Teknikföretagen kräver 2,0 procent
Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.
Strejkar vi svenskar för lite?
16 mars, 2023
Skrivet av Janna Ayres
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
– Det enda maktmedel vi som jobbar har är att bestämma att inte sälja vår arbetskraft, och det kan vi inte göra individuellt. Möjligheten att inte sälja sitt arbete till ett visst pris kräver en strejkkassa, och det är ju det som fackföreningen är. Men om vi aldrig strejkar förtvinar våra fackliga muskler, säger Lars Henriksson.
Han har jobbat på Volvo Cars i Torslanda i 45 år, och när han gick i pension nyligen var han en av få som varit med om strejk på sin arbetsplats. Han menar att den gemensamma kampen för villkoren på arbetsgolvet är helt avgörande för en fackförening, och att utan stridsåtgärder blir facket något obegripligt, som ”andra” håller på med.
Läs också
”Facket är en strejkkassa”
Efter 44 år på Volvo Cars och 171 nummer av fabriksgolvets egen tidning Kvasten har bilarbetaren och debattören Lars Henriksson stämplat ut för sista gången.
Förre IF Metall-ordföranden Anders Ferbe ser strejk som ett oerhört kraftfullt vapen, som är mest effektivt när det finns som ett hot i bakgrunden, inte alltid när det används. Eftersom varje avtalsrörelse innebär en noggrann förberedelse för konflikt blir styrkan tydlig ändå för både medlemmarna och arbetsgivarna, säger han.
– Man ska komma ihåg att en strejk är oerhört dramatisk och jag tror att de flesta, både medlemmar i facket och framför allt arbetsgivarna är väl medvetna om att strejkvapnet finns.
Dagens Arbetes reporter Anna Julius har också pratat med industriarbetare på ABB i Västerås om de tycker det är dags att strejka snart, och forskaren Christer Thörnqvist berättar om tidigare strejker.
I podden medverkar också Pappers förre ordförande, Jan-Henrik Sandberg, som är den senaste fackordföranden inom industrin att ta ut sina medlemmar i strejk. Han resonerar kring frågan om det var värt att strejka den gången, 2010.
Lyssna på hela podden här.
Läs också
Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet
Lön & makt del 1. Harald Gatu och Anna Julius om industriarbetarnas historia. Avsnitt 1: Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad.
Läs mer:
ABB
Anders Ferbe
Anna Julius
avtal 2023
Christer Thörnqvist
IF Metall
industriavtalet
Jan-Henrik Sandberg
Lars Henriksson
Lön & avtal
Pappers
strejk
Volvo Cars
Hej. jag har jobbat på en industri i snart 47 år, och har varit fackligt aktiv i ett LO förbund i nästan 44 år.
Den politiska kartan har tyvärr ritats om drastiskt, pga att historiens erfarenheter har bleknat betänkligt. Sovjetunionens kollaps och vår oförmåga att överföra kunskaperna i varför vi har ett av världens mest utvecklade välfärdssamhällen, vilket har lett till en kräftgång inom olika områden from 1980-talet där den utjämnande fördelningen av våra gemensamt skapade värden nådde sin topp.
Till och med mitt parti (S) levde i den uppfattningen att mer eller mindre allt vi uppnått var ristat i sten, att det inget slut fanns på vår framgångssaga.
Med med sammanslagningen av borgerliga partier till ett högerblock med en förtvinad socialliberalism, och vår minnesförlust, så började en del av oss att rösta rakt emot våra egna intressen utifrån enskilda sakfrågor, då vi sas inte såg ”the whole picture”.
Manegen var krattad för kapitalismen att börja räfsa åt sig alltmer av det vi hitintills vunnit i en lång hård kamp.
Att skramla med strejkvapnet i denna situation skrämmer ingen av kapitalägare, då de genom sin stärkta politiska representation i riksdagen i praktiken har en nästintill obegränsad politisk makt.
Min övertygelse är att civilsamhällets ökade protestaktiviteter är ett tecken på att andra åtgärder som politiska strejker kommer att behövas, för att ge röst åt allt fler som känner sig bortglömda i dagens Sverige.