär.
”Sett till krona per ton är företaget nog det mest lönsamma i hela branschen”, säger ordförande Martin Akurhed.
Läget för 2023 är dock lite mer avvaktande än vanligt beroende på den allmänna konjunkturen.
Jönköping: Fortsätter med femskift och har en stor efterfrågan på sin paradprodukt: kabelpapper för industriellt bruk.
”Vi har kontinuerligt ersatt pensionsavgångar och har väl i övrigt samma problem som andra bruk: bränslepriser, transportkostnader och ökade kostnader för kemikalier”, säger ordförande Daniel Caisan.
Nytt är att Jönköping tagit sin oljepanna i bruk igen.
”Vi måste köra dygnet runt och inte bara när elpriset är lågt.”
Ställdalen: 2020 tonade mörka moln upp sig. Skift drogs in, anställda fick lämna. Men så kom coronan och allt tvärvände.
Efterfrågan på företagets produkter (bland annat våtservetter) steg och man gick upp ett skiftlag. 2021 visade svarta siffror och fram till september 2022 var orderböckerna fulla.
”Sen rasade allt”, säger ordförande Erik Bergsten.
Till råga på allt tappade man en storkund våren 2022. Fortsatt svarta siffror dock, men 2023 kan, enligt Bergsten, bli kärvare än på länge.
”Sen betalar vi mycket för elen just nu, de höga elpriserna är bedrövliga.”
Läs också
Från skogen till varukorgen
Det mesta som bruken producerar blir i slutänden till sådant vi använder i vardagen. Ofta utan att tänka på vem som tillverkar vad – och var det sker.
Grycksbo: De svåra åren tycks vara ett minne blott. 2019 blev en vändpunkt med svarta siffror. Sedan har det fortsatt.
”2022 blev vårt bästa år. Någonsin!”, säger ordförande Martin Akurhed.
”Det var verkligen ingenting vi såg komma för några år sedan.”
Bidragande faktorer har varit att bruket lyckats hänga på de uppåtgående massapriserna och att värsta konkurrenten i Finland stod stilla i sju veckor under en konflikt. Och 2023?
”Ser lovande ut”, säger Martin Akurhed.
Munkedal: Efter en kortare dipp under coronan har bruket gått bra både ordermässigt och ekonomiskt. Detta trots att man vilat tungt på gas och el.
”Nu har vi fått en ny fastbränslepanna som kan elda i princip vad som helst”, säger ordförande Jenny Jansson.
Pannan är tänkt att klara energiförsörjningen de kommande 20 åren och ligger i nära anslutning till fabriken.
Waggeryd Cell: Även om det började trögt blev 2021 något av ett rekordår för Waggeryd Cell och deras CTMP-massa. Kundernas efterfrågan har hängt med in i 2022 och vi ”har kört för glatta livet”, som nya ordföranden Gustav Jansson uttrycker sig. Det som oroar är elkostnaderna.
”Vi gör av med cirka 30–35 megawatt i timmen och gör ingen el själva. Det är det goda massapriset som gjort elpriset uthärdligt, men kostnaden för elen framöver avgör hur vi kommer att klara oss. Vi har råmaterialet och kunderna, men elpriset är helt åt skogen.”
Frövi: ”Jättebra utfall både för 2021 och 2022. Bra beläggning och bra kvalitet.” Ordförande Lars Karlsson är nöjd med sakernas tillstånd på bruket.
”Vi fick en bonus för 2021”, säger han som ett förtydligande.
Brukets produktion kommer framöver alltmer fokuseras på förpackningskartong, medan Gruvön successivt tar över produktionen av vätskekartong. Den nya sodapannan är planerad att gå i gång hösten 2023.
Gruvön: Två stabila år 2021 och 2022. Trots ökade el- och kemikaliekostnader tycker ordförande Bo Knöös att ”bruket gått riktigt bra”.
Gävle: Stabilt som vanligt. ”Vi går bra”, konstaterar ordförande Per-Olov Ohlsson.
”Om det finns utrymme för högre lön? Det beror nog på vem man frågar”, säger han.
”Den generella uppfattningen är att bruket rullar på som det ska och utan större produktionsstörningar.”
Karlsborg: Både 2021 och 2022 har varit ekonomiskt stabila.
”Just nu ser vi en mindre ordernedgång. Om den blir kort- eller långvarig vet vi inte. Det gör att jag inte vågar mig på att säga någonting om kommande år”, säger ordförande Nicklas Johansson.
Rockhammar: Rockhammar har hittat ett vinnande koncept.
”Det går bara uppåt för oss”, säger nya ordföranden Joakim Lindberg, vars arbetsplats producerar massa till koncernbruken Frövi och Gruvön.
Han berättar att Billerud nu eventuellt ska bygga en ny fabrik i Norge, där produktionen ska inriktas på Gruvön.
”Det lär inte påverka oss de kommande åren. Efter det lär vår bas fortfarande vara Frövi.”
Skärblacka: Bonusåren för de anställda har rullat in sedan 2018. Så även 2021.
”Hur det blir 2022 vet vi ännu inte, men det har varit ett bra år för oss”, säger ordförande Marie Olsén.
Framtiden är svår att sia om men allt tyder på att den positiva trenden fortsätter. Bruket har ett bra och efterfrågat produktsortiment, menar hon.
Dals Långed: Bruket jobbar i symbios med Billingsfors och har haft en rad goda år. 2021 och 2022 är inga undantag.
”Vi har haft fullt upp”, bekräftar avdelningens ordförande Robert Sundström.
Han berättar också att Dals Långeds dagar som egen avdelning är räknade.
”Framöver kommer vi att tillhöra avdelning 113 Billingsfors.”
Läs också
Pappersbruk eldar olja – för att klara elkrisen
Energikrisen slår hårt mot den svenska pappersindustrin. Flera bruk har börjat elda olja för att klara produktionen. Andra ändrar arbetstiderna för att få ner elräkningen. Samtidigt tjänar massaindustrin stora pengar på att sälja el.
Lilla Edet: Bruket hade en topp under coronaåren, tappade lite under 2021 för att under 2022 landa i bra försäljning med dåliga marginaler. Långt ifrån röda siffror, dock. Allt enligt ordförande Tomas Warås.
”Vi pressas av energi- och massapriser, plus ökade kostnader för transporter.”
Mölnlycke: ”Resultatmässigt ligger vi lägre än innan pandemin”, säger ordförande Håkan Lindqvist.
”Man kan säga att både 2021 och 2022 varit mellanår för oss. Varken bra eller dåliga.”
Produktionen har ökat, men inflationen och den svaga svenska kronan har pressat vinsterna. Någon prognos för 2023 vill han inte göra. ”Det är som att spå vädret.”
Kisa: Brukets ekonomi började stabiliseras under 2021 för att under 2022 utvecklas till ett riktigt bra år.
”De har fått lönsamhet i verksamheten igen, och under nästa år investeras runt 25 miljoner kronor i en ny konverteringsmaskin. Den största investeringen i närtid”, säger ordförande Patrik Karlsson.
Fiskeby: Efter ett tufft 2018 med minusresultat, besparingar och en mindre personalminskning har det vänt rejält.
”2021 blev något av ett rekordår och det lutar åt en upprepning 2022”, menar ordförande Claes Nöid.
Och precis som tidigare ligger brukets paradprodukt – förpackningskartong av returpapper – helt rätt i tiden.
Norrköping: Fortsätter gå med god vinst. Däremot en viss minskad orderingång som gör att man i nuläget kör ”produktionsanpassat”.
”Under 2023 blir det heller inga helgskift”, säger ordförande Stefan Andersson.
Bruket gör bland annat ytskiktet i blöjor.
”När barnafödandet minskar i Europa, så drabbar det oss.”
Figeholm: Transformatorindustrin är en lysande affär i dessa dagar.
”Vi skulle behöva en maskin till”, säger ordförande Dennis Bäckman.
Bruket, som gör arken till isolationen av transformatorer, står inför en ”omättlig marknad” som inbegriper hela världen.
Braviken: ”Vi går sjukt bra för tillfället”, säger Ari Aula, ordförande på bruket.
”Vi kommer att göra ett 2022 med en vinst runt miljarden. Ärligt talat var jag lite orolig precis före covid då flera pappersbruk lades ner. Men nu visar vi jättebra siffror och min spontana känsla är att vi kommer att få även ett bra 2023.”
Bruket tillverkar papper för tidningar, böcker och reklam.
Hallstavik: Efter flera vinstrika år på raken, ser 2022 ut att bli ett rekordår med en vinst på cirka miljarden.
”Både bruket och koncernen i stort tjänar bra med pengar i nuläget”, konstaterar ordförande Alexandar Srndovic.
Nyanställningarna och därmed ny kompetensförsörjning fortsätter och en titt i kristallkulan för 2023, lovar gott åtminstone de två första kvartalen. Kort sagt, Hallsta är inne i en bra period.
Iggesund: Investeringar enligt plan, bland annat en ny indunstning 2019. Trots mycket störningar i produktionen, främst under 2022, har bruket ”tuffat på bra”, enligt ordförande Christer Johansson.
Mycket tobakskartong på KM1:an och ”lyxproduktionen” (bland annat kartonger till Apple-produkter och parfymer) på KM2:an. Just den senare produktionen är ett måste.
”Vi är för små för att bara tillverka enklare kartong”, konstaterar han.
Strömsbruk: Stabil produktion med bra lönsamhet, konstaterar vice ordförande Erik Viklund. Klart med en ny investering för att utöka produktionen.
Klippan: 2021 var inget bra år. Hälften av arbetsstyrkan, 24 personer, fick gå hem och bruket började växelköra sina två pappersmaskiner, den gamla PM9:an och 160 miljoners-investeringen PM11:an. Med högre priser på gas och el och minskad orderingång körs nu bara den gamla maskinen.
”Vi kämpar med ekonomin”, säger ordförande Kim Karlsson.
”Under 2022 hade vi röda siffror fram till november och vi hade ett längre stopp under julen.”
För att underlätta på energisidan har en ny kombibrännare, som körs på olja/gas, installerats.
”Det blir billigare för oss att återgå till olja. Det är inte så bra för miljön, men vad ska vi göra? Vi måste ju överleva.”
Lessebo: 2021 blev inget minnesvärt år i brukets historia. 2022 betydligt bättre.
”Vi kommer att göra ett plusresultat på helåret”, säger ordförande Lars Turunen.
Under 2022 har det lanserats en del nya produkter som man har höga förhoppningar på. De stora underliggande problemen kvarstår dock.
”Kostnaderna för elen och massan gör det kämpigt, plus en lätt minskande efterfrågan. Det gör att jag inte vågar säga någonting om hur 2023 artar sig.”
Husum: Två rekordår på raken.
”De bästa resultaten som jag kan minnas”, säger ordförande Ulf Häggvist.
2021 tickade det ut hygglig bonus till de anställda.
”För 2022 borde den bli minst lika bra.”
Inför 2023 ser han flera saker som gör marknaden lite osäker.
”Men företaget har en tydlig plan för framtiden och med den nya sodapannan blir vi nära nog självförsörjande på el.”
Mariestad: ”Våra utmaningar är inte större än för många andra bruk”, säger ordförande Gabriel Jöngren.
”Vi kämpar med el- och massapriserna och inflationen. Tack och lov ingår vi inte i elområde 4 och tillhör inte heller de största elslukarna. Produktionen löper på som vanligt och vi har hyfsat fulla orderböcker.”
Processen med att bygga ut bruket – en investering på cirka 2,5 miljarder kronor – fortsätter.
Utmaningen framöver ligger i att kunna rekrytera folk. Där får man slåss med andra företag som har eller tänker etablera sig på orten.
Nyboholm/Pauliström: Åren 2021 och 2022 läggs till en lång rad goda år med svarta siffror.
”Produktionen snurrar på som den ska”, säger vikarierande ordföranden Felix Andersson.
”Största bekymret är elpriset.”
Väja: Efter ett par goda år dippade både produktionen och vinsten under 2020/2021. Men sedan har det vänt.
”2022 blev ett riktigt, riktigt bra år. Bättre än 2018”, säger ordförande Rainor Melander.
”Vi har ökat både produktionen och kvaliteten. Enda minuset är att vedtillgången är sisådär.”
Örebro Pappersbruk: Bruket som plastbelägger papper har hittat ett läge där den vinstgivande produktionen flyter jämnt och stabilt.
”Vi har en produktutveckling som gett bra resultat”, menar brukets ordförande Tomas Sandberg.
”Och som flera andra arbetsplatser ser vi över vår elanvändning och vad vi kan spara.”
Bäckhammar: Ordförande Per Gustafsson har tidigare beskrivit bruket som en riktig sedelpress. Och så är det fortfarande.
”2021 var ett fantastiskt år att lägga till handlingarna. 2022 inget undantag. Vi går makalöst bra och vårt kraftpapper är det en lika makalös efterfrågan på.”
Per Gustafsson ser ingenting som kan förändra prognosen framåt.
”Men det kan ju inte fortsätta så här för evigt. Det är tur att vinsterna inte är lika inflationsdrivande som lönerna … ”
Säffle: Stabil verksamhet. Bakplåtspapper, brukets paradprodukt, går bra oavsett konjunkturläge.
”Vi rullar på”, säger vice ordförande Lennie Kasten.
”En blick i orderböckerna visar att det ser bra ut även framöver.”
Åmotfors: ”Vi har kört med utökad drift i tre år”, säger nya ordföranden Jimmy Harju.
I slutet av 2022 började en viss avmattning märkas för produktionen inriktad på byggindustrin. Likaså en avmattning i exporten till Tyskland, Finland och i viss mån Kina.
”Men vi går fortfarande bra ekonomiskt.”
Oppboga: Bruket åkte på en smäll i coronans inledning, men sedan har allt bara gått uppåt.
”Fram tills nu”, säger ordförande Mikael Svensson.
Kort sagt: orderläget har minskat något inför 2023, men i stort har man bra beläggning även första halvåret 2023.
”Vi har de två senaste åren gått fullt och 2022 är all time high för vår del.”
Ett bekymmer är dock elpriserna.
”Vi har förhandlat om att köra eftermiddag/kväll i stället för för- och eftermiddag. Sannolikt blir det så framöver.”
Skåpafors: Bruket upplevde en berg- och dalbana under pandemin, men har kommit igen starkt.
”Under 2021 och 2022 har vi kört så mycket vi kunnat”, säger ordförande Ulrik Jörback.
”Hade vi inte bristen på tissue – många tissueproducenter ute i Europa har stått på grund av elpriserna – hade vi kunnat leverera än mer av våra produkter.”
Han menar att bruket är ”oerhört konkurrenskraftigt” genom den egna fastbränslepannan. Ingenting tyder på någon nedgång under 2023.
Rottneros: Efter 135 år lades sliplinjen, och med den cirka 65 000 årston, ner vid årsskiftet. 17 pappersmedlemmar fick avtalspension och 18 fick gå hem.
”Sorgligt”, konstaterar ordförande Dan Karlsson.
Nu läggs allt fokus på den kvarvarande CTMP-linjen (123 000 årston).
Under 2022 har man haft lite problem med elpriset, men också till och från lidit av flisbrist.
”Oavsett gör vi ett väldigt bra resultat 2022. Vi har faktiskt gått med vinst sedan 2014.”
Vallvik: Vinstutdelning till de anställda två år i rad.
”2022 blev ett jättebra år, kanske det bästa någonsin”, säger ordförande Jörgen Wasberg.
Följaktligen ökade bonusen med 5 000 till 20 000 kronor lagom till jul. 2023?
”Vi får se. Just nu surfar vi på dollarkursen och massapriserna.”
Munksund: Bruket har varit en bra affär för ägarna under 2021–2022.
”Inte bara bra, vårt resultat har varit all time high”, säger ordförande Stefan Lundqvist.
”Vi har aldrig gått bättre.”
Några indikationer på ett vikande 2023 kan han inte se.
”Vi har haft en stor konkurrensfördel i elpriset som spelat oss i händerna, och den något vikande efterfrågan som märkts på Europamarknaden har vi inte märkt av. Inte ännu i vart fall.”
Obbola: De goda åren med bra efterfrågan på produkten liner fortsätter.
”Det går bra för oss”, säger ordförande Jonas Jansson.
Han kan berätta att den nya pappersmaskinen för tillverkning av kraftliner dessutom kommer att stå klar tidigare än beräknat. Denna 7,5-miljardersinvestering ökar produktionen från 450 000 till 725 000 årston.
Östrand: Bra massapriser och hög dollarkurs bäddade för att 2021 och 2022 blev två bra år. Något kvartal landade man på över 50 procent i avkastning!
”Förr var vi glada om vi nådde 13–14 procent”, säger ordförande Roger Boström, ”så man får väl säga att det helt ok.”
Målet på 900 000 årston massa är ännu inte uppnått. Med tron att kunna producera lite mer än 2022, ser även 2023 ljust ut.
Piteå: Den senaste femårsperioden har det gått väl för bruket. Fortsatt stabil produktion och stabil vinstnivå.
”Det är samma lika”, säger ordförande Stefan Askeryd.
”Vi lever upp till bolagets högt ställda budgetmål”.
2023 ser han som lite tuffare, med en allmän minskad efterfrågan i hela samhället.
”Det märks även i våra orderböcker.”
Timsfors: Efter ett par hyggliga år 2019–2020, blev det än bättre de två senaste åren. Storkunden Volvo kom tillbaka och Unicef ökade sin beställning av så kallade ”sprutlådor”.
”Vi har haft två intensiva år”, konstaterar ordförande Patrik Holmqvist.
”Nu kan vi se ett mindre tapp på odlarsidan. Papperspriserna har gått upp och vi har tvingats höja priset på fruktlådor och fruktkartonger. Jag tror ändå att 2023 blir ungefär som 2022.”
Kisa: 2020 blev ett riktigt bra år ekonomiskt. 2021 en mindre nedgång och 2022 ett år där vinsten blir högre än budgeterat.
Ordförande Patrik Karlsson är också nöjd med den nya bränsleanläggningen som tas i bruk i år.
”Den ska ersätta vår gasolvärmning med syntesgas”, säger han.
Fors: ”Det tuffar på med god orderingång”, säger ordförande Marcus Autio.
Bruket har nyligen fått ett investeringsbeslut på 100 miljoner kronor för att kunna köra annat än björk och tall.
Hylte: En rejäl vändning uppåt de senaste två åren.
”Det ser väldigt bra ut”, konstaterar ordförande Esa Huttu.
Bruket, som producerar 260 000 ton tidningspapper (av jungfrufibrer), får numera till och med tacka nej till kunder.
”Elpriserna påverkar oss och produktionen av TMP-massan är dyr, men vi anpassar oss till att producera när elen är billig.”
Nymölla: ”Roligt att vi går bra igen efter covidåren, även om vi alltid visat svarta siffror”, säger ordförande Conny Åkesson.
Han berättar att covidtiden med mycket hemarbete helt klart påverkade försäljningen av till exempel kopieringspapper.
2022 blev ett riktigt bra år och han och de övriga anställda ser fram emot den nya ägaren, amerikanska koncernen Sylvamo.
”De har bruk i Nordamerika, Brasilien och Frankrike och sysslar med finpapper”, säger Conny Åkesson.
”Det är bra för oss att få in en sådan ägare”.
Skoghall: ”Bruket går som tåget och har gjort så i många år”, säger ordförande Henrik Qvarnlöf.
Enligt honom gör bruket miljardvinster, men att få företaget att dela med sig av vinsterna, det har han inga större förhoppningar på.
”Vi har svårt att få igenom våra lokala krav och får ta kostnaden för de bruk i koncernen som inte går lika bra. En killgissning från min sida är att det är så det ser ut även i andra koncerner.”
Skutskär: För Skutskär fortsätter de goda åren med höga massapriser. Redan för några år sedan menade ordföranden Tommy Claesson att man gärna skulle producera än mer bara det gick.
”Inget har ändrat sig på den punkten”, säger han i dag.
Swedpaper, Gävle: ”Med all den oro som finns i omvärlden och höga elpriser, måste jag säga att vi går fortsatt bra”, säger kassören Mats Linander.
Swedpaper – det fristående bolaget inne på Billerud Korsnäs industriområde – tillverkar främst blekt säck- och kraftpapper (typ cement-säckar och Icakassar).
De goda åren har avlöst varandra från rekordåret 2019.
”Det låter som att 2022 kan bli ett nytt rekordår.”
Det som ligger i pipelinen för 2023 är att omförhandla det tioårskontrakt man har med Billerud Korsnäs beträffande sånt som massa- och vattentillförsel.
Mönsterås: Alla stjärnor står rätt för Mönsterås och Södrakoncernen. Trots ett stort underhållsstopp och ett litet prisfall på massa – dock från en hög nivå – ser tredje kvartalet 2022 ut att bli det bästa i koncernens historia. 2019 gjorde koncernen ett plus på drygt 2 miljarder.
”För 2021–22 är prognosen en vinst på upp emot sju miljarder”, säger ordföranden Lars Nilsson.
I detta ligger också att bruket säljer el på en marknad där priserna rakat i höjden, så hans ”vi går jättebra” kan vara årets understatement.
”Vi bör känna stolthet som anställda och jag tror att det är en stor fördel att vi inte finns på börsen. Ägarformen – 52 000 skogsägare – har gynnat oss.”
Den enda risk han ser framöver är att ägarna vant sig vid höga vinster.
”Vad händer den dag vi bara gör en miljard i vinst?”
Mörrum: Som en del i Södrakoncernen har även massabruket i Blekinge haft en rad goda år.
Vice ordförande Heinz Jönsson konstaterar att de senaste två åren varit något utöver det vanliga med högt massapris och hög dollarkurs. Dessutom med fördelen av egen elproduktion.
Värö: Samma goda tider som för systerbruket Mönsterås.
Enligt ordförande Peter Tärnberg har man inte nått ökningen av produktionskapaciteten upp till 780 000 årston – en investering på 600 miljoner – fullt ut, ändå har bruket aldrig gått bättre. Rekordåren följer på rad.
Litet men naggande gott bruk. Verksamheten går med bra lönsamhet. Har investerat i nya maskiner. Paradprodukten är fortsatt papptallrikar.
