Industriarbetarnas tidning

I Dagens Arbetes podd tar du del av intervjuer, samtal, på plats-reportage och annan ljudjournalistik. Du hittar den även i din poddspelare. Här hittar du alla våra poddar.

Strejkar vi svenskar för lite?

16 mars, 2023

Skrivet av

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

– Det enda maktmedel vi som jobbar har är att bestämma att inte sälja vår arbetskraft, och det kan vi inte göra individuellt. Möjligheten att inte sälja sitt arbete till ett visst pris kräver en strejkkassa, och det är ju det som fackföreningen är. Men om vi aldrig strejkar förtvinar våra fackliga muskler, säger Lars Henriksson.

Han har jobbat på Volvo Cars i Torslanda i 45 år, och när han gick i pension nyligen var han en av få som varit med om strejk på sin arbetsplats. Han menar att den gemensamma kampen för villkoren på arbetsgolvet är helt avgörande för en fackförening, och att utan stridsåtgärder blir facket något obegripligt, som ”andra” håller på med.

Läs också

”Facket är en strejkkassa”

Efter 44 år på Volvo Cars och 171 nummer av fabriksgolvets egen tidning Kvasten har bilarbetaren och debattören Lars Henriksson stämplat ut för sista gången. 

Förre IF Metall-ordföranden Anders Ferbe ser strejk som ett oerhört kraftfullt vapen, som är mest effektivt när det finns som ett hot i bakgrunden, inte alltid när det används. Eftersom varje avtalsrörelse innebär en noggrann förberedelse för konflikt blir styrkan tydlig ändå för både medlemmarna och arbetsgivarna, säger han.

IF Metall tidigare ordförande. Anders Ferbe. Foto: TT Nyhetsbyrån.

– Man ska komma ihåg att en strejk är oerhört dramatisk och jag tror att de flesta, både medlemmar i facket och framför allt arbetsgivarna är väl medvetna om att strejkvapnet finns.

Dagens Arbetes reporter Anna Julius har också pratat med industriarbetare på ABB i Västerås om de tycker det är dags att strejka snart, och forskaren Christer Thörnqvist berättar om tidigare strejker.

I podden medverkar också Pappers förre ordförande, Jan-Henrik Sandberg, som är den senaste fackordföranden inom industrin att ta ut sina medlemmar i strejk. Han resonerar kring frågan om det var värt att strejka den gången, 2010.

Lyssna på hela podden här.

Läs också

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Lön & makt del 1. Harald Gatu och Anna Julius om industriarbetarnas historia. Avsnitt 1: Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad.

En kommentar till “Strejkar vi svenskar för lite?

  • Hej. jag har jobbat på en industri i snart 47 år, och har varit fackligt aktiv i ett LO förbund i nästan 44 år.
    Den politiska kartan har tyvärr ritats om drastiskt, pga att historiens erfarenheter har bleknat betänkligt. Sovjetunionens kollaps och vår oförmåga att överföra kunskaperna i varför vi har ett av världens mest utvecklade välfärdssamhällen, vilket har lett till en kräftgång inom olika områden from 1980-talet där den utjämnande fördelningen av våra gemensamt skapade värden nådde sin topp.
    Till och med mitt parti (S) levde i den uppfattningen att mer eller mindre allt vi uppnått var ristat i sten, att det inget slut fanns på vår framgångssaga.
    Med med sammanslagningen av borgerliga partier till ett högerblock med en förtvinad socialliberalism, och vår minnesförlust, så började en del av oss att rösta rakt emot våra egna intressen utifrån enskilda sakfrågor, då vi sas inte såg ”the whole picture”.
    Manegen var krattad för kapitalismen att börja räfsa åt sig alltmer av det vi hitintills vunnit i en lång hård kamp.
    Att skramla med strejkvapnet i denna situation skrämmer ingen av kapitalägare, då de genom sin stärkta politiska representation i riksdagen i praktiken har en nästintill obegränsad politisk makt.
    Min övertygelse är att civilsamhällets ökade protestaktiviteter är ett tecken på att andra åtgärder som politiska strejker kommer att behövas, för att ge röst åt allt fler som känner sig bortglömda i dagens Sverige.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

Vi kan komma överens – även när det blåser kallt. Kanske är det det viktigaste budskapet från både fack och arbetsgivare, skriver Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Kolla ditt avtal – här är de som är klara

Kolla ditt avtal – här är de som är klara

I dagarna ska hundratusentals anställda få sin nya lön. Vi reder ut vad som gäller i de olika avtalen i industrin – och vilka avtal som inte är klara.

”Det var på tiden, ärligt talat”

”Det var på tiden, ärligt talat”

Bra löneökning. Helt okej. Vi får se vad det ger i lönekuvertet i slutändan. Dagens Arbete pratade med några anställda på Katrinefors bruk om nya avtalet.

Klart: Här är Pappers nya avtal

Klart: Här är Pappers nya avtal

Efter intensiva förhandlingar har nu även Pappers och Industriarbetsgivarna enats om ett avtal. ”Vi är mycket nöjda”, säger Pappers förhandlingschef Robert Sjunnebo.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Dagens Arbete historia Nya avsnitt ute nu!

Vägen till internationalen 

Vägen till internationalen 

Därför blev den internationella metallfederationen IMF ett verktyg för den amerikanska säkerhetstjänsten.

”Något gagnande för arbetarna som klass utvinnes icke ur dessa tvister”

”Något gagnande för arbetarna som klass utvinnes icke ur dessa tvister”

Orden är den gamla Metallordföranden och socialdemokraten Fritjof Ekman som trodde på att alla på en arbetsplats skulle tillhöra samma fack. Men varför, och hur ser det egentligen ut i dag?

Ernst Wigforss – ett liv i folkhemmets tjänst

Ernst Wigforss – ett liv i folkhemmets tjänst

I det här avsnittet får du lära känna Ernst Wigfors, riksdagsmannen och ideologen som var en huvudperson i den socialdemokratiska framgångssagan på 1900-talet.

Kampen om makten på jobbet

Kampen om makten på jobbet

Vad hände egentligen med kampen om verkligt inflytande på arbetet? Jan Scherman, som en gång skrev en rasande debattbok i ämnet, gästar Dagens Arbete Historia.

Helene Ugland – braständaren som försvann

Helene Ugland – braständaren som försvann

I det här avsnittet berättas historien om en kvinna som haft stor påverkan på historien, men som också valde fel strider och därför fick sitt arbete sopat under mattan för att glömmas bort.

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

I slutet av 1800-talet strejkade arbetare för att hindra anställning av kvinnor. 2022 blir IF Metall ett feministiskt fackförbund. Vad hände däremellan? 

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.