Kamp om arbetarna i Mariestad: ”En väldig boom på etablering”

Fabriksboom Plötsligt är det som om alla vill bygga en fabrik i Skaraborg. Så när pappersbruket i Mariestad bygger ut ställer sig många frågan: Hur ska bruket locka till sig 100 nya anställda?

På Katrinefors bruk i Marie­stad finns egentligen inte så mycket nytt att se. Fabriken ligger där den har legat sedan starten 1765. Som en av de sista utposterna längs Tidan innan ån mynnar ut i Vänern.
Men något är på väg att hända. Grävmaskiner kryper fram över högar med jord och lera. Planerna på att bygga ut pappersbruket har funnits i många år. Sådana här saker tar tid. Beslut ska tas, rätt papper skickas in och tillstånd ges.

Först nu är arbetet i gång. Området är så stort att det inte går att överblicka från den nuvarande huvudentrén.

– Det byggs mer eller mindre från där grävmaskinerna står bort till Marieforsleden, säger Gabriel Jöngren, avdelningsordförande på bruket, och sveper med armen.

Arbetet drog i gång i februari. Ungefär samtidigt påbörjades arbetet med Volvos nya batterifabrik ett par kilometer bort.

Eller rättare sagt, där togs det första skoptaget för att anlägga dammar för fridlysta grodor och sländor. Byggstart för själva batterifabriken, som planeras vara i gång 2028, är först nästa år.

Produktionen i den nya delen av pappers­bruket ska däremot vara i gång redan om två år.

Fram till dess behöver företaget få fram 100 nya anställda. Framför allt behövs pappersarbetare, cirka 75 personer, enligt företaget. Och det på en ort där konkurrensen om industriarbetare förväntas hårdna.

Förutom Volvos batterifabrik, hoppas Vajda Papir Scandinavia starta ett nytt pappersbruk i Otterbäcken, i grannkommunen Gullspång.

– Att vi bygger ut är positivt, det betyder att det finns en framtid för bruket. Och ju längre bruket lever, desto längre har våra medlemmar arbete, säger Gabriel Jöngren.

Det är en utmaning, kan man lugnt säga. Just nu är det en väldig boom på etablering i Skaraborg.

Gabriel Jöngren, avdelningsordförande.

Än är det inte bestämt exakt hur produktionen en ska se ut och hur den kommer att bemannas. Inte heller hur företaget ska hitta de nya pappersarbetarna.

– Det är en utmaning, kan man lugnt säga. Just nu är det en väldig boom på etablering i Skaraborg, säger han och ­radar upp en lång lista på företag som satsar på orten.

Utöver Volvo och Vajda, bygger fängelset i Mariestad ut och XR logistik planerar en logistikpark. För att nämna bara några exempel. Gemensamt är att alla kommer att behöva folk.

Mycket folk.

– Vårt företag bör se till den konkurrensen och verka för att bli attraktivare än de andra. Vad gäller arbetsförhållanden och villkor, men även lönemässigt. Vi vet att IF Metalls branscher brukar ligga något högre. Och om Vajda kommer till Otterbäcken? Ja, då kan de lätt locka dit människor genom att erbjuda högre lön.

Sex elektriker sitter samlade i ett mörkt lunchrum. Klockan är tjugo i ett. Lunchlådorna är uppätna. Bestick och snusdosor ligger slängda på bordet.

Alla är positiva till att bruket bygger ut. Och att det faktiskt blir av. Snacket har gått i flera år. Nu är grävmaskinerna äntligen här och arbetet i gång.

Elektrikerna hummar och nickar. Fåordiga men överens. Så ropar Nils Åkerblom, den äldsta elektrikern i rummet, att detta har han ”väntat 30 år på”. Ändå är ingen av dem övertygad om att företaget kommer att lyckas hitta tillräckligt med personal.

– Det är nog fan tveksamt, säger någon.

– Man är ju fundersam på var fan de ska komma ifrån, med tanke på de andra nya fabrikerna? säger en annan.

– Det är svårt att hitta folk redan i dag, i alla fall på underhållssidan. Och det är nog inte lätt i produktionen heller, säger en tredje.

– Nej, inte som det var förr, säger en fjärde.

Man borde tagit tag i detta mycket tidigare. Vi har påtalat det från fackligt håll.

Lars Persson, underhållsmekaniker och tidigare avdelningsordförande.

I dag jobbar 350 personer på bruket, omkring 210 av dem är kollektivanställda. Förr i tiden jobbade här fler än tusen personer. En som minns den tiden är Lars Persson, underhållsmekaniker och tidigare avdelningsordförande.

– Jag är positiv till att man bygger ut, men den största risken jag ser är att vi står utan personal. Man borde tagit tag i detta mycket tidigare. Vi har påtalat det från fackligt håll. Man utbildar inte nya maskinförare och tekniker på tre månader.

Lönerna är dessutom för låga, menar han. Bruket kommer få svårt att konkurrera. I en sammanställning som Dagens Arbete gjort av snittlönerna på svenska pappersbruk, hamnar Katrinefors bruk på plats 54 av totalt 62 bruk.

Sedan säger han:

– Nu låter jag väldigt negativ. Jag har varit 43 år på bruket och bruket har alltid varit en bra arbetsplats.

Mariestads kommunalråd Johan Abrahamsson (M) nämner företag efter företag som satsar i området och avslutar med en liten, förklarande bild:

– Jag brukar säga: Ketchupeffekten? Det känns mer som att botten gått ur flaskan.
Han är märkbart nöjd och skrattar till, men samlar sig snabbt och säger:

– Vilket är väldigt positivt för hela arbetsmarknadsregionen Skaraborg.

Till 2030 beräknas antalet invånare i kommunen öka med 15 000. I dag bor nästan 25 000 personer här. Snart är regionen en av Sveriges största arbetsmarknader, enligt Johan Abrahamsson. Han säger att det viktigaste är att få fram tillräckligt med bostäder.

Kommer de att lyckas med det?

– Vi Skaraborgare, vi ältar inte så mycket, vi gör bara. Är det några i Sverige som kommer att lyckas, så är det vi Skaraborgare.

Tillbaka på bruket säger Fredrik Marcusson, operatör och vice ordförande i avdelningen, att han är positiv till att företaget investerar. Också han lyfter de andra nysatsningarna i närheten.

– Förmodligen stannar det inte heller där, utan blir följdinvesteringar. Och det är positivt för Mariestad. Vi ska ju växa till 40 000 invånare. Det lär nog bli trångt i den lilla pölen vi har här utanför.

Han syftar alltså på Vänern, Sveriges största sjö.

På fackexpeditionen fyller Gabriel Jöngren på sin kaffekopp och lutar sig mot diskbänken.

Ett par dagar tidigare slöts ett nytt ­avtal mellan Pappers och Industri­arbetsgivarna. Vad det blir i kronor och ören vet han inte än.

Vad han vet är att lönerna här är flera tusenlappar lägre än på andra bruk. Men kanske kan det bli förändring när allt fler i Skaraborg ropar efter industriarbetare?

– Vi får ofta höra att det är marknaden som styr. Och då får de leva upp till det. Drar lönerna iväg får de följa med på det tåget. Vi kan inte säga att vi är den bästa arbetsgivaren om vi inte känner att lönerna lever upp till det.

Katrinefors bruk

Ligger i Mariestad och ägs av det finländska mjukpappersföretaget Metsä Tissue. Bruket tillverkar främst toalett- och hushållspapper samt pappersrullar till industrin. Serla och Katrin är två kända varumärken.

På bruket arbetar 350 anställda, däribland ungefär 210 som är medlemmar i Pappers och dess Avdelning 78 Mariestad.

SMÅLANDSBRUKEN

Förutom pappersbruket i ­Mariestad har Metsä Tissue ­ytterligare två pappersbruk i Sverige: Pauliström och Nybo­holms bruk. Sammanräknat jobbar fler än 240 personer här.

Rasmus Lygner