Industriarbetarnas tidning

I Dagens Arbetes podd tar du del av intervjuer, samtal, på plats-reportage och annan ljudjournalistik. Du hittar den även i din poddspelare. Här hittar du alla våra poddar.

Strejkar vi svenskar för lite?

16 mars, 2023

Skrivet av

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

– Det enda maktmedel vi som jobbar har är att bestämma att inte sälja vår arbetskraft, och det kan vi inte göra individuellt. Möjligheten att inte sälja sitt arbete till ett visst pris kräver en strejkkassa, och det är ju det som fackföreningen är. Men om vi aldrig strejkar förtvinar våra fackliga muskler, säger Lars Henriksson.

Han har jobbat på Volvo Cars i Torslanda i 45 år, och när han gick i pension nyligen var han en av få som varit med om strejk på sin arbetsplats. Han menar att den gemensamma kampen för villkoren på arbetsgolvet är helt avgörande för en fackförening, och att utan stridsåtgärder blir facket något obegripligt, som ”andra” håller på med.

Läs också

”Facket är en strejkkassa”

Efter 44 år på Volvo Cars och 171 nummer av fabriksgolvets egen tidning Kvasten har bilarbetaren och debattören Lars Henriksson stämplat ut för sista gången. 

Förre IF Metall-ordföranden Anders Ferbe ser strejk som ett oerhört kraftfullt vapen, som är mest effektivt när det finns som ett hot i bakgrunden, inte alltid när det används. Eftersom varje avtalsrörelse innebär en noggrann förberedelse för konflikt blir styrkan tydlig ändå för både medlemmarna och arbetsgivarna, säger han.

IF Metall tidigare ordförande. Anders Ferbe. Foto: TT Nyhetsbyrån.

– Man ska komma ihåg att en strejk är oerhört dramatisk och jag tror att de flesta, både medlemmar i facket och framför allt arbetsgivarna är väl medvetna om att strejkvapnet finns.

Dagens Arbetes reporter Anna Julius har också pratat med industriarbetare på ABB i Västerås om de tycker det är dags att strejka snart, och forskaren Christer Thörnqvist berättar om tidigare strejker.

I podden medverkar också Pappers förre ordförande, Jan-Henrik Sandberg, som är den senaste fackordföranden inom industrin att ta ut sina medlemmar i strejk. Han resonerar kring frågan om det var värt att strejka den gången, 2010.

Lyssna på hela podden här.

Läs också

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Lön & makt del 1. Harald Gatu och Anna Julius om industriarbetarnas historia. Avsnitt 1: Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad.

En kommentar till “Strejkar vi svenskar för lite?

  • Hej. jag har jobbat på en industri i snart 47 år, och har varit fackligt aktiv i ett LO förbund i nästan 44 år.
    Den politiska kartan har tyvärr ritats om drastiskt, pga att historiens erfarenheter har bleknat betänkligt. Sovjetunionens kollaps och vår oförmåga att överföra kunskaperna i varför vi har ett av världens mest utvecklade välfärdssamhällen, vilket har lett till en kräftgång inom olika områden from 1980-talet där den utjämnande fördelningen av våra gemensamt skapade värden nådde sin topp.
    Till och med mitt parti (S) levde i den uppfattningen att mer eller mindre allt vi uppnått var ristat i sten, att det inget slut fanns på vår framgångssaga.
    Med med sammanslagningen av borgerliga partier till ett högerblock med en förtvinad socialliberalism, och vår minnesförlust, så började en del av oss att rösta rakt emot våra egna intressen utifrån enskilda sakfrågor, då vi sas inte såg ”the whole picture”.
    Manegen var krattad för kapitalismen att börja räfsa åt sig alltmer av det vi hitintills vunnit i en lång hård kamp.
    Att skramla med strejkvapnet i denna situation skrämmer ingen av kapitalägare, då de genom sin stärkta politiska representation i riksdagen i praktiken har en nästintill obegränsad politisk makt.
    Min övertygelse är att civilsamhällets ökade protestaktiviteter är ett tecken på att andra åtgärder som politiska strejker kommer att behövas, för att ge röst åt allt fler som känner sig bortglömda i dagens Sverige.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

Nytt avtal i tyska verkstads­industrin

Nytt avtal i tyska verkstads­industrin

Tyska IG Metall har tecknat ett tvåårigt avtal för verkstadsindustrin. De anställda får löneökningar på 4,25 procent i snitt per år, samt engångsbelopp på sammanlagt 3 000 euro.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.